Norge vaknar till en solig valdag. Rekordmånga har redan förtidsröstat, men den mer traditionella väljaren har fram till klockan nio på måndagskvällen.
Det har gått exakt fem veckor sedan rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slog ner som en bomb och förändrade den norska valspurten. Plötsligt handlade allt om klimatet – och den obekväma frågan om norskt oljeberoende fick nytt liv.
Miljöpartiets systerparti Miljøpartiet De Grønne (MDG), som länge varit en marginell företeelse i norsk politik, såg sin chans. Partiledaren Une Aina Bastholm utfärdade ett ultimatum: om deras stöd krävs för ett rödgrönt maktskifte innebär det ett stopp för sökandet efter ny olja och gas.
– Det är ett absolut och ofrånkomligt krav från oss, sa hon i NRK:s slutdebatt på fredagen.
Norges enorma oljetillgångar har länge legat som en våt filt över den politiska debatten. Att utmana industrin är riskabelt och impopulärt. Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre, som väntas bli statsminister efter måndagens val, har en svår balansgång framför sig.
”Olja nödvändigt för grönt skifte”
Det råder konsensus över blockgränserna att gå mot en nedtrappning, men frågan är i vilken takt det ska ske. Om avvecklingen ska styras av politiska beslut eller genom ett näringsliv som på en naturlig men långsam väg skiftar mot fossilfritt.
Arbeiderpartiets svar är att öka investeringarna i förnybar energi och samtidigt ge oljesektorn förutsägbara villkor. Någon större prospektering blir det inte.
– Vi har sagt nej till Lofoten, Vesterålen och Senja. Men i de områden där Norge för närvarande har installationer, rör och riggar kommer vi att fortsätta kartlägga resurser. Vi menar att det är nödvändigt för att ha en ekonomi som klarar det gröna skiftet och får fram de nya förnybara energikällorna, sa Jonas Gahr Støre nyligen till NRK.
Varnar för rödgrönt kaos
Dörren till MDG uppges vara stängd, även om flera opinionsmätningar har visat att Støres regeringsalternativ med Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Ventre riskerar att sakna egen majoritet.
Kanske tvingas Støre vända sig till marxistiska Rødt, som också har försökt locka miljömedvetna väljare, men saknar ultimativa krav i oljepolitiken. Opinionsläget på måndagen visar dock en stor osäkerhet för de mindre partierna, på bekostnad av framgångar för Sosialistisk Venstreparti (SV).
– Många trodde att MDG skulle vinna mer på klimatdebatten, men SV har lyckats tilltala fler genom en grön profil i kombination med de sociala frågorna, säger statsvetaren Jonas Stein.
Statsminister Erna Solberg har försökt dra nytta av de motstridiga budskapen på vänstersidan genom att varna för rödgrönt kaos. Samtidigt som väljarna ser sakpolitiken överskuggas av regeringsfrågan. Som Høyreledaren själv formulerade det i slutdebatten:
– Det pratas inte om politik, det pratas om vilka som vill leka med varandra. Det väljarna inte får svar på är vilken politik de får.
Opinionsläget på måndagen
Arbeiderpartiet: 24,7 procent
Høyre: 20,4 procent
Senterpartiet: 11,9 procent
Fremskrittspartiet: 12,0 procent
Sosialistisk Venstreparti: 8,9 procent
Rødt: 4,9 procent
Miljøpartiet De Grønne: 4,9 procent
Venstre: 4,9 procent
Kristelig Folkeparti: 4,2 procent
Övriga: 3,1 procent
Källa: NRK