Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ökat ryskt hot mot Sverige hölls hemligt

I veckan blir det känt att förläggningen av fasta förband till Gotland tidigareläggs. Enligt DN:s försvarspolitiske reporter Mikael Holmström beror det på ett höjt hot "från Ryssland riktat mot Sverige".Foto: Sören Andersson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
ÖB Micael Bydén.Foto: Sören Andersson/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Sverige har fått information om ett ökat hot från Ryssland. Hotet är topphemligt och var en orsak till att Gotland i veckan återmilitariserades. Det uppger DN.

I veckan blev det känt att förläggningen av en fast stridsgrupp på Gotland tidigareläggs. Enligt DN:s försvarspolitiske reporter Mikael Holmström beror det bland annat på ett höjt hot "från Ryssland riktat mot Sverige".

Vad hotet består i är topphemligt och bara ett regeringsbeslut kan häva sekretessen. DN:s källor i regeringskansliet uppger att hotet hemlighålls även för dem.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, säger till DN att något har hänt i den svenska underrätelsebilden.

– Men vi medborgare vet inte vad det är. Däremot ser vi effekterna av det. Den snabba baseringen av förbandet till Gotland är exceptionell, säger Wilhelm Agrell.

Från "osannolikt" till "låg sannolikhet"

När riksdagen i sitt försvarsbeslut 2015 beslutade att det ska finnas en permanent stridsgrupp på Gotland sattes tidpunkten till 2018.

ÖB Micael Bydén.Foto: Sören Andersson/Tt / TT NYHETSBYRÅN

– Det skapade ett tidsfönster på några år för den som enkelt skulle vilja agera kuppartat. Men den fönsterluckan stängdes nu genom beslutet att kompaniet ska vara kvar, och sedan avlösas av andra, påpekar Wilhelm Agrell till DN.

Enligt Agrell har det också skett en viktig förändring i Försvarsmaktens ordval när man talar om Ryssland. Tidigare har man sagt att risken för ett angrepp är "osannolik"; nu talar man i stället om "låg sannolikhet".

– Osannolikt betyder att risken är mycket liten, storleksordningen någon procent. Att något har låg sannolikhet betyder att det antagligen inte händer, men att det kan vara 15 procents risk att det händer, säger Wilhelm Agrell.

Bildt: "Så viktiga är viktiga är vi inte"

Carl Bildt (M), tidigare utrikesminister och statsminister förhåller sig skeptisk till de nya uppgifterna.

– Jag ser inget i den konkreta bild som jag är medveten om som stöder detta. Det är svårt att se ett hot som skulle vara riktat specifikt mot Sverige. Så viktiga är vi inte, säger han till Expressen i en intervju efter hans medverkan i SVT:s "Agenda".

– Vi har en allmän förändring av säkerhetsläget, fortsätter Bildt, men pekar på att Ryssland främst är aktivt längre söderut.

Om återmilitariseringen av Gotland säger Bildt:

– Varje del av Sverige är viktigt. Jag tillhör inte dem som tycker att Gotland är lika viktigt som vissa andra tycker. Det är framför allt genom att hindra fienden från att komma till exempelvis Gotland som vi försvarar Sverige.

Inga kommentarer från regeringen

Expressen har sökt Försvarsminister Peter Hultqvist (S).

– Han har som han har sagt inte några kommentarer, säger Hultqvists pressekreterare Marinette Nyh Radebo.

Hans partikamrat finansminister Magdalena Andersson säger i en intervju med Expressen efter kvällens "Agenda" i SVT att hon inte vill gå in på om regeringen fått information om ett ökat hot från Ryssland.

Under programmet kommenterade hon dock militariseringen av Gotland:

– ÖB kom nu med besked om att vi ska ha permanenta resurser på Gotland. Det är väldigt välkommet. Det handlar inte om stora resurstillskott de kommande åren, det löste vi i förra årets budget.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.