En av sju unga lider av psykisk ohälsa

Ur arkivet: Psykisk ohälsa bland unga i Gällivare
En av sju unga lider av psykisk ohälsa.
Foto: Shutterstock / Shutterstock

En av sju unga lider av psykisk ohälsa – och självmord är den näst vanligaste dödsorsaken i gruppen i Sverige. 

Enligt en ny rapport från Unicef lider många barn och unga av psykisk ohälsa.

– Den psykiska ohälsan hämmar ungas utveckling och möjlighet att nå sin fulla potential, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige. 

Coronapandemin har påverkat den psykiska hälsan, i Sverige och globalt. Barn och unga är den mest drabbade gruppen och enligt Unicef satsas det extremt lite på att förebygga psykisk ohälsa. 

Inför World mental health day den 10 oktober släpper Unicef en omfattande rapport om mental hälsa bland barn och unga världen över. Den visar bland annat att en av sju unga mellan tio och 19 år lider av psykisk ohälsa.

– Vi jobbar jättehårt med att rädda barns liv de första åren, men det räcker inte att bara överleva, man måste också leva för att bli en vuxen som kan bidra till samhället, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige.  

Pernilla Baralt är generalsekreterare på Unicef Sverige.
Foto: Melker Dahlstrand / Melker Dahlstrand

Självmord är den näst vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar i Europa, Nordamerika och Centralasien. Kostnaden för den psykiska ohälsan bland unga uppgår globalt till omkring 3,2 biljoner svenska kronor per år. 

– Varje barn förtjänar att må bra fysiskt och psykiskt. Vi måste förebygga ohälsan och snabbare hjälpa de som drabbas, Pernilla Baralt. 

Enligt Pernilla Baralt måste man fokusera på de positiva faktorerna som är viktiga för ett barns välmående. Exempelvis ett barns stora behov av en trygg uppväxt och stöd från vårdnadshavare. 

– Barns rätt att växa upp utan våld och hot måste bli till verklighet. Då skulle vi kunna ta bort riskfaktorer som senare leder till mental ohälsa, Pernilla Baralt. 

Psykologen: ”Barn är otroligt utsatta”

Mathias Ortlieb är legitimerad psykolog och verksamhetschef på Tranan Psykologer. Enligt honom är den stora utmaningen att vuxna har svårt att ”ta barnperspektivet” kring psykisk ohälsa. 

– Barn har inte förmågan eller förståelsen att uttrycka sina behov och söka hjälp, vilket gör dem otroligt utsatta. Då behövs vi vuxna. 

Mathias Ortlieb är legitimerad psykolog och verksamhetschef på Tranan Psykologer.
Foto: Tranan psykologer

Han tror att det viktigaste är att prata om sina problem.

– Det kan kännas skambelagt för barnet att ta upp sina problem och svårt för vuxna att första. Men om vi undviker frågorna så hamnar vi i ännu mer problem, säger han. 

Mathias Ortlieb ser den ökade psykiska ohälsan som en mycket tragisk utveckling. Ändå känner han sig hoppfull om framtiden. 

– Barn pratar faktiskt på ett betydligt öppnare sätt i dag än när jag var ung och det behövs verkligen. Det kan dessutom vara betydligt lättare att prata om sina problem på nätet. 

Enligt Pernilla Baralt krävs det större investeringar i barnen genom att sätta deras behov i centrum. 

– Det krävs av oss alla vuxna att vi samordnar oss. Exempelvis så spelar skolan en viktig roll för att reducera stress och mobbning. Elevhälsan måste bli mer tillgänglig. 

PSYKOLOGENS TIPS

Enligt psykologen Mathias Ortlieb måste vi förebygga ungas psykiska ohälsa. Det går att göra på många sätt – men kräver engagemang.


Vad kan barnet göra?


• Prata med en vuxen som du litar på även om du känner dig dum. De vuxna hjälper ofta, men det kan dem inte göra om de inte vet. 


• Försök att inte skapa föreställningar om förväntningar som inte stämmer. Det kan vara att du tror att dina föräldrar förväntar sig att du ska vara bäst på alla prov eller att dina kompisar tycker att du ska vara på ett visst sätt jämt. Tyvärr så undviker vi ofta att lyfta svåra frågor på grund av rädslor. 


Vad kan den vuxna göra?


• Utmana ditt obehag att prata om svåra ämnen så som: sex, våld, porr eller mobbning. Vi vuxna är också undvikande och tänker att vi inte behöver prata om vissa saker. Men vart får våra barn svar om inte en vuxen ger det – jo, på nätet. 


• Var mer nyfiken och intresserad av barnens digitala beteenden. Man kanske tycker att det är trams, men det är viktigt. Vuxna måste engagera sig, eftersom internet och sociala medier är en stor del i barns vardag. Det blir en mer och mer dold världs om kan skapa frustration när man inte förstår varandra. Var inte kontrollerande men intresserad. 


Källa: Mathias Ortlieb

VÄND DIG HIT FÖR ATT FÅ HJÄLP

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. 

Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång.

Ring 112 eller åk till en akutmottagning. 

Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Bris: 116 111, bris.se.

Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind: chatt på mind.se

Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101. 

Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.

Röda Korset: redcross.se. 

Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 020 -18 18 00.


Källa: mind.se och www.spesistockholm.se 

Psykologen om psykisk ohälsa och barnlängtan

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.