För en vecka sedan röstade 181 ledamöter för den historiska misstroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven (S). Därmed fick Löfven en vecka på sig att antingen utlysa ett extra val, som då ska hållas inom tre månader, eller avgå.
Ifall Löfven väljer att avgå blir han formellt entledigad av talmannen som sedan försöker hitta ett nytt regeringsunderlag efter talmansrundor.
Talmannen har totalt fyra försök på sig att bilda ny regering, men skulle dessa misslyckas blir det extra val ändå.
Kallar till pressträff
I dag klockan 23:59 måste statsminister Stefan Löfven ha lämnat sitt slutgiltiga besked. Men det har varit tyst från Socialdemokraternas håll.
På måndagsmorgonen avböjde presstjänsten att kommentera frågan.
Klockan 09:00 samlades Socialdemokraternas partistyrelse och samtliga partidistrikt för ett möte, enligt uppgifter till SvD och DN.
Kort därefter kallade statsministern till en digital pressträff vid 10:15, enligt ett pressmeddelande.
Låst läge för Löfven
Läget fortsatt mycket låst, trots flera utspel från partierna.
I onsdags meddelade Annie Lööf (C) att hon var beredd att släppa kravet på fri hyressättning i nyproduktion – förslaget som utlöst regeringskrisen – men att januariavtalet då skulle behöva omförhandlas.
Under söndagens ”Agenda” i SVT stod Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni fast vid att hon inte vill omförhandla januariavtalet och att hon vill se en borgerlig regering ledd av Ulf Kristersson (M).
Och det var i övrigt inget nytt som partierna presenterade under kvällen, och det pekar mer och mer på att det blir ett extra val.
Marja Lemne, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola tror att Stefan Löfven skulle kunna bli vald vid talmansrundor, men att det skulle bli svårt att säkra stöd för årets höstbudget.
– Det är ett stort skäl för Löfven till att gå till extra val nu, säger hon till Svenska Dagbladet.
Statsvetaren Mikael Gilljam tror till skillnad från Marja Lemne att Stefan Löfven redan förberett sig för talmansrundor och att Löfven då kommer tillbaka som statsminister.
– Det är sånt här ”filureri” som jag tror Löfven har tänkt ut för länge sen, säger han.
REGERINGSKRISEN – DETTA HAR HÄNT
2019.
Januari. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår januariöverenskommelsen, som leder till att Stefan Löfven kan väljas till statsminister. Ett av de krav som Centerpartiet får igenom är fri hyressättning i nybyggnation. Men regeringen är beroende av Vänsterpartiets mandat – och V lovar att rösta för att avsätta regeringen om den lägger fram förslag om marknadshyror.
2021.
4 juni. Utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion av bostadslägenheter överlämnar sitt betänkande till regeringen.
15 juni. Vänsterpartiet ger regeringen ett ultimatum: Avstå från att förändra hyreslagstiftningen eller inled genast förhandlingar där Hyresgästföreningen ingår. Om regeringen inte ger positivt besked inom 48 timmar saknar V förtroende för regeringen.
17 juni. Regeringen har inte tillmötesgått kravet från V, som nu meddelar att man kommer att söka stöd för att fälla Stefan Löfven. Samma dag lämnar Sverigedemokraterna en misstroendeförklaring mot statsministern. Moderaterna och Kristdemokraterna uppger att de kommer att rösta för att avsätta honom.
18 juni. L meddelar att de inte kommer rösta ner regeringen, så länge de följer januariavtalet.
20 juni. Regeringen och samarbetspartierna lägger fram en kompromisslösning enligt vilken bostadsmarknadens parter under sommaren skulle förhandla fram en lösning. Förslaget nobbas av V.
21 juni. Stefan Löfven faller i riksdagens misstroendeomröstning. Han har två möjligheter: att utlysa extraval eller att be talmannen utse en ny statsministerkandidat. Betänketiden löper ut klockan 23.59 måndagen efter midsommar. Löfven ger inget besked om vilket alternativ han tänker välja.
23 juni. Centerpartiet backar från kravet på fri hyressättning i nyproduktion. Liberalerna avvisar C:s invit om förhandlingar.
24 juni. L-ledaren Nyamko Sabuni säger att hennes parti vill ha en borgerlig regering och inte tänker omförhandla januariavtalet. Stefan Löfven säger att att ”det finns en lösning på bordet” och ber henne fundera vidare.
25 juni. V-ledaren Nooshi Dadgostar twittrar att V vill att ”fler partier öppnar för samarbete” samt att Löfven ”kommer tillbaka” som statsminister.
26 juni. Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, vädjar till C att komma hem till borgerligheten igen. C avvisar inviten. Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson, listar sex punkter, bland annat rörande skogspolitik och ekonomisk politik där M och C har samsyn. Hon uppmanar C att stöda en borgerlig regering. C nobbar också den inviten.
27 juni. I en invit från Vänstern sade partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson att partiet är berett att åsidosätta sina krav på stora skattehöjningar för att få till ett budgetsamarbete med Centern. Ett utspel som fick nobben av Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson. ”Det rimligaste i detta läge är ett samarbete i den breda mitten i svensk politik, inte genom budgetförhandlingar med V eller SD”, säger han.
