Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ödesdagen för EU – nu avgörs framtiden

David Camerons Storbritannien har ställt en rad krav på EU. Foto: Andy Rain / Epa / TT
Stefan Löfven har sagt att Sverige accepterar kompromissen om det krävs. Foto: Anna Svanberg
Angela Merkel. Foto: Markus Schreiber/AP
Mötet pågick inpå småtimmarna. Foto: Martin Meissner

BRYSSEL. Toppmötet i Bryssel skulle handla om "brexit" Storbritanniens hot att lämna EU.

Men fokus hamnade på flyktingkrisen.

Efter en sex timmar lång middagsdiskussion meddelade EU:s rådsordförande Donald Tusk att EU planerar ett extrainsatt möte med Turkiet.

På en presskonferens i natt kallade Sveriges statsminister Stefan Löfven flyktingkrisen för "den största uppgift som unionen tagit sig an sedan den skapades", enligt TT.

Camerons krav

• EU:s konkurrenskraft ska stärkas, byråkratin minskas och regelverket förenklas.

• Makt från Bryssel ska föras över till de nationella parlamenten. Dessutom ska Storbritannien inte omfattas av Lissabonfördragets mål om en allt tätare union.

• Icke-euroländer ska slippa betala för eurons problem och garanteras tillgång till den inre marknaden.

• Medborgare från andra EU-länder ska få begränsad tillgång till det brittiska välfärdssystemet.

Ödesmötet i Bryssel pågick under natten och sent på småtimmarna kallade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk stats- och regeringscheferna till enskilda krismöten.

– Vi är överens om att vår gemensamma handlingsplan med Turkiet är av största vikt, sa Donald Tusk enligt TT och fortsatte:

– Därför tänker vi hålla ett särskilt möte med Turkiet i början av mars.

Datumet för mötet blir troligen den 5 mars, enligt uppgifter till Reuters.

– Vi har gjort en del framsteg, men mycket återstår att göra. Nu kommer jag att hålla ett antal bilaterala samtal med premiärminister Cameron, president Hollande, premiärminister Sobotka och premiärminister Michel. Jag önskar er en god och lång natt, sade Tusk efter middagsdiskussionen.

På sin presskonferens efter toppmötet sa Sveriges statsminister Stefan Löfven enligt TT:

– Vi har haft en framgång i arbetet i och med att nu skrivs principen in att asylsökande inte har rätt att välja vilket land de söker asyl i.

Det var på torsdagseftermiddagen som EU-ledarna satte sig för årets första toppmöte i rådsbyggnaden Justus Lipsus i Bryssel. Två frågor stod då på dagordningen: Storbritannien och migrationen.

Cameron: "Viktigt jobb"

Storbritanniens premiärminister David Cameron har inför ödesmötet ställt en rad krav på förändringar, och en förmodad uppgörelse ska ligga till grund för en folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap för britterna. En sådan folkomröstning kan hållas redan vid midsommar.

När Storbritanniens premiärminister David Cameron anlände till Bryssel inför toppmötet, gjorde han ett kort uttalande.

– Vi har ett viktigt jobb att göra i dag och i morgon, och det kommer att bli tufft. Jag kommer att slåss för Storbritannien, konstaterade han, och fortsatte:

– Om vi når en bra överenskommelse kommer jag att acceptera den, men jag kommer inte att ta den om den inte möter våra behov. Det är mycket viktigare att det blir rätt än att det går snabbt.

Vid 18.30-tiden talade han till de andra EU-ledarna och redogjorde för det stora missnöjet på hemmaplan.

"Har många goda sidor"

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk lade för drygt två veckor sedan fram förslag till en ny överenskommelse som ska säkra Storbritanniens framtid i EU, inom fyra områden: Konkurrenskraft, ekonomisk styrning, suveränitet och sociala förmåner och fri rörlighet.

Ett av de mest kontroversiella förslagen går ut på att Storbritannien ska få möjligheten att dra i en "social nödbroms" i praktiken stoppa eller minska bidrag som andra EU-medborgare får när de arbetar i landet.

– Paketet har många goda sidor, men det har ändå inte tagits emot väl, konstaterade David Cameron i kväll, enligt en initierad EU-källa.

David Cameron redogjorde sedan för de viktigaste punkterna i den kommande uppgörelsen.

Vill ha en annan tidsperiod

Enligt uppgifter till Expressen ska de så kallade Visegradländerna Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern ha protesterat mot Camerons förslag om att nödbromsen ska gälla i 7 år + 3 år + 3 år.

De vill i stället att tidsperioderna ska vara 3 år + 1 år + 1 år.

Statsminister Stefan Löfven ska under toppmötet ha sagt att det största bekymret för Sveriges del är den sociala nödbromsen. Enligt en EU-känna ställde han bland annat frågan om hur det eventuellt ska gå beslutas om en ny period.

Statsminister Stefan Löfven deltog i flera förmöten i Bryssel inför det avgörande toppmötet. Han anlände till Justus Lipsus vid 16-tiden, och betonade då flera gånger vikten av att Storbritannien blir kvar i EU.

– Det är viktigt för EU, det är viktigt för Sverige, att de stannar kvar i EU.

Vad händer annars?

– Det skulle vara en stor skada för EU. Det vi inte behöver nu är ett försvagat och splittrat EU, när vi har en situation med den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget och vi har ett Ryssland som agerar allt mer aggressivt.

Men Storbritannien är ett av Europas rikaste länder?

– Man kan alltid diskutera deras motiv för detta, men nu är vi där vi är med förslag som ska diskuteras mer i detalj. Min ambition är att vi ska nå en överenskommelse.

Brittisk nej skulle ge stora konsekvenser

Ett nej till EU i folkomröstningen skulle få stora konsekvenserna för hela den Europeiska unionen, menar även tidigare utrikesministern Carl Bildt.

– Det är synnerligen viktigt att det blir en uppgörelse. Allra helst nu för att göra en folkomröstning i juni möjlig, säger Bildt till Expressen.

Bildt tror att risken för att det blir ett nej är 50/50.

– Folkomröstningen kommer att avgöras av vad som händer under de sista tio dagarna. Då kommer vad som sagt eller inte sagts i dessa dagar att vara bort glömt.

Vad skulle ett nej betyda för EU:s del?

– Det vore mycket allvarligt för oss alla. Ett splittrat Europa blir ett svagare och därmed också ett farligare Europa. Det är ett avgörande intresse för Sverige att de förblir i EU.

Moderater och Socialdemokrater överens

I den frågan tycker de svenska Moderaterna och Socialdemokraterna likadant.

– Det är bra för Sverige, för jobben och konkurrenskraften, och för Europa i stort – om Storbritannien stannar. Så jag hoppas att vi når en överenskommelse. Där är jag rörande överens med Stefan Löfven, säger Moderatledaren Anna Kinberg Batra.

Stefan Löfvens budskap till de andra EU-ledarna inför toppmötet:

– Att vi ska försöka anstränga oss, men vi måste också stå upp för de värden som EU bygger på – och det är inte minst fri rörlighet och likadana villkor.

Hur ser du på möjligheterna att nå en uppgörelse?

– Jag tror att de flesta vill göra det, men det måste vara så att båda ska gå härifrån med en bra lösning. Det är viktigt att Storbritannien blir kvar, men att EU inte försvagas.

Enligt uppgifter till Expressen presenteras en uppgörelse med Storbritannien tidigast på fredagsförmiddagen.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har flaggat för att han tänker kalla enskilda stats- och regeringschefer till bilaterala överläggningar om detta under natten till fredagen.

Vid 20-tiden på torsdagskvällen satte sig EU-ledarna för middag på plan åtta i rådsbyggnaden. Då skulle flyktingkrisen – återigen – diskuteras. Vid 02.30 kom beskedet om att ett nytt toppmöte med Turkiet ska hållas.

 

Läs också:

LEDARE: Fjäska hellre för britterna än för Fiji

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!