Nytt spår i jakten på Inger Starks mördare

Inger Stark hade inga kända fiender. Hon hade fast jobb som socialsekreterare. Satt hon inte hemma vid symaskinen i sin tvårummare på Sandelsgatan i stadsdelen Bellevue och sydde, så njöt hon av friheten och utsikten i sitt vackert belägna fritidshus vid Vänerns strand.

- Hon var väldigt social och snäll, glad och mjuk. Hon hade drömmar om att bli mamma när hon var lite yngre, berättar Inga Stark, Ingers jämnåriga kusin. Under några år var Inger sambo med en man. Han är numera är avliden.

Varför Inger Stark blev mördad är fortfarande ett mysterium.

"Jag har inte velat gå hit tidigare"

Vi beger oss till platsen där Inga Starks kusin blev ihjälslagen med grovt våld mot huvudet för snart 23 år sedan. Kriminalinspektör Torbjörn Gustafsson från cold case-gruppen i Värmland och väktaren Ingemar Johansson, som troligen är den siste person - bortsett från mördaren - som såg Inger Stark i livet visar oss fram.

- Jag har inte varit här förut. Det känns väldigt konstigt, säger Inga Stark och tittar ner i det svarta vattnet. Jag har inte velat gå hit tidigare.

Inger Stark tyckte om friluftsliv. Om vintrarna reste hon ofta till Alperna för att åka skidor, ett av hennes andra stora fritidsintressen. Samtidigt var hon, enligt sin kusin, hemmakär. Hon tyckte om livet i Karlstad. Att promenera längs Klarälven. Danskvällarna med väninnorna. Det sociala livet.

Lämnade krogen med en man

Den 29 november 1990 hade Inger Stark varit ute med vänner på det lokala dansstället Sandgrund i centrala Karlstad. Hon lämnade stället med en man i 50-årsåldern. De gick tillsammans mot taxistationen, där de skildes åt. När Inger Stark inte fick tag på någon taxi, bestämde hon sig för att ta en långpromenad och gå de 3,5 kilometerna hem till bostaden.

Vädret var lite kyligt på nattkröken och temperaturen kröp under nollstrecket. Inger Stark var fint klädd i brunbeige kappa, scarf runt halsen, byxdress och svarta stövlar när hon korsade Drottninggatan och ner mot Klarälvens strandpromenad. Det var mycket folk i rörelse i staden och den årliga trämarknaden hade lockat närmare 800 besökare.

Bara några dagar före den ödesdigra nattpromenaden hade Inga Stark pratat i telefon med sin kusin Inger. Tanken var att Inga skulle ha följt med ut och roat sig på Sandgrund den där kvällen, men hon fick förhinder.

- Jag pratade med Inger eftersom jag hade fått ett konstigt telefonsamtal. En person, en man, hade ringt hem till mig för att få kontakt med Inger. Jag berättade att jag inte kunde lämna ut Ingers telefonnummer eller vad hon bodde eftersom hon hade skyddade personuppgifter, då hon arbetade i socialförvaltningen.

Ingemar "Ingo" Johansson, 46, arbetade som väktare för Securitas i Karlstad i början på 90-talet. Ödesnatten, då Inger Stark blev mördad och dumpad i älven, var han i tjänst. Han är, enligt polisen, en av de sista som såg henne i livet. Han berättar om sina minnesbilder:

- Hon kom och sneddade över Drottninggatan, ett 15-tal meter bakom henne kom en man, som var klädd i en lång rock.

Ingemar Johansson har kunnat lämna ett signalement på hur kvinnan han såg var klädd. Den beskrivningen stämmer med de kläder Inger Stark hade på sig under mordnatten.

- Jag är till 99 procent säker på att det var mördaren och Inger som jag stötte på, säger han.

Mannen uppträdde mystiskt

Ingemar Johansson berättar att kvinnan gick in på Pihlgrensgatan och i riktning ner mot älven. Mannen som gick efter henne, uppträdde mystiskt, minns han:

- Han kollade sig runt och över axeln, men släppte inte förföljandet. Samtidigt verkade inte hon lägga märke till honom. Först tänkte jag att de var ett par som varit på krogen, att de börjat tjafsa och var på väg hem. Ändå kände jag ett obehag inom mig. Så jag följde dem med blicken så långt jag kunde. När ingenting hände, släppte jag dem.

Klockan halv åtta på morgonen slog ett vittne larm till polisen. I Klarälven, alldeles under Klaraborgsbron, stack ett par kvinnoben med svarta stövlar upp ur den tunna isskorpan.

Väktaren, som fått höra att det skett ett mord på natten, begav sig till brottsplatsen senare samma morgon.

En skräcksyn mötte honom nere vid älven:

- Det var ingen trevlig syn. Det var en massa blod på väggarna och marken. Sedan hade han kastat henne i älven.

Handväskan låg slängd

Enligt polisen hade Inger Stark utsatts för grovt våld, främst mot huvudet. Av skadorna att döma kan mördaren ha dunkat hennes huvud i asfalten vid misshandeln. Hennes handväska låg slängd vid blodpölen under bron. I väskan låg dansskorna som hon hade haft på sig inne på Sandgrund tidigare på kvällen.

Inga Stark fick beskedet om mordet samma dag. Hon blev förkrossad.

- När jag kom hem från arbetet ringde min pappa och berättade vad som hänt. Jag hade svårt att tro att det var sant. Jag brakade ihop totalt och blev sjukskriven. När Nya Wermlands-tidningen kom ut dagen därpå fick jag det svart på vitt.

Polisen har förhört ett tusental personer under den snart 23 år långa mordutredningen - men utan resultat. Nu ligger fallet på cold case-nivå - och där kan utredarna ha nått ett genombrott.

En kvinnlig företagare som hade sin verksamhet 200-300 meter från mordplatsen vid tiden för Inger Starks mystiska död hörde nyligen av sig till polisen.

- Det här företaget fick då och då besök av en säljare, som alltid ringde innan han kom på besök. Den här morgonen, mellan klockan kvart och tio i åtta, stegade han in på arbetsplatsen. Det var ett helt oannonserat besök. Han var stressad och ovårdad. Han hade tydliga, färska rivmärken på kinden. Det blödde inte och kom inte från rakning, säger kriminalinspektör Torbjörn Gustafsson vid polisen i Värmland.

Varför hör vittnet av sig först nu?

- Hon trodde att mordet var uppklarat. När hon såg ett reportage ville hon berätta vad de hade upplevt på morgonen.

Mannen ska förhöras

Nu ska mannen med rivmärkena på ena kinden, som är i 80-årsåldern, höras av cold case-gruppens utredare. De kan vara nära ett genombrott.

- Jag har gått igenom varenda hotelliggare, men inte hittat hans namn. Men hade de här uppgifterna kommit fram när mordet skedde hade det varit guld värt för oss. Men vi har den här mannens identitet , och vi vet att han är i livet. Det här är en person som kommer att förhöras, till att börja med upplysningsvis, säger Torbjörn Gustafsson.

Mannen har, utöver en trafikförseelse, ett blankt brottsregisterutdrag.

Varför har ni inte redan förhört honom?

- Jag vill ha så mycket som möjligt på fötterna.

Uppgifter har tidigare gjort gällande att Inger Stark blev sexualmördad - och polisen har säkrat DNA-spår från en okänd person på brottsplatsen - mördarens.

- Uppgifter om motiv och vad hon utsatts för under sina sista minuter i livet vill vi behålla för oss själva av utredningsskäl.

Även en annan person har nyligen hört av sig med intressanta uppgifter vid tiden för mordet.

- Den här mannen berättade att han var ute och cyklade vid tiden för mordet. Han blev vittne till en kvinna och en man som skrek och bråkade under brofästet. Den här mannen blev så förbannad att han stannade till och ropade att slutade de inte bråka, så skulle han komma över.

Frågan är: vem mördade Inger Stark - och varför? Hade det med hennes arbete som socialsekretare att göra? Var det någon hon kände eller träffade på Sandgrund? Någon som besökte mässan - som var på tillfälligt besök i stan?

Inga Stark vill ha svar. Hennes liv förändrades mycket efter mordet.

- Det är väldigt viktigt att det klaras upp. Det skulle betyda mycket. Det skulle kännas väldigt bra.