Svenska uppfinnare står bakom saker Celsius-temperaturskalan, dynamiten och navigeringssystem som i dag är standard inom både sjöfarten och flyget.
Uppfinningsrikedom bland svenskar har även gett oss internationella storföretag som Ericsson, Ikea och Tetra Pak - som gett tusentals personer arbeten.
Men framtiden ser mer dyster ut.
I en ny Pisa-rapport gör svenska skolelever ett nytt fiaskoresultat. Och den här gången handlade det om elevernas förmåga att lösa problem.
Med 491 poäng ligger Sverige under OECD-snittet (500). Man är sämst av de nordiska länderna och långt ifrån högpresterande nationer som Singapore (562) och Sydkorea (561).
Sveriges misslyckande även inom detta område förvånar Skolverket som trodde på bättre resultat.
– Det hade varit rimligt med tanke på att vi betonat de här förmågorna under lång tid. Jag tycker så klart det är oroande, säger överdirektör Helén Ängmo.
"Är ett problem"
Men Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet, är inte förvånad.
Han säger att Sveriges självbild som en nation av kreativa entreprenörer är "helt falsk".
– Om vi tittar på andra liknande studier så är det inte alls så att svenska elever är särskilt kreativa, säger han.
Bentley menar att de svenska eleverna klarar uppgifter som de har tränat på tidigare, men när de får andra uppgifter som kräver samma kunskaper så går det inte.
– De lär sig att lösa uppgifter utan förståelse, säger han och fortsätter:
– Det är ett problem. I arbetslivet är det precis sådana situationer som man stöter på. Man kan ju inte öva på alla yrkes olika situationer. Vi står inför ett verkligt stort bekymmer.
Var fjärde elev "lågpresterande"
Var fjärde svensk elev, 23,5 procent hamnar i gruppen "lågpresterande". Enligt OECD innebär kategorin: "De här eleverna kan som bäst lösa väldigt enkla problem som inte kräver långsiktigt tänkande och sker i familjär miljö, till exempel välja ut den billigaste modellen av en möbel i en katalog".
OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleichter, är ännu mera konkret:
"Dagens 15-åringar med dåliga kunskaper att lösa problem kommer att bli morgondagens vuxna att som har svårt att hitta ett bra jobb", säger han i ett uttalande.
Nytt bakslag för Björklund
För utbildningsminister Jan Björklund är resultatet ännu ett bakslag i skolfrågan, som blivit en av valdebattens allra hetaste. Björklund poängterar nu precis som i december att mätningen gjordes 2012 och det var den sista årskullen i Sverige som gick ut den gamla grundskolan.
– Flumskolans försvarare har ofta argumenterat på det sättet, att vi är bra på andra saker. Nu visar det sig svart på vitt att det är vi inte, säger han.
Skolverket försöker samtidigt hitta förklaringar. I anslutning till rapporten har svenska elever uppgett sig vara mindre uthålliga.
– Det är intressant och knyter an till en värdeförskjutning. Är svenska elever mindre motiverade för studier och tycker det är mindre viktigt att anstränga sig, säger Helén Ängmo.
Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige tror att datoranvändningen i skolan måste ändras från att söka information och titta på filmsnuttar till att handla om att jobba med interaktioner.
– Skolan måste modernisera, det är fler som har använt dator hemma än i skolan. Det är faktiskt lite konstigt i en kunskapsintensiv verksamhet, säger han.
