Nyans kandidat ströks från listan – visste inte

Partiledaren Mikail Yüksel uteslöts från Centerpartiet 2018.
Partiet Nyans kandidat i Malmö, Naveed Hussain, blev bortplockad som riksdagskandidat – en dag före valet.
Nystartade Partiet Nyans är nionde största parti efter valet, främst på grund av framgångar i invandrartäta områden.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Partiet Nyans kandidat i Malmö, blev bortplockad som riksdagskandidat – en dag före valet. 

Bakgrunden är ett mejl som inget vet vem som skickade.

Med mejlet som underlag ströks Hussains namn, utan att han visste om det.

– Det här är inte bara ett hot mot mig, utan mot det svenska systemet. Vi vill ha ett så bra valsystem som möjligt, säger Naveed Hussain.

Nystartade Partiet Nyans är nionde största parti efter valet, främst på grund av framgångar i invandrartäta områden. I Rosengård tog partiet röster från S och fick uppemot 30 procent i vissa valdistrikt. I Landskrona har Nyans fått mandat i kommunfullmäktige och partiet tror sig ha en chans i Malmö också. 

Frågorna som Nyans driver är minoriteters rättigheter med betoning på muslimer, till exempel vill partiet förbjuda koranbränningar och Muhammedkarikatyrer. Partiet Nyans vill också utreda om det förekommer fel när socialtjänsten omhändertar barn.

Nu visar det sig att en av Nyans toppkandidater strukits från listan – utan att han själv visste om det. När resultaten för personrösterna presenterades ville riksdagskandidaten se hur det gått för honom. Men på platsen där hans namn skulle befunnit sig stod det ”ej valbar”. 

– Jag trodde först att det var något fel på webbsidan. Men länsstyrelsen sa till mig att jag hade skickat ett mejl den 9 september klockan 15.17 om att jag dragit tillbaka min riksdagskandidatur. 

Naveed Hussain (PNy) skulle ha befunnit sig på plats 17. Men på valmyndighetens hemsida står det att han ej är varit valbar.

Kvällsposten har tagit del av länsstyrelsens beslut från 10 september. Där bekräftar myndigheten att ”Naveed Hussain” dragit tillbaka sin kandidatur. Beslutet baserar sig enbart på ett mejl. Kontot som skickade det finns med i handlingen och Naveed Hussain säger att han inte känner igen den.

Nu undrar han varför länsstyrelsen godkänt beslutet utan att stämma av med honom. 

– De skulle ha kontaktat mig. Det finns personnummer och adress, mitt telefonnummer finns på hitta.se och allt. 

– Den stora frågan är: Kan vem som helst skicka en fejk-e-post och dra tillbaka en kandidatur? Till exempel från Magdalena Anderson eller Jimmie Åkesson eller vem som helst? Då är det något stort fel på systemet. 

Chefen för rättsenheten, Jesper Jacobsson, på länsstyrelsen i Skåne känner till ärendet. Enligt honom är det första gången något liknande händer.

– Vi fick först ett mejl av partiet att de ville återkalla kandidaturen för några personer. Då sa vi att det måste kandidaterna göra själva. Kort därefter fick vi in en återkallelse från en kandidat via e-post, och det bedömde vi som trovärdigt. 

Kan vem som helst skicka mejl och dra tillbaka någons kandidatur?

– I det här fallet är det händelsekedjan som gör att det bedöms som trovärdigt. Att man återkallade kandidaturen i kombination med att partiet själva meddelar att man vill återkalla det. 

Varför ringde ni inte kandidaten?

– Vi har inte möjlighet att göra den typen av efterforskning. De höga frekvenserna som vi har på både kandidater som anmäler sig och drar tillbaka sitt samtycke innan valet gör det omöjligt. 

Partisekreteraren för Nyans, Rami Hussein, bekräftar att han varit i kontakt med länsstyrelsen några dagar före mejlet. 

– Det som överraskar mig är att systemet är så pass ihåligt att vem som helst kan dra i väg ett mejl och dra tillbaks en kandidatur. För i så fall kan det drabba alla. 

Men tycker du inte att länsstyrelsen agerade rationellt, med tanke på att du hade skickat e-post precis innan? 

– Det är lite konstigt det där, för när man ska skicka in sitt samtycke så måste man ha en blankett och en signatur. Det ska dessutom vara originalkopia för att ett samtycke ska godkännas. Då är frågan om det ska räcka med ett mejl när man vill dra tillbaka sitt samtycke. 

– Om man ska ha det här digitalt så måste man ha något som identifierar ens person, till exempel en signering som man kan stämma av med samtyckesblanketten, säger Rami Hussein. 

Naveed Hussain har överklagat beslutet. 

Se också: 

Dömdes i Turkiet 2009 enligt dokument som Ekot tagit del av.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.