I veckan rapporterade forskare i Storbritannien att man upptäckt en ny variant av coronaviruset, som har fått namnet N501Y. Mutationen har förändringar på det viktiga spikproteinet, som viruset använder för att angripa cellerna.
Brittiska myndigheter har sett en snabb uppgång av nya fall i de sydöstra delarna landet, som man tror kan kopplas till mutationen.
– Vi jobbar på att bekräfta om mutationen bidrar till ökad överföring, säger forskarna i ett uttalande.
Tegnell: ”Möjligen enstaka fall”
På onsdagen stod det också klart att nio fall av varianten upptäckts i Danmark. Det är ännu oklart hur spridningen skett mellan Storbritannien och Danmark.
Det går inte att utesluta att mutationen dyker upp även i Sverige. Anders Tegnell berättar att Folkhälsomyndighetens mikrobiologer följer utvecklingen.
– De har inte hittat något fall av den i Sverige än, om jag minns rätt, möjligen något enstaka fall i sådant fall, säger statsepidemiologen.
Tegnell understryker att det inte finns några bevis för att varianten påverkar sjukdomens allvarsgrad. Virus muterar ständigt och Sars-Cov-2 har hittills muterat över 10 000 gånger utan någon större betydelse.
– Man måste komma ihåg att det här har hänt flera gånger tidigare, att viruset har förändrats, man har upptäckt det på flera olika ställen, bland annat i Norge i våras. Det händer hela tiden. Några säkra data på att det verkligen sprids snabbare, eller på något sätt ger en annorlunda sjukdom, finns det inte, säger Anders Tegnell.
Forskaren: ”Kan ta över”
Enligt vaccinforskaren Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, återstår det att se hur den nya mutationen sprider sig.
– Om den visar sig ha god spridningsförmåga så kan den ta över, det är så evolutionen fungerar för virus. Den som sprids bäst blir så småningom dominerande. Annars försvinner den. Men så länge det inte påverkar viktiga egenskaper, att man blir sjukare, eller att det påverkar vaccinets och mediciners skyddseffekt, är det inget man behöver vara extra orolig över, säger han.
Det viktigaste är att myndigheterna följer utvecklingen, enligt Mirazimi.
– Vaccinen som är aktuella nu utgår från spikproteinet, och då är man rädd för att en förändring gör att vaccinet inte känner igen viruset. Men så länge det är små mutationer här och där så spelar det ingen större roll för vaccinet. Sannolikheten är ganska låg att enstaka mutationer gör att viruset blir motståndskraftigt mot vaccinet.
Tidigare under hösten upptäcktes en annan variant av coronaviruset i Danmark som spreds via minkar, som kallats ”kluster 5”. Då befarade myndigheterna att den skulle få påverkan på vaccinet. Men mutationen har med all sannolikhet utrotats, och inga nya fall av minksmittan har upptäckts sedan 15 september.
