Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stieg Larsson vaknade bredvid sin döda morfar

Författaren och journalisten Stieg Larsson dog den 9 november 2004. Foto: LEIF BLOM / TT
I nya dokumentärfilmen ”Mannen som lekte med elden” skildras Stieg Larssons arbete med att kartlägga högerextremismen i Sverige. Foto: LEIF BLOM / TT
Stieg Larsson i Hongkong 1987. Foto: PER JARL / SF STUDIOS
Stieg Larsson 1984. Foto: LEIF BLOM / TT
”När han vilade så skrev han”, säger Daniel Poohl, chefredaktör på Expo, om Stieg Larsson. Foto: IBL
Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson. Foto: OKÄND
Stieg Larssons kusin och barndomsvänn Arne Berggren berättar i ny dokumentär om morfaderns dramatiska död. Foto: B-Reel Films
Hotbrev till Stieg Larsson, publicerat i dokumentären "Mannen som lekte med elden". Foto: B-Reel Films
1 / 9

Han kom att bli känd som den miljonsäljande författaren bakom Millennium-serien. 

Men efter fynd i det privata arkivet skildras en annan sida av Stieg Larsson i en ny dokumentär.

Om nazistgranskningar och ständiga dödshot, sena arbetsnätter, cigaretter och snabbmat.

Och den avgörande händelsen när hans morfar Severin dog tätt intill den då nioårige Stieg.

– Stieg har sagt att när han vaknade en morgon så var Severin död bredvid honom, berättar livskamraten Eva Gabrielsson i filmen.

På eftermiddagen den 9 november 2004 rasade Stieg Larsson samman på sin arbetsplats.

När han, drygt en timme senare, dödförklarades på S:t Görans sjukhus visste ingen att böckerna han nyligen slutfört skulle bli en internationell succé. Efter sin död har Stieg Larsson med deckartrilogin "Millennium” blivit en världsstjärna vars böcker i dag har sålts i runt 90 miljoner exemplar världen över. 

Desto mindre världskänd är den andra sidan av Stieg Larsson.

I nya dokumentärfilmen ”Mannen som lekte med elden” skildras Stieg Larssons arbete med att kartlägga högerextremismen i Sverige. Foto: LEIF BLOM / TT

Nattliga spaningar mot nazister

I nya dokumentärfilmen ”Mannen som lekte med elden” skildras hans enträgna arbete med att kartlägga högerextremismen i Sverige. Arbetet med filmen har tagit avstamp i det privata arkiv som Stieg Larsson lämnade efter sig och som öppnades först flera år efter hans död. 

– Stieg Larssons succé med böckerna har överskuggat hans liv och arbete där han var en pionjär inom att systematiskt bevaka högerextrema grupper, säger Olof Berglind, projektledare bakom "Mannen som lekte med elden".

Det handlar om nattliga spaningar mot nazister, analyser och granskningar i böcker och tidningar som lett till ständiga dödshot. Och hur allt började i ett torp i Västerbotten med ett dramatiskt dödsfall under barndomen.

– Många i hans närhet pratar om det som en urscen i hans liv, säger Olof Berglind.

Tramuatiska upplevelsen när morfar dog

Den händelsen tar sin början i ett torp i Måggliden, söder om Bjursele i Västerbotten. Där växte Stieg Larsson upp tillsammans med sin mormor och morfar. Morfadern var övertygad antinazist och barndomsvänner berättar hur den unge Stieg satt och lyssnade uppmärksammat när timmerhuggarna hade politiska diskussioner vid torpet.

Efterhand började han läsa i morfaderns böcker. Den lyckliga tiden i torpet, som Stieg Larsson senare skulle sakna, fick dock ett abrupt slut.

Morfadern och den då nioårige Stieg sov i samma säng för att hålla värmen i den västerbottniska kylan. En morgon var det bara Stieg som vaknade upp.

– Jag vet inte så mycket om exakt hur det hände, men jag vet att de sov i samma säng. För det har Stieg sagt. Och han har också sagt att när han vaknade en morgon så var Severin död bredvid honom, berättar Eva Gabrielsson i filmen.

Stieg Larssons kusin och barndomsvän Arne Berggren berättar i ny dokumentär om morfaderns dramatiska död. Foto: B-Reel Films

”Klart att lillgrabben var i chock”

Kusinen och barndomsvännen Arne Berggren berättar om chocken i dokumentären:

– Stieg gick runt och runt. Och varje gång han fick förbi fotändan sparkade han åt Severins fot. Flera gånger. Det var nästan som han trodde att han skulle vakna. Det är klart att lillgrabben var i chock.

Daniel Poohl, dagens chefredaktör för Expo, tror att händelserna format Stieg Larsson fortsatta engagemang mot nazism:

– Det är inte ensamt det som gjorde Stieg till Stieg, men det är en viktig pusselbit. 

Stieg Larssons livskamrat Eva Gabrielsson berättar i dokumentären. Foto: OKÄND

Kampen mot nazism kom att prägla Stieg Larssons liv och ett flertal engagemang kom att göra honom till en nagel i ögat på de svenska högerextremisterna. 1982 blev han svensk korrespondent för den brittiska antifascistiska tidningen Searchlight. 1991 gav han ut den tongivande boken Extremhögern tillsammans med Anna-Lena Lodenius. Och 1995 var han med och grundade stiftelsen Expo som arbetar mot rasism och främlingsfientlighet.

”Han missade aldrig någon deadline”

Arbetet skedde mestadels på nätterna. Han kunde sitta upp till tre på natten med sina kartläggningar av högerextrema rörelser. 

Dagtid arbetade han på TT, Tidningarna telegrambyrå, som grafiker. 

TT:s tidigare bildchef Kenneth Ahlborn berättar:

– Han kom ofta in runt två på eftermiddagen fast han började vid nio. Men sen var han kvar till sent på kvällarna. Han missade aldrig någon deadline. 

Stieg Larsson 1984. Foto: LEIF BLOM / TT

 

I filmen skildras hur Stieg Larsson på kvällar och nätter kartlägger de svenska högerextremisterna under 1980- och 1990-talet. Utrustad med kamera spanar han på personer, kartlägger nätverket och upptäcker mönster. Han skriver analyserande texter om hur rörelser som Nordiska Rikspartiet, Bevara Sverige Svenskt och Vitt Ariskt Motstånd växer fram. Det är en tid av våldsamma nazistdemonstrationer, mord och attentat. 

Grova dödshoten mot Stieg Larsson

Och Stieg Larssons engagemang fick ett högt pris.

I filmen publiceras några av de hot som kom in till Stieg Larsson via brev och telefonsvararen:

– Jävla svin. Du är rasförrädare till hundra procent, ditt jävla as. Din tid kommer, din jävla fitta.

– Ett antirasistiskt uttalande till och du är död. Vi har bevakat dig länge nu och du ska dö.

Stieg Larsson i Hongkong 1987. Foto: PER JARL / SF STUDIOS

Han hängs ut med namn, bild och adress i nazisttidningar. Han får pistolkulor på posten och hotfulla, handskrivna lappar:

"Stieg Larsson ska passa sig noga och sluta skriva skitartiklar. En olycka händer så lätt! Han kan ramla under tunnelbanan."

”Det var löpande hot”

1999 sker ett bilbombsattentat mot de tidigare Expo-medarbetarna Peter Karlsson och Katarina Larsson samt deras son.

Statsvetaren Jennie K Larsson, som arbetade nära Stieg Larsson under de tidiga åren på Expo, berättar:

– Det var löpande hot. För egen del så fattade jag nog inte riktigt vad jag gett mig in på. Jag trodde hotbilden mest handlade om det våld som skedde på gatorna under demonstrationer. Bilbomben blev en väckarklocka för vad arbetet kunde innebära. 

Hotbrev från filmmaterialet.

Men medan många, med fara för sitt liv, drog sig undan stod Stieg Larsson kvar in i det sista i kampen mot nazism.

Ett ihärdigt engagemang där hälsan blev allt mer lidande. Stieg Larsson tycktes vila genom arbete.

– När han vilade så skrev han, säger Daniel Poohl, chefredaktör på Expo.

En av fritidssysslorna var skrivandet av noveller och böcker. Och det var denna sidosyssla som mynnade ut i Millennium-serien som senare skulle bli en världssuccé.

TT-kollegan Kenneth Ahlborn minns en dag på jobbet.

”När han vilade så skrev han”, säger Daniel Poohl, chefredaktör på Expo, om Stieg Larsson. Foto: IBL

– Det här var mot slutet. Jag hade själv skickat in böcker till förlag utan resultat. Jag visste hur svårt det var. Och så sa han att han hade skrivit tre tjocka böcker på en gång. Då tyckte jag synd om honom. "Du ska vara glad om någon läser tre kapitel", sa jag.

– Sen kom han tillbaka ett par dagar senare och sa att "jag har fått alla tre förlagda och har fått 450 000 i förskott från Norstedts". Och där fick jag.

Stieg Larsson dog i en hjärtinfarkt

Stieg Larsson sade till Ahlborn med allvarlig min:

– Det här är min pensionsförsäkring.

Men Larsson fick aldrig njuta av framgångarna när böckerna senare skulle säljas i miljontals exemplar världen över. 

– Han hade gått upp rätt mycket i vikt de sista två-tre gångerna vi sågs. Men om man kedjeröker, bara äter hamburgare, är uppe hela nätterna och inte motionerar för fem öre. Då utmanar man ödet, säger Ahlborn.

Stieg Larsson dog i en hjärtinfarkt i november 2004.