Nya bevisen inifrån lägren avslöjar kinesiska lögnen

FN:s flyktingkommissarie Michelle Bachelet möter Kinas utrikesminister Wang Yi. Hon ska senare besöka Xinjiang.
Foto: DENG HUA / AP TT NYHETSBYRÅN
Ett vakttorn vid ett fångläger i Xinjiang.
Foto: NG HAN GUAN / AP TT NYHETSBYRÅN

För första gången finns bilderna inifrån lägren, porträtten på de fångna.

Det handlar om Kinas fängelser och interneringsläger för uigurerna i Xinjiang.

Det är den största läckan hittills i sitt slag.

Detta är de viktigaste slutsatserna.

Den väldiga publiceringen som i dag görs av bland annat BBC, Dagens Nyheter och tolv andra medier, är väl tajmad. FN:s flyktingkommissarie Michelle Bachelet har just anlänt till Kina där hon ska få besöka Xinjiang.

Men hon kommer knappast att där att få ta del av innehållet i den väldiga läcka som fått namnet Xinjiang Police Files, Xinjiangs polisakter.

Och det är just från dokument från två polismyndigheter i Xinjiang som hackare kommit över och först överlämnat till Adrian Zenz, en expert på Kinas behandling av de muslimska uigurerna i Xinjiang.

Kina inledde en kampanj mot uigurerna efter att par terrorattentat i Peking 2013 och Kunming 2014.  Kina har alltid hävdat att lägren i Xinjiang bara är utbildnings- och omskolningsläger.

Men den nya läckan är det senaste och tydligaste beviset för att den officiella kinesiska versionen är en lögn. USA:s utrikesdepartement har till och med anklagat Kina för folkmord i Xinjiang.ar

Här är sex slutsatser från det omfattande materialet:

1. De första bildbevisen:

Vi har tidigare mest sett satellitbilder på läger eller välregisserade bilder som Kina publicerat. Men polisakterna innehåller bland annat över 5 000 porträttbilder av uigurer, tagna av polisen. 2 884 av dem har suttit eller sitter i interneringsläger eller fängelse. Det finns också bilder inifrån lägret Tekes där fångar är försedda med handbojor eller omges av poliser med batonger.

Ett vakttorn vid ett av lägren i Xinjiang fotograferat vid ett tidigare tillfälle.
Foto: Youtube.

2. Vakttorn, prickskyttar och order att skjuta

Kina har länge hävdat att uigurerna i interneringslägren är frivilliga studenter. Dokumenten ger en helt annan bild. De interna polisprotokollen visar att poliser i lägren är beväpnade hela tiden, de listar var kulsprutor ska placeras och att prickskyttar ska utposteras i vakttorn. I ett tal av dåvarande partisekreteraren för kommunistpartiet Xinjiang, säger Chen Quanguo att om någon försöker ta sig ut ur lägren så måste vakterna ”öppna eld”.

3. Så lite behövs för att hamna i läger:

Bildmaterialet är mycket detaljerat och med ID-nummer på personerna och vad de anklagas för. Brotten visar hur omfattande förföljelserna är av uigurerna. Ett otal av fångarna har också dömts retroaktivt, för brott begångna långt tidigare. En man döms exempelvis till tio års fängelse år 2017 för att ha ”studerat islamiska skrifter med sin mormor” år 2010. Andra har dömts för att ha inte ha tillräckligt med pengar på sitt mobilkonto. De anklagas därmed för att försöka smita undan den digitala övervakningen i Xinjiang.

Kinas president Xi Jinping lovordas.
Foto: YUE YUEWEI / AP TT NYHETSBYRÅN
FN:s flyktingkommissarie Michelle Bachelet i möte med representanter för Kina.
Foto: DENG HUA / AP TT NYHETSBYRÅN

4. Spåren leder ändå upp till toppen:

I dokumenten finns också flera tal från tunga företrädare för Kinas kommunistregim. Det visar att systemet är beordrat från toppen. Zhao Kezji, Kinas säkerherhetsminister, säger exempelvis i ett hemligstämplat tal från 2018 att det finns ”två miljoner människor smittade med extrema tankar” bara i södra Xinjiang. Det bor cirka tolv miljoner uigurer i hela Xinjiang. Zhao lovordar också president Xi Jinping för de ”viktiga instruktioner” om byggandet av nya anläggningar och öka anslagen till fängelserna för att nå målet på två miljoner.

5. Anhöriga bekräftar identiteterna:

Flera av mediebolagen har fått bekräftat identiteten på många av de porträtterade. En av dem är Abdurahman Hasan som bor i Amsterdam och som inte haft kontakt med sin fru på fem år. Han kände igen sin fru Tunsagul Nurmemeet och är tacksam över att hon är vid liv. Men förfärad att hon dömts till 16 års fängelse för att ”muckat gräl och provocerat fram problem”, en allmän anklagelse som ofta riktas mot uigurer när de fängslas. Paret har två barn. Hasan har inte en aning om vad som hänt dem.



Det mesta av materialet kommer från en region i Xinjiang, Konasheher i södra Xinjiang.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

6. Ett begränsat urval

Det mesta av materialet kommer från en region i Xinjiang, Konasheher i södra Xinjiang. Allt material kommer från 2018 eller tidigare. Enligt analyser som Adrian Zenz gjort så befann sig 22 762 invånare i en kommun, tolv procent av befolkningen, i läger eller fängelse 2017 och 2018. Det skulle utslaget i hela Xinjiang innebära att över 1,2 miljoner uigurer satt inspärrade. En del läger för mindre allvarliga brott uppges ha stängts sedan dess, men fler läger med högre säkerhetsnivå har öppnats. 


◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.