I den allmänna debatten har man tvistat om huruvida tiggeriet är organiserat eller inte. Det som nu framkommer i en ny nationell lägesbild som polisens nationella operativa avdelning (NOA) gjort är bland annat att kriminella personer hyr ut platser till tiggare.
"På flera orter finns kriminella aktörer som gör anspråk på att kontrollera ett flertal eller samtliga av ortens inkomstbringande platser för tiggeri", enligt rapporten.
Förekommer människohandel
Det finns också dokumenterade fall där EU-migranters utsatta situation utnyttjats ännu värre, vanligtvis av kriminella med samma nationalitet.
"Vissa kriminella aktörer bedriver människohandel med barn för tiggeriändamål, men även för stöld och prostitution", enligt rapporten.
– En mindre del har en organiserad brottslighet som ligger bakom orsaken att man kommer till Sverige för att tigga, säger Linda Staaf, chef för polisens underrättelseenhet vid Nationella operativa avdelningen, NOA.
Det handlar framför allt om människor med funktionshinder.
- Tvånget kan handla om att man med hot om misshandel, våld eller i vissa situationer våld för att man ska ställa upp och tigga, säger Staaf som understryker att det handlar om en liten del.
- De allra flesta gör det frivilligt och utan någon typ av brottslighet bakom, säger hon.
Samtidigt är anmälningsbenägenheten låg.
- Vi tror att det finns en betydligt högre faktisk brottslighet, att mörkertalet faktiskt är tämligen stort, säger hon.
Under förra året gjordes fem polisanmälningar gällande människohandel för tiggeri där den utsatte var under 18 år. Totalt har antalet anmälningar om människohandel för tiggeriändamål ökat från nio anmälningar år 2013 till 55 anmälningar under januari–oktober i år.
Svåra brottsutredningar
När fall kommer till polisens kännedom är utredningarna ofta svåra att genomföra. I många fall vill den utsatte åka hem till sin familj och ibland vill utsatta inte alls medverka i en polisutredning.
Majoriteten av dem som tigger gör det utan påtryckningar från kriminella och kommer frivilligt till Sverige i grupper bestående av familjemedlemmar, släktingar eller vänner. Den vanligaste typen av brott som EU-migranterna utsätts för är så kallade mängdbrott, exempelvis stöld.
