Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ny rapport: Polisen löser färre brott

Polisen löser färre brott jämfört med tidigare.Den visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutrapport för 2016. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Polisen löser färre brott jämfört med tidigare.Den visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutrapport för 2016. Foto: Alex Ljungdahl / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Polisen löser färre brott jämfört med tidigare.Den visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutrapport för 2016. Foto: Polisen
Polisen löser färre brott jämfört med tidigare.Den visar Brottsförebyggande rådets (Brå) slutrapport för 2016. Foto: Jan Wiriden

Polisen löser färre brott än tidigare.

Jämfört med året innan minskade antalet personuppklarade brott med tio procent, visar Brottsförebyggande rådets slutrapport för 2016.

– Om åklagare får färre utredningar på sitt bord så finns det färre möjligheter att väcka åtal, säger Sara Nilsson Hörnell, statistiker på Brå.

Samtidigt fortsätter det dödliga våldet att ligga på en förhöjd nivå.

Brå:s årliga rapport ger en inblick i hur brottsligheten i landet såg ut under 2016.

På torsdagen, klockan 09.30, släppte man fyra olika statistiska publikationer: Konstaterade fall av dödligt våld, handlagda brott, misstänkta personer samt anmälda brott.

Den visar att polis och rättsväsende personuppklarade 10 procent färre brott 2016 jämfört med året innan.

Siffran kan ses som mer dramatisk än vad den verkligen är, enligt Sara Nilsson Hörnell, statistiker på Brå, som poängterar att det totala antalet handlagda brott var 22 000 färre till antalet jämfört med 2015.

– En mer rättvisande siffra kan vara att titta på andelen, säger hon.

Även den visar en minskande personuppklarningsprocent men inte lika markant, från 14 till 13 procent.

Färre brott personuppklaras

Att siffrorna för uppklarningsprocenten var illavarslande stod klart redan i slutet av förra året, då en granskning som DN gjorde visade att november månad för 2016 var ett bottenrekord avseende antalet brott som polisen redovisade för åklagare. En sådan redovisning sker vanligtvis när polisen har en skäligen misstänkt gärningsman.

De sjunkande personuppklarningssiffrorna i Brå-rapporten är kopplade till samma problematik, menar Sara Nilsson Hörnell.

– Om åklagare får färre utredningar på sitt bord så finns det färre möjligheter att väcka åtal, säger hon.

En anledning till att uppklarningsprocenten beror på rådande brottsstrukturer. Till exempel ökar antalet svårutredda bedrägeribrott, medan de handlagda brotten inom narkotika och trafiken - som båda är brottstyper med en hög uppklarningsprocent - har blivit färre.

– Huruvida exempelvis trafikbrotten ökar eller minskar beror till störst del på vad polisen har lagt för resurser på att upptäcka de här brotten. Det samma gäller för narkotikabrott, säger Sara Nilsson Hörnell.

Fortsatt hög siffra för dödligt våld

Under 2016 minskade det konstaterade dödliga våldet något jämfört med 2015, från 112 till 106. Men siffran är fortfarande hög. Bortsett från rekordåret 2015 och året 2007 var förra årets siffra den högsta under 2000-talet.

– Det man kan se är att utvecklingen har sett rätt stabil ut de senaste tio åren, säger Nina Forselius, statistiker på Brå, angående det dödliga våldet.

Det totala antalet anmälda brott för 2016 var 1,51 miljoner. Det är omkring 6 800 fler jämfört med 2015. Antalet handlagda brott, däremot, går i motsatt riktning: 1,49 miljoner (22 000 färre) jämfört med året innan.

 

RÄTTELSE: I en tidigare version angav vi att "utvecklingen har sett rätt stabil ut de senaste två åren", i ett uttalande från Brå. Den rätta tidsperioden är de tio senaste åren.

Brå sammanfattar brottsåret 2016

Anmälda brott

Under 2016 anmäldes drygt 1,51 miljoner brott, vilket var cirka 6 800 fler brott (±0 procent) jämfört med året innan.

De kategorier av anmälda brott som ökade mest i antal under 2016 var bedrägeribrott och brott mot person. De kategorier av anmälda brott som minskade mest i antal under året var stöld- och tillgreppsbrott och narkotikabrott.

Handlagda brott

Under 2016 blev 1,49 miljoner brott handlagda, vilket var en minskning med 22 000 brott eller 1 procent jämfört med 2015.

För närmare hälften (48 procent) av de handlagda brotten 2016 hade en utredning bedrivits, medan de resterande handlagda brotten (52 procent) direktavskrevs. Andelarna är 1 procentenhet lägre respektive högre jämfört med 2015.

Under året förundersökningsbegränsades 4 procent (54 900 brott) av samtliga handlagda brott, vilket var samma nivå som 2015.

Under 2016 personuppklarades 194 000 handlagda brott, en minskning med 21 300 brott (−10 procent) jämfört med 2015.

Av samtliga handlagda brott personuppklarades 13 procent (s.k. personuppklaringsprocent), vilket var 1 procentenhet lägre än 2015.

Sett till de utredda brotten personuppklarades 29 procent (s.k. lagföringsprocent), det var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2015. I landets sju regioner varierade lagföringsprocenten från 26 procent i region Stockholm till 33 procent i region Nord.

Konstaterade fall av dödligt våld

År 2016 konstaterades 106 fall av dödligt våld i Sverige. Det var 6 fall färre än föregående år, då 112 fall kunde konstateras.

Under den senaste tioårsperioden (2007−2016) har antalet fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 112 fall årligen, utan någon tydlig trend.

År 2016 var offret en kvinna i 29 fall och en man i 77 fall. Fördelningen mellan könen har sett likartad ut sedan 1990-talet.

I närmare en tredjedel (28 procent) av de konstaterade fallen av dödligt våld 2016 användes skjutvapen, vilket är en lägre andel än 2015 (29 procent).

Antalet misstänkta personer

År 2016 misstänktes 173 000 personer för brott, vilket var en minskning med 2 150 personer eller 1 procent jämfört med 2015. Sett över en tioårsperiod (2007–2016) har antalet personer misstänkta för brott ökat med 2 460 personer eller 1 procent.

Av de misstänkta personerna 2016 var 35 500 kvinnor och 137 000 män, vilket ger en könsfördelning på 21 procent kvinnor och 79 procent män. Utvecklingen av antalet misstänkta efter kön och därmed även könsfördelningen har varit relativt likartad de senaste tio åren.

Majoriteten (80 procent) av de misstänkta personerna var 21 år eller äldre 2016, medan en femtedel (20 procent) var unga personer i åldern 15–20 år. Andelen unga misstänkta personer ökade något (+ 1 procentenhet) jämfört med 2015, men har under en tioårsperiod minskat med 4 procentenheter.

År 2016 misstänktes 2 110 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2015. Minskningen gäller både kvinnor (– 4 procent) och män (– 2 procent) per 100 000 invånare.

Sedan 2007 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 6 procent. Minskningen gäller framförallt unga kvinnor (15–20 år), där antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 19 procent jämfört med 2007.

(Källa: Brå)

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!