Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ny räntesmäll väntas i veckan

Ulf Petersson och Maria Landeborn stamtalar om räntor och inflation
Det är dags för ännu ett lyft för den rörliga boräntan.
Foto: Anders Good / TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är dags för ännu en höjning av den rörliga boräntan.

Riksbanken överraskade med en rekordhöjning av sin styrränta i september. Och på torsdag pekar det mot ännu en räntesmäll, som drar med sig boräntorna uppåt.

Riksbanken har på ett halvår höjt styrräntan från noll till 1,75 procent. För hushåll med rörlig ränta har detta i princip fördubblat bolånekostnaden sedan i våras. För alla med längre löptider på bolånet kommer räntesmällen med lite fördröjning – när lånet ska läggas om.

Syftet med räntehöjningarna är att bromsa den ovanligt höga inflationen, som tagit fart rejält i år till följd av pandemieffekter och skenande energipriser i skuggan av Ukrainakriget.

Marknaden lutar åt 100 punkter 

Efter den oväntat höga kärninflationen i oktober räknar nu de flesta bedömare med en höjning på 75 punkter (0,75 procentenheter) på torsdag. Men i prissättningen på räntemarknaden lutar det åt en upprepning av rekordhöjningen på 100 punkter, en hel procentenhet, i september.

Marknaden räknar därefter med att räntan kommer att fortsätta upp till ungefär 3,25 procent till nästa sommar. Riksbanken siktar själv på 2,50 procent, medan de flesta svenska bankekonomer räknar med 2,75–3,00 procent.

– Jag tycker det är en ganska rimlig prissättning på marknaden, säger Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på amerikanska Pimco, när det gäller räntenivån nästa år.

Han tror dock att Riksbanken stannar på 75 punkter på torsdag.

Riksbanken kan enligt Beck-Friis egentligen behöva ta i med större räntehöjningar än andra centralbanker då man sedan 2020 bara har fem möten per år, medan många andra har åtta per år. Dessutom är realräntan i Sverige – styrräntan rensat för kärninflationen – låg jämfört med andra länder.

Det gäller dock att hitta rätt balans i besluten, så att det varken blir för mycket eller för lite.

– Det är en svår balansgång. Risken om de höjer för mycket är att recessionen blir djupare. Och risken om de höjer för lite är att inflationen biter sig fast ännu högre och längre än den redan har gjort.

Hög risk för långvarig recession 

Risken för en recession är hög, både här hemma och i Europa och USA. Utgångspunkten just nu är att nedgången i ekonomin blir relativt mild, men ovanligt långvarig. Det stöd från penning- och finanspolitiken vi såg i finanskrisen och pandemin kommer till stora delar utebli eftersom de innebär risk för stigande inflation.

Den svenska recession Beck-Friis ser framför sig kan till följd av de svenska hushållens höga skuldsättning, med till stora delar rörlig ränta, dessutom bli djupare än i andra länder.

– Sedan finanskrisen har hushållens skuldnivåer gått ner i de flesta länder. Och inte bara det – hushållens lån har gått från rörlig mot fast ränta, med förlängda löptider, säger han.

Men i Sverige – och i länder som Norge och Australien – är det tvärtom. Här växer hushållens skuldsättning snabbt och de flesta bolån har rörlig ränta – vilket gör att räntehöjningar får snabbare genomslag.

Svår situation 

I teorin betyder detta att Riksbanken inte borde sikta lika högt med sin styrränta som kollegorna i Frankfurt, London och Washington. Men i realiteten tvingas Riksbanken troligtvis att hänga på trenden uppåt – annars försvagas kronan ännu mer än den redan har gjort, vilket via dyrare import lyfter inflationen ytterligare.

– Det är en svår situation, säger Beck-Friis.

Torsdagens räntebesked blir av allt att döma det sista med Stefan Ingves som riksbankschef. Han ska vid årsskiftet efter 17 år på posten ersättas av Erik Thedéen, avgående chef för Finansinspektionen (FI).

– Kanske på marginalen är Thedéen lite mer duvaktig än Ingves, med tanke på hans bakgrund inom finansiell stabilitet, säger Beck-Friis.

Han tonar dock ned betydelsen av enskilda personer bland de penningpolitiska beslutsfattarna. Räntan avgörs i slutändan av den ekonomiska utvecklingen och ledamöterna i Riksbankens direktion har dessutom i stort varit eniga om de snabba åtstramningarna i år, enligt Beck-Friis.

Fastighetsentreprenören: Vad är det om inte marknadsmanipulation?

Hör Sven-Olof Johansson om blankarrapporter, risktagande och aktier.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.