Det är svårt att se exoplaneten Corot-9b på långt avstånd, eftersom dess stjärna lyser så starkt.
Det är svårt att se exoplaneten Corot-9b på långt avstånd, eftersom dess stjärna lyser så starkt.

Ny planet hittad - med jordisk temperatur

Publicerad
Uppdaterad
För första gången har astronomerna upptäckt en planet utanför vårt solsystem med en näst intill jordisk temperatur.
Det kan bli ett stort genombrott i sökandet efter utomjordiskt liv.
Men på den här planeten - kallad Corot-9b - finns det garanterat inga små gröna män eller kvinnor, dessvärre. Inte heller några stora tjusiga blå varelser som i filmen "Avatar".
Visserligen behöver man med rätt utrustning varken frysa ihjäl eller smälta bort på Corot-9b. Men det är en gasplanet, alldeles för stor och ogästvänlig för människor. Den går i en bana runt sin stjärna ungefär som Merkurius runt vår sol, men själva planeten är ingen liten stenig sak som Merkurius, utan en gigant.
Corot-9b påminner om Jupiter, den i särklass största planeten i vårt solsystem, som består av åtta planeter. I ordning från solen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Den som vi tidigare räknade som nummer nio, Pluto, anses inte längre vara en riktig planet utan en dvärgplanet.

Mars är den
planet i vårt grannskap som är mest lik Jorden. På Mars, som i dag är betydligt svalare än Corot-9b, men där dagstemperaturen ändå vid ekvatorn ibland kommer över noll, kan primitivt liv ha uppstått långt tillbaka i tiden. Det återstår emellertid att bevisa - för robotar eller mänskliga rymdfarare.
Upptäckten av Corot-9b i Ormens stjärnbild hela 1 500 ljusår från Jorden presenteras i veckans nummer av den ansedda tidningen Nature. Det är en astronomisk nyhet av högsta klass.
- Planeten blir en hörnsten för framtida planetforskning, säger Claire Moutou, en i teamet bakom fyndet.

Temperaturen på Corot-9b ligger mellan minus 20° och plus 160°. Planeten består mest av väte och helium. Ingen beboelig plats för några rymdgubbar i Avatarstorlek, alltså.
Fram till 1995
visste ingen säkert om vårt solsystem är unikt eller om planeter är vanliga också kring andra stjärnor. Men det året upptäckte två astronomer den första så kallade exoplaneten (extrasolär planet) runt en normal stjärna, kallad 51 Pegasi, på 50 ljusårs avstånd från oss.
Sedan dess har tekniken gått framåt med sjumilakliv. Astronomerna har fram till nu spårat över 400 exoplaneter. Det är en fantastisk prestation, en svårslagen forskarbedrift. Problemet är att en stjärnas ljus är så oerhört starkt att närliggande objekt drunknar i skenet. Ljuset från planeten är ungefär en miljondel av moderstjärnans. Försök själv se en eldfluga alldeles intill en vrålstark strålkastare några kilometer bort.
En forskarpoäng i sammanhanget är att astronomen Didier Queloz tillhör teamet bakom upptäckten av Corot-9b. Det var nämligen Queloz i samarbete med kollegan Michel Mayor som 1995 fann den första riktiga exoplaneten.
Så här säger han om dagens milstolpe:

- Vår analys har
gett mer information om Corot-9b än för andra exoplaneter av samma typ. Den öppnar upp ett nytt forskningsfält som kan hjälpa oss att förstå exoplaneters atmosfärer med måttliga och låga temperaturer.
Naturligtvis är det lättare att upptäcka en stor planet än en liten. Därför är nästan alla dessa drygt 400 exoplaneter väldiga bjässar i stil med Jupiter och Saturnus, flera hundra gånger större än Jorden. Och därmed olämpliga för någon form av liv som vi känner det.
Vad alla astronomer drömmer om - många andra också för den delen - är att hitta en jordliknande planet som befinner sig på "rätt" avstånd från sin stjärna, det vill säga inom den så kallade beboeliga zonen. Där är chansen störst att finna utomjordiskt liv.

Flytande vatten anses
vara en absolut förutsättning med tanke på våra erfarenheter från Jorden. Planeten får därför inte vara för varm och inte heller för kall. Den måste ha atmosfär och helst också ett magnetfält som stänger ute dödlig strålning.
- Vad som gör Corot-9b så intressant är att planeten inte är en het Jupiter. Dess temperatur ligger mellan minus 20 grader och plus 160 grader, den har sin bana runt en solliknande stjärna och den går därför att studera på djupet som ingen tidigare exoplanet, säger den svenske astronomen Robert Cumming, som är engagerad av ESO (europeiska sydobservatoriet), Europas mellanstatliga organisation för astronomisk forskning. Den stöds av 14 länder, däribland Sverige.
Hur mycket planetens temperatur skiljer sig mellan dag och natt är osäkert. Det beror på hur mycket moln det finns, vilket man inte vet än.

Ett team på 60 astronomer
gjorde upptäckten av Corot-9b med hjälp av en speciell europeisk satellit, CoRoT, som sköts upp för drygt tre år sedan. Sverige är med på ett hörn där också genom samarbetsorganet ESA, Europas motsvarighet till NASA. Satelliten drivs av franska rymdstyrelsen och har till uppgift just att finna exoplaneter.
Det tog CoRot 145 dagars observationer att identifiera den spännande planeten Corot-9b, som i massa är cirka fyra femtedelar av Jupiters och liksom denna mest består av väte och helium. Många liknande planeter har upptäckts tidigare, men då har de legat betydligt närmare respektive stjärna och därför varit bokstavligt tala glödheta.
- Det kan till och med finnas en hygglig chans att se om planeten har månar, de skulle i så fall liksom Jupiters månar vara mycket intressanta med tanke på liv, säger Robert Cumming.
Att leta exoplaneter sker med en kombination av rymd- och jordbaserade instrument. CoRoT är en förkortning av Convection, Rotation and Transits (konvektion, rotation och passager). Corot-9b:s massa beräknades med hjälp av ett sofistikerat instrument kallat HARPS, som är monterat på det markbaserade 3,6-metersteleskopet vid La Silla i Chile. Andra teleskop som används i sökandet efter exoplaneter finns bland annat på Hawaii, Kanarieöarna och Israel.

Upptäckten av planeten
gjordes med "passagemetoden". På det sättet har ett 70-tal av de 400 exoplaneterna identifierats. När Corot-9b passerar framför sin stjärna förändras dess ljusstyrka - sedd från Jorden - en liten aning. På så sätt kan man mäta planetens diameter. Var 95:e dag passerar Corot-9b framför stjärnan, och passagen pågår i åtta timmar, vilket ger astronomerna stora möjligheter att utföra sina avancerade mätningar.
- Planeten kan innehålla uppemot tjugo jordmassor av andra grundämnen än väte och helium, möjligen även vatten och sten, tror/hoppas franske astronomen Tristan Guillot.
En annan metod för att leta exoplaneter är att mäta deras gravitationella inverkan på stjärnan. Trots att denna är tusentals gånger större än planeten går det att mäta förändringar i stjärnans rörelser.
Ett tredje sätt - det mest givande hittills - är att spåra en förskjutning i stjärnans spektrallinjer på grund av dopplereffekten när den närmar sig Jorden eller rör sig bort. Det finns ytterligare några varianter att jaga exoplaneter, men de är för en lekman ännu mer komplicerade och sofistikerade.

Planeterna namnges
efter ett visst system. Den första som upptäcks runt en stjärna får bokstaven b som tilläggsnamn, nästa blir c och så vidare.
Stenplaneter, som den vi människor bor på, är givetvis det hägrande målet både för astronomer och oss vanliga rymdintresserade. Hittills är Gliese 581-c i stjärnbilden Vågen drygt tjugo ljusår från Jorden den exoplanet som kommer närmast våra förväntningar på en Jorden-2. Planeten kretsar i den beboeliga zonen, men den är betydligt större än Jorden och vänder dessutom alltid samma sida mot stjärnan. Vilket innebär väldiga temperaturskillnader mellan fram- och baksida. Möjligen skulle liv kunna finnas i en smal gräns däremellan.
- Jag tror att vi kommer att finna en planet med massa som Jordens inom ett par år, men tills vi hittar den verkligt jordliknande planeten dröjer det nog till omkring 2020, säger Robert Cumming.
Nästa steg är att avgöra om planeten kan härbärgera liv. Dess storlek, temperatur, atmosfär och bana runt stjärnan ger indikationer. Men det innebär inte att E.T. sitter där och väntar på vår signal.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag