Rasar mot filmen: ”Som när människan fick stjärnkikare”

Visar tydliga skador på skrovet
Foto: Haverikommissionen
Foto: Haverikommissionen
Mattias Göransson, chefredaktör på magasinet Filter.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Nya skarpare bilder påstås visa hur stål böjs ut från Estonias skrov. 

– Det ser trasigare ut än vad jag hade väntat mig, säger Anders Ulfvarsson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers till Sveriges Radio

Men bilderna sågas av journalisten Mattias Göransson som i Filter nyligen granskat det senaste årets nya uppgifter om hur fartyget sjönk.

– Jag kommer att tänka på när människan fick stjärnkikare på 1800-talet och plötsligt kunde studera Mars med bättre upplösning och såg massa saker, säger han. 

Efter att dokumentären ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” sänts på Discovery inledde Haverikommissionen en ny statlig utredning. Syftet är att utreda hur det fyra meter stora hålet uppkom. 

I somras gjorde myndigheten dykningar vid vraket. Sveriges radio har begärt ut de tidigare sekretessbelagda filmerna som påstås visa hur stål böjd ut från hålet. 

Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, säger till Sveriges Radio att det ”ser ut som att plåten vikt sig utåt”.

 – Det ser trasigare ut än vad jag hade väntat mig, säger han till Sveriges Radio. 

Forskaren säger att det i vissa sekvenser ser ut som att hålet ”slitits upp inifrån”. Stålet vid vissa öppningar är svart och böjt – och ser ”nästan sönderbränt ut”. 

Haverikommissionen: Inget stöder teorin

De svarta partierna kan också vara gravrost, som har potential att bildas även i en syrefattig miljö. Men för att få ett definitivt svar krävs en noggrann analys av materialet. Han anser att det är bättre att vänta på ”tilläggsinformation om vad de här ytorna gått igenom”. 

– Om man skulle gissa att det har med något pyrotekniskt att göra så kommer ju det att kunna avslöjas av metallografer, säger Anders Ulfvarson till Sveriges Radio.

Senare under måndagen kommenterar Haverikommissionen att det inte finns något som stöder explosionsteorin. Myndighetens ställföreträdande generaldirektör, Jonas Bäckstrand, säger att det behövs fler analyser.

– För det första tycker vi inte att det ser ut som skador som skulle vara orsakade av någon slags explosion. Det finns en del svarta ytor som vi tror är bakterietillväxt, men som vi kommer behöva ta prover av för att veta säkert, säger han till SR.

Han säger också att det i den första utredningen av katastrofen togs prover för att se om det fanns spår av sprängämnen.

– Det hittade man inte, säger Jonas Bäckstrand till SR.

Kritiken mot Sveriges Radio

Journalisten Mattias Göransson, chefredaktör på Filter, gjorde nyligen en stor granskning av Estonia där han belyste hur Henrik Evertsson dokumentär, enligt honom, utelämnat flera viktiga vittnen som ger en annan bild. 

Han är starkt kritisk till Sveriges Radios publicering av filmerna utan förklaring från Haverikommissionen. Myndigheten är i slutfasen av sin utredning som väntas vara klar i slutet av oktober. 

– Jag ifrågasätter värdet av att public service gör det och kallar det journalistik. Att ta en bild som man bara visar och pratar med människor som redan är övertygande, säger han och syftar på att överlevaren Sara Hedrenius och Lars Ångström, tidigare miljöpartistisk riksdagsledamot, får komma till tals i SR:s inslag. 

Enligt Mattias Göransson förklarade estniska utredare redan före Henrik Evertssons dokumentär att det ”som sticker ut” rör sig om en synvilla.

Han tycker heller inte att det nämns tillräckligt tydligt att det går en svårrubblig grov konstruktionsbalk genom hela fartyget.

På Twitter skriver chefredaktören:

Så rullar det på. Den grova, tvärsgående konstruktionsbalk som ”sticker ut” gör inte det, det är resten som åkt in. Och plåten vid balken hålls kvar = ser utåtböjd ut. Detta konstaterade de estniska utredarna redan innan Evertssons dokumentär sändes. Ridå.

Han utvecklar:  

– Det man ser är helt enkelt att något åkt in, och då bildas en skada. Sen rubbas inte balken, den sitter ju där den sitter. Det som syns är saker som hållits kvar av en balk och där det inte har finns en balk har det inte funnits någon motkraft. Det finns en grundläggande teknisk förklaring som har med naturlagar att göra. 

Rätten menar att Estonialagen inte är tillämplig

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.