Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu vågar Irans kvinnor kräva ayatollah Khameneis avgång

Expressens Mats Larsson om kvinnornas protest i Iran.
Javad Zarif kommer till Sverige på tisdagen. Foto: STR / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Ayatollah Ali Khamenei tog över som Irans högste handlige ledare efter Ayatollah Khomeinis död. Foto: ENEI.IR / AP TT NYHETSBYRÅN

Irans utrikesminister Javad Zarif kommer till Sverige under tisdagen för att möta sin svenska kollega, Margot Wallström.

En typ av människa han inte är så van från hemifrån, en kvinna med makt.

Men det är just kvinnorna som ger maktens män i Iran störst huvudvärk numera.

14 iranska kvinnor har just begärt det oerhörda: Ayatollah Ali Khameneis avgång.

Det är hos den 80-årige Ayatollah Ali Khamenei som den yttersta makten ligger i Iran. Det var han som 1989 tog över posten som Irans högste andlige ledare, efter Ayatollah Khomeinis död, den islamska staten grundare.

Irans utrikesminister Javad Zarif, som nu kommer på besök till Sverige, tillhör regimens mer reformvänliga del, en engelsktalande veteran som tidigare även varit Irans FN-ambassadör i New York. Men även hans makt är begränsad, Khamenei har sista ordet i de tunga frågorna.

Så det är något modigt och farligt som advokaten Giti Pourfazel och hennes 13 kvinnliga kolleger gjort i Iran. Och observera vi talar inte iranska kvinnor i exilen. De bor alla fortfarande i landet.

Anklagar Iran för ”könsapartheid”

Det var den 5 augusti som deras deklaration publicerades och snabbt fick spridning via sociala medier. De anklagar Iran för att i praktiken bedriva ”könsapartheid”.

”Fyra decennier av styre från den högste andlige ledaren har lett till ett inhumant avlägsnande av halva landets befolkning”, heter det bland annat.

Gita Pourfazel och 13 av hennes kvinnliga kolleger har begärt Ayatollah Ali Khameneis avgång. Foto: Radio Farda

De 14 kvinnor som skrev under kommer från olika bakgrunder, har olika yrken. Och är förstås väl medvetna om vad detta kan leda till.

– Vi vet att vi kommer att få betala för detta, men fängelse och tortyr är inget främmande för oss, säger Giti Pourfazel till Deutsche Welle.

– Under de senaste 40 åren har vi genomlevt en inhuman diskriminering mot kvinnor, och det är därför vi inte längre vill leva under en regim där halva samhället lever som gisslan i en medeltida, könsbaserad apartheid.

En del av kvinnorna har även lagt ut personliga budskap via Twitter. Fatemeh Sepehri är en av dem och har lagt upp en video där:

– Som hustrun till en martyr (maken dog i kriget mot Irak 1980-88, red. anm.) och som en kvinna som lever i detta samhälle, så måste jag säga att jag finner dessa förhållanden intolerabla.

Ayatollah Ali Khamenei tog över som Irans högste handlige ledare efter Ayatollah Khomeinis död. Foto: ENEI.IR / AP TT NYHETSBYRÅN

Hon greps nyligen i staden Mashad. Hon lär inte bli den sista. Det krävs i regel betydligt mindre än så här för att bli gripen av den religiösa polisen i Iran.

Klädde ut sig till män för att kunna se fotbollsmatch – greps

Förra veckan greps fyra kvinnor som klätt ut sig till män för att kunna se en fotbollsmatch. De släpptes senare mot borgen.

Det är också ett exempel vad de 14 kvinnorna menar när de talar om könsapartheid. Iranska kvinnor har i regel inte rätt att gå på idrottsevenemang.

Iran hade före den iranska revolutionen 1979 en rätt så progressiv familjelagstiftning, men den ersattes av nya lagar som satte männen i främsta rummet. Skilsmässa, polygami, vårdnadsrätten till barnen blev männen sak att bestämma kring.

Kvinnorna behövde männens tillstånd för att exempelvis resa utomlands. Och nya klädregler infördes. Alla kvinnor måste fortfarande täcka sitt hår med en slöja när de vistas utomhus.

För unga kvinnor så har inte minst slöjpåbudet de senaste åren utgjort fokus för ett växande missnöje. De modigaste har tagit av sig slöjan på offentliga platser, som Vida Movahedi.

Det var hon som under de stora protesterna vid årsskiftet 2017/18 – de största sedan den Gröna rörelsen 2009 – tog av sig sin vita slöja och viftade med den som en flagga på en gata i Teheran.

Hon har gjort det ytterligare flera gånger sedan dess och dömdes i mars i år till ett års fängelse. Hon släpptes dock redan i maj. Men hon är långt ifrån den enda kvinna som dömts för att ha kastat av sig slöjan.

”Slöjtvånget är den islamiska republikens DNA”

Lagen som tvingar iranska kvinnor att bära slöja är impopulär även i Iran. En officiell iransk studie publicerad i fjol visade att cirka varannan iranier är emot slöjtvånget.

Det är också något som Fatemeh Sepehri tagit upp på Twitter:

– Kvinnorna i detta land har inte rätt att välja hur de ska klä sig, de har inga rättigheter, den islamiska republiken måste elimineras.

Masih Alinejad har varit en ledande aktivist mot slöjpåbudet. Foto: Torstein Bøe / NTB scanpix

Masih Alinejad lever i exil i USA sedan 2009 men har varit en ledande aktivist mot slöjpåbudet. Hon leder sedan 2014 en kampanj på nätet kallad ”My Stealthy Freedom” och har över 2,5 miljoner följare.

– Slöjtvånget är den islamiska republikens DNA, säger hon till National Interest.

– Den dag tusentals kvinnor tar av sig sina huvuddukar och bränner dem, så är det slutet för den islamiska republiken.

Margot Wallström träffar Irans utrikesminister

Pressen har ökat mot Iran sedan USA återinfört hårda sanktioner och dragit sig ur kärnenergiavtalet. Ekonomin har tagit stryk, inflationen ligger på 40 procent och missnöjet pyr.

Samtidigt har Iran höjt sin internationella profil, skjutit ner amerikanska drönare över Oman-bukten och beslagtagit oljefartyg vid Hormuz-sundet.

Utrikesminister Margot Wallström träffar Irans utrikesminister Javad Zarif på tisdagen. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är bland annat detta Margot Wallström och Javad Zarif kommer att diskutera. Iranska soldater bordade den 19 juli den svenskägda oljetankern Stena Impero, ett svar på att en iransk oljetanker beslagtagits av myndigheterna i Gibraltar.

Den iranska oljetankern har just fått segla vidare från Gibraltar. Återstår att se om Irans utrikesminister har några goda nyheter med sig i bagaget om Stena Impero.

Krisen i Persiska viken och den hotande kollapsen av kärnenergiavtalet står också på agendan. Det gör också den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali.

Den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali dömdes 2017 till döden för spioneri. Sverige hoppas kunna påverka hans öde. Foto: PRIVAT / TT NYHETSBYRÅN PRIVAT

Han greps under ett besök i Iran 2016, hade då svenskt permanent uppehållstillstånd och iranskt medborgarskap. Han dömdes 2017 till döden för spioneri för Israel och har sedan dess beviljats svenskt medborgarskap.

Chansen att få honom frigiven och utlämnad till Sverige är inte så hög, men Sverige hoppas i alla fall kunna påverka Iran att inte verkställa dödsdomen.

Det är inte lätt att få maktens män i Iran att ändra på sig. Fråga landets kvinnor. De kan berätta mer.