"Bosniens bödel" Ratko Mladić döms för folkmord

Den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag har i dag gett sitt utlåtande om en av de mest ökända krigsförbrytarna i nutid: "Bosniens bödel", Ratko Mladić.

Domen: Livstids fängelse för folkmord.

FN:s domare slår fast att Mladić hade för avsikt att begå folkmord i staden Srebrenica

Dessutom menar domarna att han gjort sig skyldig till den treåriga belägringen av Sarajevo samt förföljelse, utrotning och mord i bosniska städer.

Den serbiske befälhavaren döms för tio av de elva åtalspunkterna från bosnienkriget.

Han dömdes mot sitt nekade.

Under rättegången fick Ratko Mladić föras ut ur rättssalen efter att ha skrikit "Lögner! Skäms på er!", till domarna i tribunalen.

Utbrottet kom efter att domaren avvisade en begäran från försvararen att avbryta sessionen av hälsoskäl.

Bara ett par timmar efter att domen föll meddelade Mladić att han kommer att överklaga, enligt ett uttalande från hans försvarare på onsdagseftermiddagen, skriver Reuters.

Åklagare: ansvarig för massaker

Mladić var den bosnienserbiska arméns befälhavare som enligt åklagarna är ansvarig för den fyra år långa belägringen av Sarajevo och massakern i Srebrenica under bosnienkriget på 1990-talet.

Massmordet i Srebrenica var det största sedan andra världskriget och omkring 8 000 muslimska pojkar och män dödades. Under belägringen av Sarajevo dog 10 000 människor.

LÄS MER: Expressen träffade Ratko Mladic 1993

Carl Bildt och Aida Hadžialić‏ är två som uttrycker att domen var efterlängtad:

Ville undfly rättvisan

Rättegången mot den nu 75 åriga Ratko Mladić påbörjades 2012.

Han åtalades för folkmord och brott mot mänskligheten vid krigsslutet 1995 – men han gäckande rättvisan i 16 år. 

Han levde han gömd – ända tills han greps i sin kusins hus på landsbygden i Serbien 2011.

Krigsrättstribunalen upprättades av FN:s säkerhetsråd i Haag 1993 och hade till uppgift att åtala misstänkta krigsförbrytare från det forna Jugoslavien.

Rättegången mot Mladić blir den 84:e och sista vid Haagtribunalen för brott under bosnienkriget. Vid årsskiftet läggs domstolen ned. 

Massmordet i Srebrenica – en etnisk rensning

Under sommaren 1995 belägrade Bosnien-Serbiska styrkor ett område nära staden Srebrenica. Det var en av FN:s säkerhetszoner och vaktades av 600 holländska FN-soldater.

Serberna attackerade söderifrån och tusentals Bosniaker flydde in i Srebrenica. 

General Mladić ville att de belägrade Bosniakerna skulle lägga ner sina vapen.

Bosniakerna försökte fly. Kvinnor och barn togs från staden i bussar medan den serbiska militären separerade män mellan 12 och 77 år från gruppen för att "förhöras om misstänkta krigsbrott", skriver BBC. 

Den 13 juli dödades de första obeväpnade Bosniakerna i en lagerlokal i den närliggande byn Kravica.

Under fyra dagar dödades omkring 8 000 män och pojkar i området.

FN:s domstol klassar dödandet som folkmord.

Massakern är ett av de brott som åklagarna i Haag menar att Ratko Mladić begått. 

Mladić var den högste befälhavaren för den bosnienserbiska armén och gav order om dödandet, menar de.

Sarajevo belägrades – 10 000 dog

Civila i den bosniska huvudstaden Sarajevo belägrades mellan åren 1992 och 1995.

De var utlämnade till Serbiska styrkor som besköt staden från de kringliggande bergen – över 10 000 människor dog. 

Åklagarna menar att det var ett sätt att sprida skräck bland bosniaker och kroater för att driva dem från områden som hävdades som serbiskt territorium.