Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Trumps utspel efter bakslaget i mellanårsvalet i natt

Demokrater firar efter första prognoserna i Chicago.Foto: NAM Y. HUH / AP TT NYHETSBYRÅN
Demokrater firar efter framgångarna för Sharice Davids i Kansas.Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Reaktioner bland röstare i New York.Foto: ALBA VIGARAY / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Demokraten Elizabeth Warren håller segertal i Boston.Foto: CJ GUNTHER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Glada miner hos demokraterna i Washington.Foto: JACQUELYN MARTIN / AP TT NYHETSBYRÅN
Väljare i Florida står i kö för att förtidsrösta. Foto: ALAN DIAZ / AP
President Donald Trump valspurtade i Ohio. Han varnade för följderna om demokraterna vinner dages val.Foto: DAVID MAXWELL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
1 / 10

NEW YORK. De senaste prognoserna från CNN visar att republikanerna behåller makten i senaten, samtidigt som demokraterna tar över majoriteten i representanthuset.

Trots det kallar Donald Trump det hela för en stor framgång, när han för första gången kommenterar nattens mellanårsval i ett inlägg på Twitter.

"En enorm framgång i kväll. Stort tack till alla!", skriver presidenten.  

En första vallokalsundersökning från CNN visar bland annat att 55 procent av väljarna ogillar Donald Trump, medan 45 procent gillar honom. 

Nära sex av tio väljare tycker att landet utvecklas åt fel håll – trots att en klar majoritet, 68 procent, tycker att landets ekonomi är stark. I CNN:s undersökning har flest väljare, fyra av tio, svarat att sjukvården är del allra viktigaste frågan i valet. 

Efter midnatt, svensk tid, började de första resultaten att komma.

Och då står det klart att Jennifer Wexton vinner måste-kampen mot Barbara Comstock om ett av distrikten i norra Virginia. Distriktet har beskrivits som ett av de viktigaste för Demokraterna i deras försök att vinna majoritet.

Donna Shalala vinne också platsen i Floridas 27:e distrikt över Maria Elvira Salazar vilket innebär att demokraterna nu hittills har vunnit över två platser i representanthuset från republikanerna.

I en vallokal på 127:e gatan i Harlem, New York, gick Renee Salley, 50, och röstade strax efter lunch – som vanligt på demokraterna. Hon är glad att så många har förhandsröstat och att det redan talas om rekord i antal röster i ett mellanårsval. Men det räcker inte, säger hon.

– Varje år är det samma röster som kommer in, men det vi verkligen behöver är rösterna från de som i vanliga fall inte röstar. Särskilt de unga måste ut komma ut och rösta.

Hennes förhoppning är att demokraterna tar tillbaka majoriteten, åtminstone i representanthuset:

– Jag är handikappad, jag behöver sjukvård och ett sjukförsäkringssystem man kan ha råd med. Jag vill inte dö sjuk utan leva för att bli frisk. Och vi behöver all hjälp vi kan få från demokraterna. 

Renee Salley arbetade inom polismyndigheten, men fick en stroke och en hjärtattack och förlorade därmed sitt jobb. 

– Tack vare Obamacare kunde jag få vård, utan Obamacare hade jag inte stått här i dag, säger hon.

Det var ett av Trumps mest upprepade vallöften – att riva upp och ersätta sjukvårdsreformen Obamacare.

– Jag har diabetes, jag epileptisk och måste betala för all medicin. Just nu tvingas jag välja mellan mina mediciner och att köpa mat, säger hon. 

I Saratoga Springs, i centrala delarna av delstaten New York, började folk dyka upp vid vallokalerna kort efter att de öppnat vid sextiden. Delstaten New York är ett starkt demokratiskt fäste, men delar längre norrut i delstaten är meningarna mer delade.

– Migrationen är definitivt en av de största frågorna. Mycket det Trump slänger ur sig gör folk förbannade och jag gillar inte hur han säger saker, men han är ändå på rätt väg, säger Mike Gent, 70.

Lois, 67, delar inte hans uppfattning. 

– Jag hoppas alla demokrater som ställer upp vinner! Som det är nu i det här landet... det är pinsamt att vara utomlands, säger hon.

 

Melany Gent, 67, assisterande ekonomichef, och Mike Gent, 70, pensionär, Saratoga Springs: – Migrationen är definitivt en av de största frågorna. Mycket det Trump slänger ur sig gör folk förbannade och jag gillar inte hur han säger saker, men han är ändå på rätt väg. Ska man ändra saker måste man trampa folk på tårna ibland, annars blir det som vi har haft det med immigrationen: man bara skjuter problemen längre och längre fram, säger Mike. – Och han har åstadkommit många bra saker med ekonomin, säger Melany. – Och så utrikesfrågorna, Nordkorea och… allt. Vi måste bena ut det här – är de med oss eller emot oss?, säger Mike.
Meg Monteleni, 68, pensionerad lärare, Saratoga Springs: – Det behöver vara mer ordning och reda i statsfinanerna. Det går inte ihop nu, som statsskulden växer. Och så vore det fint med mer ärlighet i regeringen, men det kan nog kanske vara för mycket att begära. Jag hoppas i alla fall att alla kommer ut och röstar i dag. Det är en rättighet man behöver ta vara på. Foto: Johan Eriksson
Lois, 67, jobbar inom försäljning, Saratoga Springs:– Jag hoppas alla demokrater som ställer upp vinner! Som det är nu i det här landet... det är pinsamt att vara utomlands! 2016 var det folk som inte gillade Hillary, så de röstade inte på demokraterna då. Men de tänkte inte på vad alternativet var. Jag hoppas att de lärt sig läxan nu. Jag är från downstate från början, och där visste vi vad Trump var för en typ, vi kände till konkurser och allt möjligt, men nu vet alla andra också. Vi kan inte ha det så här, det måste bli slut med snacket om mexikaner och sånt. Foto: Johan Eriksson
Roxanne Greenstein, 70, välgörenhetskonsult, Harlem:– Jag tror inte att jag har missat ett enda val och känner absolut att min röst räknas, speciellt i år. Det är viktigt att föregå med gott exempel. Människorna i Harlem börjar komma ut och rösta, de vet att deras röster är med och påverkar om de röstar för det de tror på.– För mig handlar det om att rösta på någon civiliserad. De måste bry sig, de måste kunna sakfrågorna och vara villiga att lära sig på vägen. Foto: Anne-Sofie Näslund
Rene Calvo, 60, driver ett guesthouse, Harlem: – New York är lite av en enpartis-delstat, men det känns ändå viktigt att vara här i dag. Framförallt för att INTE rösta på vissa kandidater och för att kunna rösta på ett tredje alternativ. Jag skulle gärna se att våra alternativ på valdagen blev fler så jag stöttar kandidater som inte kommer att vinna, men förhoppningsvis kommer att knuffa centerdemokrater åt vänster.
Renee Salley, 50, arbetstlös, Harlem: – Varje år är det samma röster som kommer in, men det vi verkligen behöver är rösterna från de som i vanliga fall inte röstar. Särskilt de unga måste ut komma ut och rösta.– Jag är handikappad, jag behöver sjukvård och ett sjukförsäkringssystem man kan ha råd med. Jag vill inte dö sjuk utan leva för att bli frisk. Och vi behöver all hjälp vi kan få från demokraterna. Foto: Anne-Sofie Näslund

USA är ett stort land som täcker många tidszoner så det kommer att dröja innan vi har några resultat. I Kalifornien stänger exempelvis vallokalerna först klockan 05.00 på onsdag morgon svensk tid.

Mycket tyder på att det blir ett högre valdeltagande än normalt i amerikanska mellanårsval. För fyra år sedan deltog exempelvis bara 36,7 procent.

Så många ledamöter väljs in i kongressen

Totalt är det 470 ledamöter som ska väljas in i den amerikanska kongressen; 435 i representanthuset och 35 i senaten. Därtill hålls 36 olika guvernörsval. 

I representanthuset sitter 435 ledamöter – valet omfattar således alla platser. Ledamöterna i representanthuset väljs för två år i taget. Folkrika delstater har flera ledamöter än icke folkrika delstater. 

I senaten sitter 100 ledamöter – två från varje delstat, oavsett folkmängd.  Ledamöterna väljs för sex år. 

Under de senare två åren har  det varit republikansk övervikt i båda kamrarna. Flera opinionsmätningar pekar på att Demokraterna har en god chans att vinna representanthuset, medan Republikanerna ser ut att kunna hålla senaten. 

 

Det här gör representanthuset: 

Kongressens underhus. Antar federala lagar, men även senaten måste godkänna. Det är representanthuset som kan väcka riksrätt mot presidenten. Krävs enkel majoritet.

 

Det här gör senaten: 

Kongressens överhus. Antar federala lagar. Både senaten och representanthuset måste godkänna. Senaten godkänner också internationella avtal och ska godkänna viktiga poster som presidenten nominerar, exempelvis ministrar, domare i Högsta domstolen, ambassadörer. Det är senaten som dömer vid en riksrätt mot presidenten. Det krävs två tredjedels majoritet för att fälla honom.

Stort intresse tack vare Trump

En viktig orsak till det stora intresset är president Donald Trump. Detta är första gången sedan presidentvalet 2016 som amerikanerna kan fälla en slags dom över honom, även om hans namn inte står på valsedeln.

Han vet det själv, och har kampanjat mer intensivt än vad presidenter brukar göra i ett mellanårsval. Han har hållit valmöten elva dagar i sträck på valspurten och avslutade med tre möten under måndagen.

– Tisdagen är en chans att sända en signal till den demokratiska mobben och till alla som vill svärta ner vår rörelse och splittra vår stora nation, sa Trump vid ett av sina sista möten i Ohio.

Han har på valspurten talat mycket om hotet från illegal invandring och varnat för den karavan med främst honduranska migranter som är på väg upp genom Mexiko. Det var en valfråga som fungerade bra 2016.

Andra stora valfrågor är sjuk- och hälsovård och ekonomin. Och förstås, president Donald Trump personligen.

Presidentens parti brukar få stryk

Det normala är att presidentens parti åker på stryk i mellanårsvalen. Och om vi får tro mätningarna så har demokraterna en god chans att ta kontrollen över representanthuset för första gången sedan 2011. Alla 435 platser i representanthuset står på spel.

I senaten däremot så tros republikanerna behålla eller möjligen utöka den lilla majoritet de har där. Det finns 100 senatorer, de sitter på sex år och en tredjedel, 35 av dem väljs i dag.

Dessutom äger ett stort antal lokala val rum över hela USA, inte minst ska 36 guvernörer väljas.

Årets mellanårsvalkampanj har varit den dyraste i USA:s historia, även det ett exempel på det stora intresset. En del tror vi kan få se rekorddeltagande. Det högsta valdeltagandet i ett mellanårsval i modern tid är 48,7. Året var 1966.

Demokraterna hoppas att kvinnor, minoritetsgrupper och unga ska gå ut och rösta i dag, det är väljargrupper där presidenten inte är särskilt populär. Rekordmånga kvinnor står också på valsedeln i kongressvalet i år.

Republikanerna hoppas att de väljare som röstade på Donald Trump 2016 ska återvända till vallokalerna i dag och visa sitt stöd för honom genom att rösta på de republikanska kandidaterna i detta val.

Väljare får tycka till i sociala frågor

I vissa delstater får väljarna ta ställning till ett antal social frågor som kan leda till förändrad lagstiftning. Här är ett par exempel: 

I Alabama, Oregon och West Virginia får väljarna ta ställning till förslag om begränsad tillgång till abort. 

I Michigan och North Dakota får väljarna rösta om innehav och användning av marijuana ska tillåtas för personer över 21. 

I Florida får väljare rösta om ett förslag om att återge cirka 1,5 miljoner brottsdömda rätten att rösta. 

I Arkansas och Missouri får väljarna ta ställning till initiativ om höjda minimilöner. 

I Massachusetts får väljarna ta ställning till om en lag från 2016, som gav att transpersoner rätt att använda toaletter och omklädningsrum i enlighet med sitt mentala kön, ska rivas upp eller inte. 

 

Källa: Nyhetsbyrån Reuters 

 

Fruktar nederlag

Även Trump har antytt att demokraterna nog kan ta kontrollen över representanthuset. Ett sådant valresultat gör det betydligt svårare för honom att få igenom lagförslag i kongressen och han riskerar att bli föremål för flera utredningar.

Men även om demokraterna är optimistiska så är många nervösa i dag. De minns hur fel mätningarna hade 2016. 

Tidigt i morgon så vet vi svaret om de amerikanerna ännu en gång överraskat USA och världen.

Långa köer och trasiga maskiner

Nyhetsbyrån AP rapporterade att valdagens första timmar har präglats av långa köer till vallokalerna och trasiga röstningsmaskiner i flera delstater. I Georgia har människor fått vänta i flera timmar på att få rösta. 

En av dem som köat riktigt länge, Ontaria Woods från Gwinnett County, säger till AP att hon har sett ett 20-tal personer vända hemåt. 

– Vi har försökt säga åt dem att vänta, men folk har barn. Folk blir hungriga. Folk är trötta. 

Enligt AP har även förtidsröstningen dragits med problem. I delstater som Texas och North Carolina har det särskilt handlat om röstningsmaskiner som strulat, medan det i delstater som Tennessee och Georgia även krånglat med röstregistreringen.

I andra delstater, däribland Kansas, har vallokaler stängts – vilket orsakat oro hos människor som tänkt rösta men plötsligt inte haft en lokal att gå till. I New York har valarbetare i flera vallokaler kämpat med röstscanners som inte fungerat. 

Än så länge finns inga tecken på att Ryssland eller någon annan främmande makt har försökt lansera cyberattacker mot de elektroniska valsystemen i någon delstat, rapporterar AP. 

Det finns heller inga tecken på att valsystemen manipulerats för att exempelvis hindra folk från att rösta eller störa rösträkningen. Samtidigt har stora satsningar för att förbättra nätsäkerheten gjorts, efter cyberattackerna vid presidentvalet 2016.