Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Nord Stream avfärdade risken: ”Är hårresande”

Regeringen får avgöra om Nord Stream ska lagas.
Bilder från platsen visar läckaget.
Foto: Kustbevakningen
Danska försvaret har placerat örlogsfartyg i hamnen i Rönne på Bornholm-
Foto: HANNIBAL HANSCHKE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Nord Stream identifierade sabotage som en risk mot gasledningarna och utgick ifrån att ett större läckage skulle vara omöjligt att stoppa.

Det framgår av gasprojektets egna riskutredningar som Expressen granskat. 

Kalkylerna visar hur företaget räknade med att hundratals miljoner kubikmeter metangas skulle släppas ut vid en incident och påverka atmosfären. Faran avfärdades dock som ”bevisat extremt osannolik” och som något som skulle kunna hända en gång på ”20 000 år”. 

Med det lät sig den svenska regeringen nöja. 

De misstänkta sabotagen mot Nord Stream 1 och 2 har förflyttat den globala säkerhetspolitiska krisen till Östersjön. Säkerhetspolisen uppger att de delvis kan ha riktats mot svenska intressen. I Ryssland har säkerhetstjänsten FSB en egen utredning kring händelserna. Ryssland har försökt lägga skulden för dådet på västvärlden.  Brottsmisstanken i Sverige benämns av Säpo som grovt sabotage – något som när ledningarna godkändes avfärdades som närmast omöjligt. 

Sabotage fanns visserligen med på Nord Streams lista av potentiella hot, men i en 69 sidor lång riskbedömningsrapport från 2008 tonas riskerna konsekvent ned och berörs i en enda mening, där gasbolaget skriver: ”Hotet om sabotage kommer att hanteras genom ett robust säkerhetssystem.”

Sannolikheten för ett läckage av den omfattning vi nu ser beräknades då som något som var så osannolikt att det bara skulle kunna inträffa en gång på 20 000 år. 

”Med beaktning av alla kritiska rörledningssektioner tillsammans, beräknas ett fullt rörledningsbrott inträffa en gång vart 20 000:e år, som beskrivits tidigare i avsnitt 5.4; Därför är det extremt osannolikt att en sådan händelse inträffar under rörledningens livstid.” skriver Nord Stream i rapporten. 

En gång på 20 000 år – så osannolikt bedömde Nord Stream det att ett stort brott på lednigen skulle kunna inträffa.

”Når atmosfären”

Andra risker som identifierades mot ledningen när den väl var i drift handlade om sjunkande skepp, ankare som släpps av misstag på ledningen samt fisketrålar. Alla dessa risker avfärdades också som osannolika. 

En som var kritisk till gasledningen var Miljöpartiets dåvarande språkrör Peter Eriksson. Han menar att den dåvarande regeringen inte vågade stå emot de tyska intressen som drev på för att projektet skulle bli av och anser i dag att Nord Streams egna analyser var undermåliga. 

– Det är hårresande, säger han om antagandet att en olycka bara skulle kunna hända en gång på 20 000 år. 

– Vi grävde fram då att läckage i gaskedjan i praktiken är väldigt vanligt, men det var ingen som lyssnade förrän nu. 

Nord Stream slår fast i sina bedömningar att om en olycka mot alla odds skulle inträffa blir följden en direkt klimatpåverkan. 

”Ett stort utsläpp av naturgas skulle påverka atmosfären på grund av metangasens globala uppvärmningspotential. Man måste dock komma ihåg att ett brott på en rörledning har bevisats vara extremt osannolikt.” skriver Nord Stream. 

I Nord Streams utredning för den del som går genom Finland hävdas att riskerna är så låga att de går att bortse ifrån och bolaget därför inte behöver vidta några extra åtgärder för reducera risken. 

Den svenska regeringen nämner inte heller risken för olycka eller sabotage i beslutet att bevilja tillstånd till Nord Stream som undertecknades av dåvarande centerpartistiska miljöministern Andreas Carlgren i november 2009. Expressen har sökt Andreas Carlgren, men han har inte gått att nå för en kommentar. 

I nästa beslut – det som gäller Nord Stream 2 från 2018 – hänvisar regeringen till Nord Streams bedömningar om att riskerna är att betrakta som mycket låga. 

Andreas Carlgren.
Foto: MAGNUS JÖNSSON

Tog bara elva år

Mindre än elva år efter att den första ledningen togs i bruk inträffade trots allt det osannolika. 

Sedan det misstänkta sabotaget var ett faktum har det förekommit olika uppgifter om hur mycket gas ledningarna rymmer. Enligt Nord Streams egna beräkningar från den ursprungliga projekteringen innehåller ett rör 210 miljoner kubikmeter metangas med ett tryck på 165 bar. Omräknat till koldioxid blir det 3,7 miljoner ton. 

I de egna analyserna kom man fram till att en större skada på ledningen skulle leda till att hela mängden metangas i röret skulle nå atmosfären och bidra till den globala uppvärmningen. 

Det framgår av dokumenten att man redan då räknade med att ett så omfattande läckage skulle vara omöjligt att stoppa när gasen väl börjat spruta ut. Vidare konstateras i handlingarna att en sådan läcka skulle motsvara sju procent av Sveriges årsutsläpp av koldioxid. 

Det är dock en mycket låg beräkning i jämförelse med den som Naturvårdsverket gjort efter olyckan som ger en betydligt allvarligare bild av situationen. Nord Stream hävdar att Metangasen är 25 gånger mer potent än koldioxid. Det stämmer enligt Naturvårdsverket bara om man räknar med en nedbrytningstid på 100 år, men eftersom metangas bryts ned mycket snabbare än så, är 20 år ett mer korrekt mått.

Med den kortare horisonten är metangasen 78 gånger kraftigare och läckaget i de två ledningarna motsvarar 39 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 48 miljoner ton år 2021, enligt Naturvårdsverket. 

I Nord Streams dokumentation som Expressen gått igenom finns inga beräkningar kring effekten av eventuella sprängämnen direkt på gasledningen, däremot finns uppgifter om hur ledningen skulle klara explosioner från gamla minor. 

Enligt dessa beräkningar ska ledningen av stål och armerad betong klara av en detonation av 2000 kilo sprängmedel på ett avstånd av 12 meter. 

Rören till Nord Stream på en lagringsplats i Tyskland.
Foto: HANNIBAL HANSCHKE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Hur sabotaget genomfördes och med vilken typ av sprängmedel är än så länge okänt men enligt uppgifter från Svenska nationella seismiska nätet som citeras av SVT hade explosionen en magnitud på 2,3 på richterskalan. Det motsvarar en mindre jordbävning.  

I Sverige har Säkerhetspolisen tagit över förundersökningen gällande sabotage mot Nordstream 1 och 2. Detta eftersom det misstänks kunna vara en attack mot svenska intressen. 

Sedan gasläckorna blev kända har kustbevakningen inrättat en krisledningsstab. Huvudmålet i det första skedet var att fokusera på de tillstånd som Nordstream 1 och 2 har haft. 

– Det är ett arbete att se vilka skyldigheter och rättigheter som är förknippade med de här ledningarna. Så att rätt aktör gör rätt saker, säger Mattias Lindholm pressansvarig på Kustbevakningen.

Enligt tillståndet ska Nord Stream tillsammans med den svenska kustbevakningen upprättat en beredskapsplan för att minimera effekterna av en eventuell olycka. Men precis som Nord Stream räknade med redan 2008 får all gas i rören nu läcka ut. 

Marinbiologen Mattias Rust var 2009 östersjöhandläggare på Världsnaturfonden, då gjorde han en omfattande granskning av Nord Streams miljökonsekvensbeskrivningar inför nedläggningen av ledningarna. Redan då kritiserade de projektet i remissvar till regeringen - bland annat för att det saknades värsta scenarion-beskrivningar. 

– Det vi kritiserade var att det inte fanns någon backup för oväntade händelser. Man beskrev de vanligaste och tydligaste problembilderna och sedan skrev av dem mer eller mindre. Men det som var utanför det absolut vanligaste det hade man inte tagit med på ett tydligt sätt, säger han.

– Vi ansåg att man borde ha utrett oförutsedda händelser bättre, säger han.

Idag arbetar Mattias Rust som senior expert i maritima frågor på regeringskansliet, han handlägger dock inte Nord Stream och uttalar sig som privatperson angående arbetet 2009. 

Vad tänkte du när du såg vad som hänt vid gasledningen? 

– Jag tänkte att det var ju det vi skrev om 2009, man känner sig lite grann som en olyckskorp när man jobbar på miljöorganisation, och nu blev det ju ungefär så. Samtidigt så blev scenariot lite annorlunda, jag hade inte det i min fantasi då att någon skulle sabotera gasledningen på det här viset, säger han.

De läckande gasledningarna blev snabbt en fråga på högsta politiska nivå i Sverige och internationellt. Utrikesminister Ann Linde (S), statsminister Magdalena Andersson (S) och Johan Norrman, chef för operativa avdelningen på Kustbevakningen om gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 efter mötet i det säkerhetspolitiska rådet.
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ett annat problem som Mattias Rust uppmärksammade redan 2009 var att det var oklart hur och om Sverige kan kräva kompensation för skador som gasledningen kan orsaka. 

– Vi lyfte även att eftersom ledningen ligger i olika länders ekonomiska zon så finns det ingen tydlig lagstiftning som ger länderna en tydlig chans att kräva kompensation så mycket av Nord Stream. Det beror givetvis på hur, var och vad för skada som uppkommit.

Representanter från Nord Stream har inte gått att nå. 

Tidigare har Dimitry Smirnov, talesperson från det Schweiziska bolaget Nord Stream AG sagt att de står redo med fartyg för att gå ner och undersöka skadorna vid gasledningen så fort svenska och danska myndigheter häver avspärrningarna.  

– Vi är nu i en position att påbörja vår utredning, när vi får tillgång till platsen så ska vi undersöka och analysera skadan, sa han.

Redan i våras befann sig Nord Stream i en mycket svår ekonomisk situation till följd av sanktionerna mot ryskkontrollerade bolag. Den andra gasledningen hann aldrig tas i bruk innan kriget i Ukraina inleddes. 

Utrikesministern fördömer de ryska folkomröstningarna i Ukraina

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.