Det pressade läget för många av landets kommuner har fått allt större uppmärksamhet den senaste tiden.
Från socialdemokratiska kommunalråd över hela landet har nödrop kommit och såväl fackförbudet Kommunal som LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson har uppmanat regeringen och dess samarbetspartier ska släppa löften om en familjevecka och utlovade skattesänkningar, för att i stället lägga pengarna på kommunerna.
Även den tidigare statsministern Göran Persson har riktat svidande kritik mot sitt eget parti för hur kommunernas hanteras.
På den organisation som företräder alla landets kommuner, SKL, hade man så sent som på torsdagen ett möte där kommunala ekonomichefer från hela landet samlades, och bilden som framträder visar på ett ”mycket besvärligt läge”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– I många av de mindre kommunerna har man det jättesvårt att få ihop ekonomin och på många håll är det också ett svårt politiskt läge. Normalt har man haft tydliga majoritetsförhållanden och ett starkt dominerande parti som styrt, nu är det ofta väldigt många olika partier som ska komma överens vilket gör det svårare att driva igenom de effektiviseringar som krävs, säger hon.
SKL har varnat för läget i kommunerna i många år
Det SKL varnar för i många år sker här och nu, menar hon.
– Vi har ju pratat om detta i åratal, och det finns anledning att vara lite självkritisk. För det är som att man inte tagit det allvar. Men nu sker det, och då kommer man inte kunna blunda för det längre, säger Annika Wallenskog.
I grunden handlar om att andelen äldre ökar när den rekordstora efterkrigsgenerationen närmar sig 80-årsåldern, i kombination med den utflyttning som sker från glesbygdskommuner. Och till det har flyktingkrisen 2015 ytterligare försämrat läget för många kommuner. Det säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.
– Det här är inget som hänt över en natt utan kommunernas ekonomi har urholkats under lång tid. Men något som påverkat situationen är flyktingmottagandet 2015, där man redan från början i de kommuner som tog emot flest hade dåliga förutsättningar vad det gäller arbetsmarknad och integration. Och det har gjort situationen ännu tuffare, säger hon.
I princip alla landets kommuner, 99 procent, uppger i dag att de driver igenom effektiviseringar och besparingar. I glesbygdskommuner handlar det inte sällan om att skolor läggs ned och att verksamheter centraliseras.
Drastiska åtgärder
Men det som nu väntar är betydligt mer drastiska åtgärder, enligt Annika Wallenskog.
– Det är stora förändringar som måste till. Kommunerna behöver tänka om helt och hållet kring vilken service man erbjuder, säger hon.
– Kommunerna kommer tvingas fundera på hur man kan bedriva sin verksamhet på ett nytt sätt. Det kan vara att man inte längre har nattillsyn av äldre med hjälp av personal utan genom kameror eller att lärare får åka runt mellan många skolor och så får eleverna delta i lektionen via videokonferenser, säger hon.
Nästa vecka kommer regeringens budget, och det som tidigare aviserats är att kommunerna ska få 5 miljarder mer nästa år.
– Det borde dubblas, säger Annika Wallenskog.
LÄS MER: Nödropet från Bengtsfors och krisande kommunerna: ”Betala nu!”
LÄS MER: Politisk revolution i Hagfors
LÄS MER: Doroteas oväntade drag – vill att partiledarna flyttar dit
