Sjuksköterskan Nathalie Ryner som jobbar på thoraxintensiven på Nya Karolinska vill inte riskera att hon inte kan få hjälp om larmet strular - och går därför runt med visselpipa nu. Foto: PrivatSjuksköterskan Nathalie Ryner som jobbar på thoraxintensiven på Nya Karolinska vill inte riskera att hon inte kan få hjälp om larmet strular - och går därför runt med visselpipa nu. Foto: Privat
Sjuksköterskan Nathalie Ryner som jobbar på thoraxintensiven på Nya Karolinska vill inte riskera att hon inte kan få hjälp om larmet strular - och går därför runt med visselpipa nu.  Foto: Privat
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅNFoto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
 Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /

Nödlarmet fungerade inte – nu går sjuksköterskan runt med visselpipa

Publicerad

Sjukhuslarmet fungerade inte på thoraxintensiven på Nya Karolinska – och nu går sjuksköterskan Nathalie Ryner runt med visselpipa om det skulle hända igen. 

– Sker detta igen och vi inte får hjälp kan det få förödande konsekvenser. Patienten kan förblöda om vi står där utan att få hjälp, säger hon. 

Nathalie Ryner är sjuksköterska på thoraxintensiven på Nya Karolinska i Stockholm. Hon jobbade inte själv den dagen för omkring två veckor sedan som larmsystemet inte fungerade, men fick höra om händelsen av sina kolleger.

Larmet fungerade inte när personalen bad om hjälp

Mellan enkelsalarna inne på thoraxintensiven finns en slags vikvägg, och larmknapparna finns till för att personalen snabbt ska kunna få hjälp av varandra när de är i olika salar. Oftast är man bemannade med en sjuksköterska per patient, och en undersköterska som kan springa emellan dem. Larmet i fråga är ett av flera, berättar Nathalie, och används både för allvarliga och mindre allvarliga hjälpbehov.

– Det kan gälla att vi behöver hjälp för att vi är kort om folk eller för att vi måste vända på patienten, men det kan också gälla livshotande fara, som hjärtstopp. Om vi har några nyopererade patienter kan de vara extremt sjuka och blöda mycket. 

Men när personalen tryckte på larmet den dagen fungerade det bara av och till. Samtidigt krånglade telefonisystemet, vilket ledde till att personalen fick använda sina privata telefoner för att påkalla hjälp. 

– Sker detta igen och vi inte får hjälp kan det få förödande konsekvenser. Patienten kan förblöda om vi står där utan att få hjälp, säger hon. 

Visselpipa runt halsen – om något går fel igen

Efter händelsen började personalen prata om vad man skulle kunna göra om det hände igen – och sedan gjorde en av dem slag i saken. 

– Vi hade pratat mest på skämt att vi borde ha visselpipor på oss, och sedan hade någon försett oss med det. Sedan har vi olika attityder till dem, alla använder dem inte. Men jag gör det för att jag ska kunna vara säker på att jag får hjälp, säger hon. Hon berättar att hon som anställd känner sig otrygg med att systemen inte fungerar som de ska. 

 

LÄS MER: It-system havererade på Nya Karolinska – hjärtsjuk man avled 

 

– Vetskapen är om att larmet kanske inte fungerar är jättetråkig. Vi kan inte förlita oss på att någon kan springa i väg och leta efter läkarna. 

Händelsen ska vara anmäld

Nathalie säger att hon hade vetat om larmincidenten hade lett till att någon patient kommit till skada, och att så inte är fallet. Händelsen ska enligt henne ha anmälts, men hon har inte hört något mer om det. 

– Jag tycker att det är ganska skrämmande att vi på golvet inte heller fått någon feedback från chefer om vad som gick fel. Vissa chefer verkar inte ens vara informerade om problemet. 

Inget förankrat ledningsbeslut i frågan

Björn Persson är överläkare och funktionsområdeschef på Karolinska han tror att användandet av visselpiporna delvis kan ha rört sig om ett missförstånd angående rutinerna, och understryker att det inte är en lösning som sanktionerats från sjukhusledningen. 

– Visselpiporna har på eget initiativ införskaffats och är inte en del av vår reservrutin. Jag tror det delvis kan ha rört sig om ett missförstånd om att systemen inte har fungerat som de ska. Våra reservrutiner har fungerat som de ska. 

 

LÄS MER: Nya Karolinska gick upp i stabsläge efter tekniskt fel 

 

De reservrutiner som finns på sjukhuset innefattar ljud- och ljussignaler inne på avdelningen och personsökare via radio. Björn Persson ser inget behov av visselpiporna, men säger samtidigt att det faktum att de har införskaffats kan vara en signal på att personal känt en osäkerhet om larmsystemen. 

– Vi kommer att bättre kommunicera ut hur reservrutinen och larmsystemet fungerar, så alla känner sig trygga, säger Björn Persson. 

Amanda Möller Berg
Amanda Möller Berg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag