Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nödlarmet fungerade inte – nu går sjuksköterskan runt med visselpipa

Sjuksköterskan Nathalie Ryner som jobbar på thoraxintensiven på Nya Karolinska vill inte riskera att hon inte kan få hjälp om larmet strular - och går därför runt med visselpipa nu. Foto: Privat
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /

Sjukhuslarmet fungerade inte på thoraxintensiven på Nya Karolinska – och nu går sjuksköterskan Nathalie Ryner runt med visselpipa om det skulle hända igen. 

– Sker detta igen och vi inte får hjälp kan det få förödande konsekvenser. Patienten kan förblöda om vi står där utan att få hjälp, säger hon. 

Nathalie Ryner är sjuksköterska på thoraxintensiven på Nya Karolinska i Stockholm. Hon jobbade inte själv den dagen för omkring två veckor sedan som larmsystemet inte fungerade, men fick höra om händelsen av sina kolleger.

Larmet fungerade inte när personalen bad om hjälp

Mellan enkelsalarna inne på thoraxintensiven finns en slags vikvägg, och larmknapparna finns till för att personalen snabbt ska kunna få hjälp av varandra när de är i olika salar. Oftast är man bemannade med en sjuksköterska per patient, och en undersköterska som kan springa emellan dem. Larmet i fråga är ett av flera, berättar Nathalie, och används både för allvarliga och mindre allvarliga hjälpbehov.

– Det kan gälla att vi behöver hjälp för att vi är kort om folk eller för att vi måste vända på patienten, men det kan också gälla livshotande fara, som hjärtstopp. Om vi har några nyopererade patienter kan de vara extremt sjuka och blöda mycket. 

Men när personalen tryckte på larmet den dagen fungerade det bara av och till. Samtidigt krånglade telefonisystemet, vilket ledde till att personalen fick använda sina privata telefoner för att påkalla hjälp. 

– Sker detta igen och vi inte får hjälp kan det få förödande konsekvenser. Patienten kan förblöda om vi står där utan att få hjälp, säger hon. 

Visselpipa runt halsen – om något går fel igen

Efter händelsen började personalen prata om vad man skulle kunna göra om det hände igen – och sedan gjorde en av dem slag i saken. 

– Vi hade pratat mest på skämt att vi borde ha visselpipor på oss, och sedan hade någon försett oss med det. Sedan har vi olika attityder till dem, alla använder dem inte. Men jag gör det för att jag ska kunna vara säker på att jag får hjälp, säger hon. Hon berättar att hon som anställd känner sig otrygg med att systemen inte fungerar som de ska. 

 

LÄS MER: It-system havererade på Nya Karolinska – hjärtsjuk man avled 

 

– Vetskapen är om att larmet kanske inte fungerar är jättetråkig. Vi kan inte förlita oss på att någon kan springa i väg och leta efter läkarna. 

Händelsen ska vara anmäld

Nathalie säger att hon hade vetat om larmincidenten hade lett till att någon patient kommit till skada, och att så inte är fallet. Händelsen ska enligt henne ha anmälts, men hon har inte hört något mer om det. 

– Jag tycker att det är ganska skrämmande att vi på golvet inte heller fått någon feedback från chefer om vad som gick fel. Vissa chefer verkar inte ens vara informerade om problemet. 

Inget förankrat ledningsbeslut i frågan

Björn Persson är överläkare och funktionsområdeschef på Karolinska han tror att användandet av visselpiporna delvis kan ha rört sig om ett missförstånd angående rutinerna, och understryker att det inte är en lösning som sanktionerats från sjukhusledningen. 

– Visselpiporna har på eget initiativ införskaffats och är inte en del av vår reservrutin. Jag tror det delvis kan ha rört sig om ett missförstånd om att systemen inte har fungerat som de ska. Våra reservrutiner har fungerat som de ska. 

 

LÄS MER: Nya Karolinska gick upp i stabsläge efter tekniskt fel 

 

De reservrutiner som finns på sjukhuset innefattar ljud- och ljussignaler inne på avdelningen och personsökare via radio. Björn Persson ser inget behov av visselpiporna, men säger samtidigt att det faktum att de har införskaffats kan vara en signal på att personal känt en osäkerhet om larmsystemen. 

– Vi kommer att bättre kommunicera ut hur reservrutinen och larmsystemet fungerar, så alla känner sig trygga, säger Björn Persson. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!