Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nobels fredspris – därför blir det alltid bråk om priset

Ska de fira igen? De båda koreanska ledarna Moon Jae-in och
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Nobels fredspris är ett av de fem Nobelprisen som Alfred Nobel skrev om i sitt testamente.

Men till skillnad från de övriga prisen som delas ut i Stockholm får fredspristagarna resa till Oslo.

Ingen vet exakt varför, men det finns många teorier om varför det norska parlamentet delar ut priset.

Sverige var i union med Norge när Alfred Nobel avled. Det är inte känt varför Nobel ville att priset skulle delas ut i Oslo (eller Kristiania som staden hette då), men Norska Nobelkommittén hävdar att Norge hade en mindre militaristisk tradition under slutet av 1800-talet och var bättre lämpad att dela ut priset.

Så skrev Alfred Nobel om fredspriset

Alfred Nobel skrev i sitt testamente att fredspriset ska gå till den person eller organisation ”som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”. 

Källa: forskning.se

Fredspriset retade upp stormakterna

Fredspriset är det mest kända priset, tillsammans med litteraturpriset. Men också det kanske mest kontroversiella. Priset har retat upp ett antal länder eftersom det gått till medborgare som kanske inte alls uppskattas i sitt hemland.

Första fredspristagaren som det blev problematiskt kring var journalisten och pacifisten Carl von Ossietzky som fick priset 1935. Men von Ossietzky satt i nazistiskt koncentrationsläger och stoppades från att hämta priset. Året därefter förbjöd Nazityskland sina medborgare att ta emot Nobelpriset.

1960 fick sydafrikanen Albert Lutuli fredspriset för sin kamp mot apartheid. Han fick lov att hämta priset året efter. 1975 belönades den sovjetiske medborgarkämpen Andrej Sacharov med priset - men de sovjetiska myndigheterna vägrade låta honom hämta priset. 

När den fängslade kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo fick fredspriset 2010 klippte Kina alla band till Norge. De kinesiska myndigheterna varnade andra länder från att delta i högtidligheterna. 

– Varje europeisk regering som sänder företrädare till ceremonin "får ta konsekvenserna’, sade Cui Tiankai, Kinas vice utrikesminister

De får Nobels fredspris 2018

Om man får tro bettingbolagen är priset redan klart. Unibet ger låga 2,25 gånger pengarna på att Nordkoreas ledare Kim Jong-un ska dela priset med Sydkoreas president Moon Jae-in.

Näst mest spelade kandidat är Angela Merkel (3,00) följt av Donald Trump (8,00), Kataloniens Carlos Puigdemont (15,00), ryska tidningen Novaya Gazeta (15,00).

Fredspriset gick till bråkstakarna

1991 fick Burmas/Myanmars ledare Aung San Suu Kyi fredspriset "för sitt icke-våldsarbete för demokrati och mänskliga rättigheter". Men hon satt i husarrest och kunde inte lämna landet. Hon fick priset först 2012, 21 år senare.

Fem år senare fick hon världens ögon på sig, när hon som landets statskansler anklagades för att ignorera den burmesiska militärens övergrepp och systematiska folkmord på den muslimska minoriteten rohingya. Då krävde flera tidigare fredspristagare att hon skulle lämna tillbaka priset.


Pristagarna Shimon Peres, Yassir Arafat och Yitzhak Rabin i Oslo. Ett år senare skulle mördades Rabin av en högerextrem israel i Tel Aviv.
Foto: PERES CENTER FOR PEACE/POLARIS / PERES CENTER FOR PEACE/POLARIS POLARIS IMAGES

1994 tilldelades parterna i Palestinakonflikten Yassir Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin fredspriset. Den palestinske PLO-ledaren Arafat och utrikesminister Peres hade spelat en stor roll i att arbeta fram Osloprocessen. 

Det var inte första gången som två parter i Mellanösternkonflikten fick fredspriset. 1978 fick Egyptens Anwar al-Sadat och Israels Menachem Begin dela priset. 

Den kanske största striden ägde rum 1973 när USA:s utrikesminister Henry Kissinger mitt under brinnande Vietnamkrig skulle dela priset med Nordvietnams chefsförhandlare Le Duc Tho. Bråket slutade med att nordvietnamesen tackade nej att dela pris med sin motståndare.

1990 fick Sovjets ledare Michail Gorbatjov fredspriset för sin roll i fredsprocessen. Men han kritiserades för att ha placerat ut sovjetiska stridsvagnar i baltikum.

1993 fick två andra forna motståndare dela fredspriset, Sydafrikanerna Nelson Mandela och F. W. de Klerk.

Fyra amerikanska presidenter som fått fredspriset

1906. Theodore Roosevelt.

1919. Woodrow Wilson

2002. Jimmy Carter

2009. Barack Obama

Tidigare vicepresident Al Gore fick priset 2007. USA:s utrikesminister Henry A. Kissinger fick priset tillsammans med Nordvietnams chefsförhandlare under Vietnamkriget, Le Duc Tho 1973 (som tackade nej).


◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.