Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Batteri-trio tilldelas Nobelpriset i kemi

John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino tilldelas priset för sitt arbete med litiumjonbatterier.
John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino tilldelas priset.Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN
Alfred Nobel.Foto: HENRIK MONTGOMERY / AP TT NYHETSBYRÅN
Alfred Nobel.Foto: Stella Pictures / Pelle T NIlsson

På onsdagen tillkännagavs Nobelpriset i kemi.

John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino tilldelas priset för sitt arbete med litiumjonbatterier.

– Nyfikenhet drev mig framåt, säger Akira Yoshino via länk på pressträffen.

– Lev till 97 års ålder och du kan åstadkomma vad som helst, säger John B. Goodenough till University of Texas News.

Nobelpriset i kemi 2019

John B. Goodenough

Amerikansk fysiker och professor i bland annat maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin i USA. 

 

M. Stanley Whittingham

Engelsk-amerikansk kemist och professor vid Binghamton University i New York i USA.

 

Akira Yoshino

Japansk kemiingenjör och gästprofessor vid Kyushu universitet. Tilldelades 2013 utmärkelsen Global Energy Prize.

 

Varför får de Nobelpriset?

De tre männen tilldelas Nobelpriset för utvecklingen av litiumjonbatteriet, som används i bland annat bärbar teknik och elbilar.

 

Varför är det här viktigt för världen?

Litiumjonbatteriets egenskaper ger enligt Kungliga Vetenskapsakademin nya möjligheter till en värld utan fossila bränslen, bland annat eftersom litiumjonbatteriet effektivt kan lagra energi.

I veckan presenteras vinnarna av Nobelprisets fem olika kategorier, och på onsdagen klockan 11.45 var det dags för vinnaren av kemipriset att tillkännages.

John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino tilldelas priset, som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien.

Årets pris handlar om en ”laddningsbar värld” och de tre vinnarna prisas för sitt arbete med litiumjonbatterier.

Batterierna ger energi åt allt från mobiltelefoner till videokameror och pacemakers – och har därför stor betydelse för mänskligheten. De har högre energitäthet och är mer skonsamma för miljön jämfört med äldre typer av batterier.

Samtidigt går det att lagra energi i litiumjonbatterier, som används i exempelvis elbilar från märken som Toyota och Tesla.

– Lev till 97 års ålder och du kan åstadkomma vad som helst. Att vinna Nobelpriset är hedrande. Jag tackar alla mina vänner för stödet och hjälpen jag har fått genom livet, säger John B. Goodenough till University of Texas News

Grundämnet litium upptäcktes av de svenska kemisterna Johan August Arfwedson och Jöns Jacob Berzelius på Utö i Stockholms skärgård år 1817.

Möjliggör en miljövänlig omställning

Enligt Kungliga Vetenskapsakademien möjliggör litiumjonbatterierna en omställning till en värld utan fossila bränslen.

– Nyfikenhet drev mig framåt, säger Akira Yoshino som deltog i pressträffens frågestund via länk.

– Nyfikenhet som möjliggjorde en bättre värld, fyller Kungliga Vetenskapsakademins ständige sekreterare Göran K. Hansson i. 

– Det är väldigt svårt att skapa välfungerande och effektiva batterier. Vissa typer av batterier skapades på 1800-talet. Det har varit en lång väg att komma hit, säger Olof Ramström från Kungliga Vetenskapsakademien.

Samtidigt meddelas att man ännu inte har lyckats nå John B. Goodenough, och att det därför inte går att säga om han kommer finnas på plats under ceremonin i december.

Den första att vinna Nobelpriset i kemi var Jacobus Henricus van't Hoff år 1901. Förra året delades priset mellan Frances Arnold, George P. Smith och Gregory P. Winter.

En av de kändaste vinnarna är Marie Curie, som vann Nobelpriset i kemi 1911. Då blev hon samtidigt först med att ha vunnit två gånger, eftersom hon tidigare tilldelats Nobelpriset i fysik.

Årets Nobelpris i fysik delas – hälften går till James Peebles och hälften går till Michel Mayor och Didier Queloz.
https://datawrapper.dwcdn.net/GatyC/1/