Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2016 presenteras

Här presenteras årets Nobelpristagare i fysik 2016.
Foto: Anders Wiklund/Tt / TT NYHETSBYRÅN
David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz får Nobelpriset i fysik.
Vid klockan 11.45 inleds presskonferensen tillkännagivs årets Nobelpristagare i fysik.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Fysikvärldens blickar stod riktade mot Stockholm när årets Nobelpristagare i fysik tillkännagavs under tisdagsförmiddagen.

Den brittiska trion David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz får Nobelpriset i fysik för det som presenteras som exotisk materia i kvantvärlden.

Med pristagarnas metoder har man fått grepp om säregna fasövergångar och tillstånd som tidigare var okända eller svårförklarliga.

Följ Expressen liverapportering från presskonferensen här.

Under tisdagsförmiddagen tillkännagavs David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz som Nobelpristagare i fysik vid en presskonferens på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.

De tilldelas priset för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser, enligt ett pressmeddelande. David Thouless tilldelas halva priset och Duncan Haldane och Michael Kosterlitz får dela på var sin fjärdedel.

– Jag blev, precis som alla andra, väldigt överraskad och tacksam, sa pristagaren Duncan Haldane, som fanns med via telefon under presskonferensen.

Arbetet som Duncan Haldane prisas för gjorde han i slutet av 80-talet. På den tiden trodde han inte att hans upptäckter någonsin skulle få praktisk nytta.

– Det var en lång tid sedan vi gjorde arbetet, men många upptäckter baserade på detta grundarbete har nu expanderat, sa Haldane.

Nobelpristagarna har öppnat en okänd värld av materia

Pristagarna har studerat ovanliga materiefaser som till exempel supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer med avancerade matematiska metoder. Normala fasövergångar är kända, som när is blir till vatten, men pristagarna har visat på andra fasövergångar som har en unik topologi. Topologi är en matematikgren som beskriver egenskaper som bara förändras stegvis.

Enligt motiveringen har årets pristagare öppnat portar till en okänd värld av materia och på sikt kan de praktiska tillämpningarna bli många.

"Deras pionjärarbeten har lett till att jakten på nya exotiska materiefaser nu pågår för fullt. Många hoppas på framtida tillämpningar, både inom materialvetenskap och inom elektronik." skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

– Det är ytterligare ett redskap för oss forskare att beskriva naturen med. Detta är ett teoretiskt pris inom matematisk fysik och det berikar vår kunskapsbas, säger Olle Eriksson, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

– Nu görs experiment som visar att de här fysikerna som satt med pennan hade rätt. Nu kan man visa att detta finns, säger Göran K Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien, och fortsätter:

– Intresset och kunskapen har exploderat. Man måste alltid vänta till man ser att andra har bekräftat observationerna. Det har tagit tid, och nu är rätt tid att belöna dem med Nobelpriset, säger Hansson.

Priset är det mest anrika fysikpriset i världen och innebär, förutom ära, också en prissumma på åtta miljoner kronor.

– Jag ska gå och fira, jag ska ta några öl och helt enkelt låta det här sjunka in, säger pristagaren J. Michael Kosterlitz, till Vetenskapsradion.


Duncan Haldane.

https://twitter.com/NobelPrize/status/783242133788655616

Vetenskapsakademin utser flera pristagare

Under året har Kungliga Vetenskapsakademiens Nobelkommittéer bjudit in tusentals vetenskapsmän, akademiledamöter och universitetsprofessorer i ett stort antal länder till att föreslå möjliga Nobelpriskandidater.

Ur den skaran har de slutliga vinnarna sedan utsetts av akademiens svenska ledmöter.

Fysikpristagaren är den andra att offentliggöras, efter att den japanske biologen Yoshinori Ohsumi tillkännagivits som pristagare till Nobelpriset i medicin.


LÄS MER: Yoshinori Ohsumi – här är hans upptäckt

Michael Kosterlitz

Efter tisdagens tillkännagivande av pristagaren i fysik fortsätter sedan Kungliga Vetenskapsakademin med att tillkännage pristagaren för Nobelpriset i kemi under onsdagen och slutligen Ekonomipriset på måndag.

Tidigare Nobelpristagare i fysik

David Thouless.

Förra året delades fysikpriset av japanske Takaaki Kajita och kanadensiske Arthur B. McDonald för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa.

Av sammanlagt 198 fysikpristagare har endast två varit kvinnor: Marie Curie (1903) och Marie Goeppert-Mayer (1963).

Fakta: Pristagarna

■ David J. Thouless

Född 1934 i Storbritannien. Fil.dr 1958 vid Cornell University, Ithaca, NY, USA. Professor vid University of Washington, Seattle, USA.

■ Duncan M. Haldane

Född 1951 i Storbritannien. Fil.dr 1978 vid Cambridge University, Storbritannien. Professor vid Princeton University, USA.

■ Michael Kosterlitz

Född 1943 i Storbritannien. Fil.dr 1969 vid Oxford University, Storbritannien. Professor vid Brown University, Providence, USA.

Fakta: Tidigare Nobelpristagare i fysik

Bland tidigare Nobelpristagare i fysik finns flera av vetenskapshistoriens största namn.

1901: Wilhelm Röntgen tilldelades det första Nobelpriset i fysik efter att ha upptäckt röntgenstrålning.

1921: Albert Einstein tilldelades priset för sin ekvation som beskrev lagarna för det fysikaliska fenomenet fotoelektrisk effekt. Priset tillkännagavs först i slutet av 1922, efter att Kungliga Vetenskapsakademien ratat samtliga nominerade.

1922: Niels Bohr tilldelades priset för upptäckter om hur elektroners rörelsemönster runt atomkärnan. Upptäckten kom senare att kallas Bohrs atommodell.

1932: Werner Heisenberg tilldelades priset för sina tidiga upptäckter inom kvantfysiken.

2013: Francois Englert och Peter Higgs delade på priset för upptäckter som gav ny förståelse till subatomära partiklar.

Nobelpriset i fysik har delats ut till svenska fysiker vid fyra tillfällen. Gustaf Dalén tilldelades priset år 1912, Manne Siegbahn 1924 och Hannes Alfvén år 1970 och Kai Siegbahn 1981.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.