Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu gör Björklunds skola comeback

Lärarna Emma Lind, Li Eriksdotter Andersson och Markus Sirkka har läst uppgörelsen om skolan. Att skolpolitiken ständigt förändras går ut över lärarkåren.Foto: OLLE SPORRONG
”Stoppa flumskolan”, har länge varit Liberalernas Jan Björklunds motto. Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES FREDRIK WENNERLUND

”Stoppa flumskolan!”

Mottot har genomsyrat L-ledaren Jan Björklunds politiska karriär.

Men varken alliansen eller de rödgröna har lyckats vända de sjunkande resultaten för svenska elever.

I Stefan Löfvens nya regering ska Liberalernas förslag prägla skolan framöver – och de politiska svängarna följer med in i klassrummen.

– Skolan används som ett politiskt slagträ, säger NO-läraren Emma Lind.

Den svenska ”flumskolan” har förekommit i politisk retorik i flera decennier. Trots åtta år som utbildningsminister lyckades Jan Björklund inte vända den negativa trenden i Pisa-mätningarna och Gustav Fridolin – som lovade att rädda skolan på 100 dagar – kan efter fyra år gå till historien som den mest kritiserade utbildningsministern någonsin.

I ”Januariavtalet” mellan S, MP, C och L sammanfattas skolfrågan i nio punkter. Sju är kopierade direkt från Liberalernas valmanifest. Innebär det att Björklundskolan gör comeback?

Per Kornhall, författare och oberoende skoldebattör, sammanfattar de två utbildningsministrarnas tid vid makten:

– Jan Björklund har drivit vissa saker som är viktiga, som synen på kunskap. Samtidigt retar han upp halva lärarkåren genom att prata om katederundervisning och ordning och reda som för tankarna till bestraffning.

– Gustav Fridolins tid har präglats av obeslutsamhet. Man utreder och utreder men kommer ingenvart. Han har närmat sig lärarkåren med mer respekt, men kanske lite för stor respekt eftersom han inte har fått saker gjorda.

 

 

Jan Björklund retar upp lärarkåren medan Gustav Fridolin närmar sig lärarna med för stor respekt, anser skoldebattören Per Kornhall.Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Jan Björklund (L) och Gustav Fridolin (MP) efter en skoldebatt under valrörelsen 2014.Foto: SVEN LINDWALL

Meningslöst med betyg i årskurs fyra

Kornhall är positiv till att partierna möts i vissa frågor men kallar uppgörelsen slarvig. Han anser också att flera reformer – som betyg från årskurs fyra och en tioårig grundskola – är meningslösa i praktiken.

– Betygsfrågan vet vi från forskning gör varken bu eller bä. Det som gör skillnad är hur vi undervisar. Tioårig grundskola har vi redan eftersom förskoleklassen är obligatorisk.

Begreppet ”flumskolan” är en produkt av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, enligt Per Kornhall. Han får medhåll från Sten Svensson, skolpolitisk utredare för fackliga tankesmedjan Katalys och författare bakom debattboken ”Björklundeffekten”.

I boken sågas Jan Björklund för att svartmåla den svenska skolan. Det poängteras också att Liberalerna var de som 1979 skrotade betyg i låg- och mellanstadiet.

– Björklund har flitigt använt ”flumskolan” mot debattmotståndare. Det saknar grund och har en destruktiv inverkan på skoldebatten. Skolan har aldrig varit flummig, säger Sten Svensson.

Statlig skola ska utredas

Partierna har enats om att ”ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan” ska tas fram – alltså möjligheten att förstatliga skolan. 

Skoldebattören Per Kornhall tror att förstatligandet är den enda lösningen på lärarbristen.

– En generell slutsats är att kommunaliseringen har varit ett misslyckande. Jan Björklunds tid som utbildningsminister går att se som ett smygförstatligande: Man begränsade friheten i skolsystemet och införde lärarlegitimation till exempelvis.

Frågan är omdebatterad. Socialdemokraterna med Göran Persson som skolminister drev igenom kommunaliseringen 1991. Det blev sedan upp till regeringen Carl Bildt och dåvarande skolminister Beatrice Ask att genomföra reformen. 

En statlig utredning från 2014 fördelar skulden på båda sidor blockgränsen, eftersom reformen genomfördes utan det statliga stöd som Socialdemokraterna ville se.

I dag driver Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna frågan om förstatligande. Flera andra partier vill se ökade statliga befogenheter. Syftet är att en enskild kommuns ekonomi inte ska gå ut över skolans resurser.

 

Beatrice Ask var skolminister när skolorna kommunaliserades i början av 90-talet. Ett misslyckande där båda blocken bär skuld, enligt en statlig utredning från 2014.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Skolkommissionens förslag lever vidare

När internationella mätningar som Pisa fortsatte att visa nedslående resultat för svenska elever tillsatte regeringen en skolkommission 2015, med syfte att höja kunskapsresultat och öka olika skolors likvärdighet.

Vissa förslag från Skolkommissionen lever vidare i den politiska uppgörelsen, exempelvis införandet av regionaliserande skolmyndigheter. Det blir en ”märklig blandning” med Jan Björklunds nyliberala politik, enligt Sten Svensson.

Han anser att friskolesystemet och det fria skolvalet – som infördes av den borgerliga regeringen 1992 – i förlängningen har lett till de sjunkande resultaten. 

– Marknadskrafterna drar isär skolorna. Att samtidigt jobba med Skolkommissionens förslag för att motverka skillnaderna går inte ihop för mig, säger Sten Svensson.

Politiska svängar går ut över lärare

Markus Sirkka har varit lärare i svenska och engelska i 15 år och har det senaste halvåret jobbat på högstadieskolan Kunskapsskolan i Fruängen söder om Stockholm. De senaste årens svängar i skolpolitiken går ut över lärarkåren, säger han. 

Även om inte allt har varit negativt är det svårt att få kontinuitet, exempelvis när det gäller läroplaner och betygssystem.

– Jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med att ändra saker innan det finns forskning bakom. Om man ska införa betyg i fyran är det viktigt att det undersöks av oberoende aktörer. Hittills har man inte sett någon positiv effekt av det. 

– Finland har varit en inspiration och där har man betyg från första klass, men där ser samtidigt hela skolsystemet väldigt annorlunda ut. Det är inte betygen i sig som leder till en bra skola, säger Markus Sirkka.

Han tror att Pisa-undersökningarna har påverkat politikerna mycket.

– Det ser inte snyggt ut. Men om något ändras och det inte blir resultat på en gång, ska man ändra det igen då? Det blir svårt att utvärdera, säger Markus Sirkka.

Trendbrott i Pisa 2015

Pisa, Programme for International Student Assessment, är ett internationellt kunskapstest som görs av femtonåriga elever över hela världen. Områdena som utvärderas är matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Sveriges resultat i Pisa har sjunkit successivt i alla tre områden och 2012 hamnade svenska elever under genomsnittet. Nedgången har varit snabbare än i många andra länger och särskilt i matematik.

I mätningen 2015 skedde dock en liten uppgång och Sverige placerade sig på eller över genomsnittet.

2018-års mätning presenteras i december 2019.

 

På Kunskapsskolan råder redan ett slags mobilförbud – och lärarna är positiva.Foto: OLLE SPORRONG

Positiv till mobilförbud

På Kunskapsskolan i Fruängen råder redan ett slags mobilförbud sedan sommaren 2018. ”Mobilinsamling” innebär att eleverna lämnar ifrån sig sina telefoner på morgonen och får tillbaka dem när de går hem. 

NO-läraren Emma Lind tycker att arbetsron har ökat och eleverna behöver inte stressa över allt som händer i sociala medier. 

– Reaktionerna var inte odelat positiva, men det har ändå funkat. I den bästa av världar skulle vi kunna resonera fram det här med eleverna utan att det behövs ett förbud, men det är skönt att ha tydliga regler, säger hon.

Emma Lind regerade när hon läste formuleringen ”inkluderingstanken har gått för långt” i uppgörelsen.

– För mig är motsatsen exkludering. Vem ska exkluderas och från vad? Vissa elever kanske inte gynnas av att vara i en helklass, men alla elever ska vara inkluderade i något sammanhang, även om inkluderingen kan se olika ut, säger Emma Lind.

Hon menar att den uppskruvade skoldebatten många gånger drabbar lärarna.

– Få personer kastar sig över datorn och mejlar sin läkare om man är missnöjd med sin diagnos. Skolan används som ett politiskt slagträ. Eftersom alla har åsikter om skolan är det lätt att göra sig populär genom att säga saker som inte gör skolan bättre men som låter bra. 

Kursplanerna revideras och betygssystemen förändras. Skolan blir ofta föremål för politisk populism, tycker lärarna.Foto: OLLE SPORRONG

Kursplanerna ska revideras

Li Eriksdotter Andersson är lärare i SO och svenska på samma skola. Hon tycker att mycket i ”Januariavtalet” låter positivt men har svårt att se hur man ska ha råd med reformerna.

– Det är bra om man satsar på speciallärare, att akademiker lättare kan bli lärare och att utreda ett förstatligande av skolan. En stor farhåga är hur man ska genomföra allt och samtidigt genomföra stora skattesänkningar, säger hon.

Kursplanerna ska revideras igen för att ”uppmuntra flit och ambition”. Li Eriksdotter Andersson tycker att formuleringen är olycklig.

– Som lärare upplever jag att motsatsen är ett större problem, att väldigt många elever är stressade och mår dåligt. Det är verkligen bra att man vill öka skolans kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer och jag hade gärna sett fler satsningar på elevhälsan.

 

Björklundskolan gör comeback i ”Januariavtalet”

Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper för att ”uppmuntra flit och ambition” (Ett arbete med att revidera kursplaner pågår på Skolverket och ska redovisas hösten 2019).

Kvalitetskrav för att ge lika villkor för privata och offentliga skolor ska utredas (2020-2022).

Nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt för att stärka likvärdigheten (Utreds av Skolverket 2017-2023).

Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra (Införs 2020).

Grundskolan ska bli tio år när förskoleklass blir en del av lågstadiet.

Läsa-skriva-räkna-garantin ska förverkligas (Har utretts och införs 1 juli 2019 enligt Skolverket).

Det ska bli lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp, eftersom ”inkluderingstanken har gått för långt”.

Mobilförbud i klassrum (Ny lagstiftning 2021).

Nationella riktlinjer ska tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras.

Fortsatt arbete med Skolkommissionens förslag för att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter

samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer.

Fler karriärtjänster ska inrättas i utanförskapsområden.

Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram.

Ämnesbetyg ska införas i gymnasieskolan (Utreds redan och ska träda i kraft juli 2021) 

Det ska bli lättare för akademiker att blir lärare.

Sex och samlevnadsundervisning samt kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen. 

Etableringsstopp införs för friskolor med konfessionell inriktning.

 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.