Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nio personer med alla rätt på högskoleprovet

Maria Sjödin, 42, var första kvinna med alla rätt.

Över en miljon personer har skrivit högskoleprovet - men bara nio har fått alla rätt.

Maria Sjödin, 42, blev den första kvinnan att lyckas med bedriften 2011.

– Jag är bra på att skriva högskoleprovet, förklarar hon.

De har fått alla rätt

• Jonas Fischerström. Då: 20 år. Nu: 41 år.

• Henrik Frederiksen. Då: 36 år. Nu: 52 år.

• Ingvar Holm. Då: 39 år. Nu:53 år.

• Martin Eneling. Då: 27 år. Nu: 40 år.

• Jonas Lindström. Då: 37 år. Nu: 44 år.

• Henrik Karlsson. Då: 35 år. Nu: 39 år.

• Maria Sjödin. Då: 41 år. Nu: 42 år.

• Henrik Lyselius. Då: 32 år. Nu: 32 år.

• Oskar Wigelius. Då 37 år. Nu: 38 år.

Det är högskoleprovet

Högskoleprovet är ett sätt att komma in på universitet och högskolor vid sidan om gymnasiebetyg.

Drygt 50 000 personer har anmält sig för att skriva provet lördagen den 27 oktober.

Har man ett resultat från högskoleprovet kan söka till högskolan och hamna i en speciell kvotgrupp.

Provet har 160 frågor och man kan få ett resultat mellan 0,0 och 2,0 där 1,0 motsvarar genomsnittet för alla som gör provet vid samma tidpunkt.

Högskoleprovet kan skrivas två gånger per år, på våren och på hösten.

Högskoleprovet består sedan hösten 2011 av åtta delprov indelade i ett kvantitativt och ett verbalt provpass. Dessa är:

• Kvantitativa delen (40 + 40 uppgifter)

XYZ, matematik: 2 x 12 uppgifter

KVA, kvantitativa jämförelser: 2 x 10 uppgifter

NOG, kvantitativa resonemang: 2 x 6 uppgifter

DTK, diagram, tabeller och kartor: 2 x 12 uppgifter

• Verbala delen (40 + 40 uppgifter)

ORD, ordförståelse: 2 x 10 uppgifter

LÄS, svensk läsförståelse: 2 x 10 uppgifter

MEK, meningskomplettering: 2 x 10 uppgifter

ELF, engelsk läsförståelse: 2 x 10 uppgifter

Källa: Studera.nu

Att skriva ett felfritt högskoleprov är det inte många som klarar. Sedan starten 1977 tog det hela 15 år innan Jonas Fischerström, då endast 20 år gammal, blev den första att lyckas.

Henrik Frederiksen Martin Eneling Ingvar Holm Hittills har bara nio personer haft alla rätt.

Maria Sjödin, verksamhetschef på RFSL:s förbundskansli blev den första, och hittills enda, kvinnan som har lyckats.

– Jag är jätteglad över att jag lyckades få alla rätt, säger hon.

Hur lyckades du med det?

– Det är självklart en kombination över olika saker. Det enklaste svaret är att jag är bra på att skriva högskoleprovet. Jag har skrivit det några gånger, jag har fått 2,0 varje gång.

Varför tror du att du är den enda kvinnan som fått alla rätt?

– Den här typen av män får män bättre resultat än kvinnor, på ett sätt kan man verkligen ifrågasätta det eftersom kvinnor har bättre betyg.

– Jag tycker verkligen att det är något som de som värderar de här proven kan fundera över. Speglar verkligen proven studieförmågan.

Sjödin säger att hon hade planer på att söka en utbildning när hon skrev provet - men hittills har hon inte utnyttjat sitt superresultat.

"Hade rätt bakgrund"

Oskar Wigelius, 38, är en av två som fått alla rätt på det nya provet som innehåller 160 frågor.

Han säger att han var väl förberedd genom att ha läst teknisk fysik på universitet och arbetat med både svenska och engelska.

– Det är lite speciellt. Jag hade rätt bakgrund för att få alla rätt. Eftersom det nya provet innehöll mer matte var det en fördel att jag läst en teknisk utbildning, säger han.

Wigelius utnyttjade sitt resultat till att komma in på läkarutbildningen där han studerar nu.

Blev förskolelärare

Martin Eneling, 40, arbetar nu som universitetslärare i Karlstad. Men efter att han skrivit alla rätt på högskoleprovet 1999 studerade han till förskolelärare - en utbildning som inte kräver ett så pass högt resultat.

– Det var det jag ville bli. Då är det bättre att bli det, än att bli något annat bara för att man kan det, säger han.

Eneling säger också att han egentligen inte har haft någon nytta alls av att ha skrivit alla rätt.

– När jag fick det så trodde jag inte att det var så värst ovanligt. Annars är det mest komiskt när jag blir uppringd av reportrar ungefär var tredje år.

"Kul merit"

Gemensamt för flera av de nio som fått alla rätt är att de inte har använt provresultatet till något.

Jonas Lindström, 44, läste till lärare efter att ha skrivit provet - men hoppade av och arbetar nu som systemadministratör.

– Det är en kul merit, men inte så mycket annat. Mina döttrar har svurit att aldrig skriva högskoleprovet, säger han.

Ingvar Holm, 53, arbetar nu som docent på högskolan i Kristianstad. Han säger att han skrev provet för att han hört vänner prata om det.

– Jag hade vänner som behövde få 2,0 för att söka till läkarprogrammet. Skälet till att jag skrev det var för att folk beklagade sig över hur svårt det var att få 2,0.

Inget mirakelrecept

Ingen av de provexperterna som Expressen varit i kontakt med har något supertips på hur man lyckas. Alla säger att det bästa man kan göra är att skriva tidigare prov.

– Min dotter ska skriva det nu. Vi har repeterat lite tillsammans, och jag har inte haft alla rätt på det jag har gjort, säger Henrik Frederiksen, 52.

– Om det är tips nu i sista stund så är det att göra gamla högskoleprov och att göra dem på tid.