Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Niklas, 31: ”Machokulturen gav mig ätstörningar”

Det är viktigt att få hjälp direkt.
Niklas drabbades av ätstörningar som barn. Foto: Privat
Nu uppmärksammar han den machokultur som ligger bakom kroppshetsen. Foto: Privat

Niklas Thenstedt, 31, utsattes under flera år för grov mobbning.

Oftast handlade trakasserierna om hans kropp – vilket ledde till att han drabbades av ätstörningar.

Nu varnar Niklas för den machokultur som ligger bakom kroppshetsen.

– När jag ser unga killar som tampas med de här idealen ser jag också hur de kan fara riktigt illa.

Första gången Niklas Thenstedt från Örebro avsiktligt lät bli att äta en måltid var han elva år.

Mellanmålet, som tidigare varit en del av vardagsrutinen, förblev oätet.

– Några i skolan pratade om mig som ”den tjocka”. De påtalade det på ett sätt som gjorde väldigt ont, berättar Niklas.

Niklas har kämpat med ätstörningar genom en stor del av sitt liv. Foto: Privat

De hårda orden blev starten på en lång period av psykisk ohälsa för den elvaårige pojken. Under de kommande åren sjönk han in i växande ätstörningar.

– Jag tänkte hela tiden att jag ville bli smal. Det dröjde inte länge innan min mamma märkte att jag inte mådde bra, men hon förstod inte riktigt varför.

”Åt knappt alls på flera veckor”

Trakasserierna förvärrades när han bytte skola innan högstadiet. Eleverna där, som redan hade etablerade relationer, utsatte honom för grov mobbning på grund av hans övervikt, förklarar Niklas.

– Det var väldigt mycket fokus på kroppsideal. Jag gick i en idrottsprofilerad klass men utövade inte någon sport själv. Jag pendlade mellan att hetsäta och spy upp maten.

Varningssignaler

Om du tror att du har en ätstörning – sök vård så snart som möjligt. Det är viktigt att få en ordentlig utredning för att få rätt hjälp.

 

Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning. Är du över 18 år kan du vända dig till en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning.

 

Här är några vanliga symptom på vad som kan vara en ätstörning:

Du bantar och blir allt mera upptagen av tankarna på matvanor och vikt.

Du äter långsamt, skjuter gärna upp måltider och vill äta utan sällskap.

Du hoppar över måltider, äter oregelbundet eller äter stora mängder ”förbjuden” mat i din ensamhet.

Du tränar överdrivet mycket.

Du får svårt att koncentrera dig på ditt arbete eller skolarbete.

Du kritiserar din kropp.

Du utvecklar tvångsbeteenden, till exempel speciella sätt att äta vissa saker.

Du blir nedstämd eller ångestfylld.

Du utvecklar ett självskadebeteende eller självmordstankar.

Du försöker göra dig av med mat genom att till exempel kräkas.

 

Källor: Vårdguiden och Föreningen Frisk och fri.

Niklas var ätstörd i det tysta.

Familj och anhöriga märkte sjukdomen när han efter en tid rasade märkbart mycket i vikt.

– Det blev värre i gymnasiet, när det gick över till ett anorektiskt beteende där jag knappt åt alls på flera veckor. Min mamma reagerade när jag vägde väldigt lite efter en sommar och försökte få mig till vården.

– Killarna skulle ständigt hävda sin manlighet, berättar Niklas. Foto: Privat

Men Niklas vägrade söka hjälp hos en ätstörningsklinik. Han gömde eller förstörde kallelsebreven när de dök upp i brevlådan.

Det tog lång tid, en bra bit in i vuxen ålder, innan han sökte hjälp av egen vilja. I dag är han 31 år gammal och berättar om kampen mot sjukdomen som åt honom inifrån under uppväxten.

Niklas tips till anhöriga:

Att vara anhörig till ett barn med ätstörningar kan vara svårt, förklarar Niklas Thenstedt.

 

Här är några av hans tips till föräldrar eller vänner:

 

– Tassa inte på tå. Låtsas veta varken mer eller mindre än du gör.

 

– Om du vill hjälpa din anhöriga till vård – var fullständigt ärlig. Berätta vad du avser att göra, om du vill hjälpa personen att söka hjälp.

 

– Ibland önskar jag att jag hade blivit bekräftad. ”Jag tror att du gick och kräktes nu, gjorde du det?”. Ställ frågor och kommunicera.

 

– Inse att det inte är farligt att prata om det. Snarare motsatsen.

Främst minns han de där förlegade idealen som etsade sig fast vid honom, drev honom djupare in i sjukdomen.

– Killarna skulle ständigt hävda sin manlighet och sina kroppar för varandra. Det fanns en machokultur som genomsyrade hela den tiden, säger Niklas.

– Det var sexpack som gällde. Läraren framhävde killar som hade ”den perfekta manskroppen” och använde mig som praktexempel på ett misslyckat fall. Han kunde visa min mage inför resten av klassen så att de började skratta.

”Påverkades av machokulturen”

Machoattityderna präglade högstadietiden, förklarar han. Killarna mätte och jämförde sina muskler och den hårda jargongen pressade gränserna konstant.

Killar och män i Niklas omgivning har dessutom förnekat hans sjukdom – övertygade om att ätstörningar enbart drabbar flickor och kvinnor.

– Jag tampas än i dag med hur min självkänsla påverkades av machokulturen. Jag är fri från ätstörningen men jag har fortfarande någon sorts bild av hur jag skulle vilja se ut, trots att jag vet att det är en orimlig bild, säger Niklas.

– När jag ser unga killar som tampas med de här idealen ser jag också hur de kan fara riktigt illa.

Nu vill han nå ut till andra killar. Foto: Privat

Hetsen mellan unga män att se ut på ett visst sätt – och trakassera de som inte lever upp till idealen – lägger grunden till att många killar lider av ätstörningar i tystnad, precis som Niklas gjort, menar han.

– Var inte rädd att söka hjälp. Det finns jättebra stöd att få på ungdoms- och ätstörningsmottagningarna . Det blir mycket svårare att återgå till ett normalt liv igen ju längre man väntar med att söka hjälp.

Niklas Thenstedt berättar öppet om sina erfarenheter av ätstörningen för att han vill nå fram.

Han vill se en förändring av maskulinitetsnormerna.

– Att prata om att släppa den där machoattityden är tabubelagt mellan killar. Det är få som ser ut som den idealbild av hur en manskropp ”ska vara”. Fler måste förstå att det är orimligt att leva upp till de förväntningarna, säger han.

– Killar och män måste våga prata om att även vi drabbas av ätstörningar.

Här kan du få hjälp:

Om du lider av en ätstörning finns det flera platser dit du kan vända dig för råd, stöd och hjälp. 

 

Om du är under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning eller din vårdcentral. Är du över 18 år kan du vända dig till vårdcentral eller psykiatrisk mottagning.

 

Ätstörningar på 1177 

 

Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar 

 

Tjejzonen - Ätstörningszonen 

 

Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) 

Här är tre nyheter att hålla koll på.