Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nemi har asperger - kan 2000 decimaler i pi

De 600 siffrorna på tavlan är bara början - Nemi Pelgrom, 20, har memorerat 2000 decimaler i pi.

Hon bekräftar ganska bra den bild av personer med asperger som allt oftare tar plats i filmer och tv-serier: Den supersmarta nörden.

– Jag älskar att studera matte, mer än att till exempel se på film med folk, säger hon

På Lundellska skolan i Uppsala finns ett specialprogram för ungdomar med asperger.

Här är klasserna är små och schemat strukturerat. Eleverna börjar samma tid varje dag och har inga håltimmar. Vissa vet annars inte vad de ska ta sig till med håltimmen, och drar hem.

I ett klassrum sitter sju elever med var sin dator och ska analysera pjäsen Pygmalion. En kille tycker att Expressen stör och påpekar det högt.

– Det gick bra ända tills ni kom, säger han.

"Meningslöst"

Efter att ha bytt gymnasieskola tre gånger fick Nemi Pelgrom, 20, tillslut sin aspergerdiagnos som 17-åring efter att själv ha börjat läsa på om diagnosen.

Nu går hon sista terminen på Lundellska.

– Jag hoppade av de andra skolorna för att jag har så svårt att göra tråkiga saker som är meningslösa, till exempel att recensera en bok som andra redan recenserat eller analysera något politiskt som tusen andra redan har analyserat.

På Lundellska är undervisningen mer individanpassad, fokus ligger på det som eleverna har lätt för i stället för det som de tycker är jobbigt.

– Vissa som kommer hit är helt nednötta för att de fått hålla på så mycket med det de tycker är jobbigt. Här har man rätt att vara den man är och vi vill belysa elevernas styrkor, säger läraren Hanna Virhammar.

Hon tycker att den nya gymnasiereformen är dåligt anpassad för personer med asperger.

– Den innebär att man ska kunna planera, organisera, analysera och reflektera, och det är just de sakerna man kan ha svårt med, säger hon.

Vill ta kontakt

Efter lektionen sitter Elias Lindblad, Emil Staaf, Johan Flodén och Martin Hagenbo, som alla tar studenten i vår, och berättar om sina framtidsplaner. En vill bli skådespelare, en annan NO-lärare.

Elias Lindblad, 18, hade svårt att få vänner i låg- och mellanstadiet och tog sin tillflykt till böckerna.

– Jag saknar social fingertoppskänsla, jag vill gärna ta kontakt med människor, men jag vet inte riktigt hur. Om den verkliga världen är tråkig kan man alltid läsa en bok om något helt annat, säger han.

Han fick sin diagnos i nian och nu drömmer han om att bli bibliotekarie.

– Böckerna har hjälpt mig så mycket, och jag vill förmedla det även till andra.

Johan Flodén berättar att hans asperger ställer till det genom att han lätt pratar för mycket och inte kan läsa av om människor tycker att det han säger är tråkigt.

– Det är något jag övar på och jag inser medvetet att det är oartigt att inte låta andra få en syl i vädret.

"Lite häftigt"

I grova drag har runt en procent av befolkningen någon form av autismspektrumtillstånd, där autism och asperger ingår. Diagnoserna har ökat stadigt i hela västvärlden de senaste decennierna och i takt med det har även antalet personer med någon form av diagnos ökat i populärkulturen.

Enligt Lars Jacobsson, professor i psykiatri vid Umeå universitet, kan det ha lett till att det är mindre stigmatiserande att ha en diagnos i dag.

– Det kan till och med vara lite häftigt att ha en aspergerdiagnos. Det finns så många berättelser om specialbegåvade personer med asperger nu att det inte har samma negativa klang längre.

– Många beskriver själva att det har känts bra att få en diagnos. Det är mer erkänt i dag, och det skrivs inte bara negativa saker, säger han.

Dåligt anpassat

Men det finns fortfarande många fördomar och också uppenbara svårigheter för personer med en diagnos. Arbetslivet är dåligt anpassat - och för många är bilden som ges på vita duken långt ifrån verkligheten.

– På en del stämmer det in att de är översmarta. Men det finns också de som inte är duktiga på någonting, och särskilt inte socialt samspel, men det är svårare att prata om, säger Henrik Pelling, överläkare och barnpsykiatrier vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Nyligen fick Nemi Pelgrom mycket uppmärksamhet i lokala medier när hon vann skolans pi-tävling.

Hon hade memorerat 2000 decimaler - och tror att hon kan lära sig 10000 utan problem.

I höst hoppas hon få läsa matte på universitetet i dubbel fart, fast på distans från Belgien.

Tröttnar på kompisar

Ögonen lyser när hon berättar:

– Där känner jag ingen och kan inte språket, då kan jag isolera mig helt och bara studera hela tiden. Jag älskar att studera, på fritiden studerar jag också hela tiden ändå.

Uppfyller inte du lite av den stereotyp som finns om att personer med asperger är genier?

– Det är på sätt och vis tråkigt att förstärka en stereotyp, men jag känner igen mig i många av de bilder som finns av aspergare. Jag tycker till exempel det är roligare att studera än att till exempel se på film med folk, säger hon.

– Jag har lätt för att få kompisar. Många av mina kompisar har asperger eller andra former av autism. De är roliga att umgås med eftersom de är oförutsägbara. Med asperger kan man inte anta saker, det är mer överraskande.

 

FÖRTYDLIGANDE:
Nemi Pelgrom vill förtydliga att hon inte menar att människor tråkar ut henne, utan bara att hon tycker det är roligare att räkna matte än att till exempel kolla på film.
Hon vill också förtydliga att hon inte väljer kompisar på grund av deras diagnoser, och att hon även har kompisar utan diagnoser som hon tycker om.

SÅ BRA GESTALTAS ASPBERGER OCH AUTISM

MILLENIUMTRILOGIN

• Film: Millenniumtrilogin, Stieg Larssons böcker som sedan blev film både i Sverige och Hollywood.
Karaktär: Lisbeth Salander, som spelas av Noomi Rapace.
Vad: Berättelsen om den svenska, socialt knepiga men mycket smarta hjältinnan, har spridits över hela världen.
Kommentar, Elias Lindblad: "Det sägs att Lisbeth Salander har asperger och det är ju roligt att ha en så uppenbar hjälte. Däremot ger hon inte en trovärdig bild av asperger. Men hellre en hjälte än en skurk".

 

BRON

• Serie: Bron, svenskdansk serie från 2011, om poliser som utreder en misstänkt seriemördare efter att ett lik dumpats mitt på Öresundsbron.
Karaktär: Polisen Saga Norén, som spelas av Sofia Helin
Vad: Saga anses ha någon form av autismspektrumstörning, enligt många asperger, och förstår inte alls ironi. Hon klarar inte av att småprata och är helt ärlig och rakt på sak.
Kommentar, Maria Paronen Eidenert: "Jag hade hört om serien och såg ett avsnitt, men det var så pinsamt. Hon var så kantig och robotlik att jag inte klarade av att se mer."

 

THE BIG BANG THEORY

• Serie: The Big bang Theory, amerikansk komediserie från 2007, där handlingen kretsar kring två tekniknördiga kompisar som delar lägenhet.
Karaktär: Sheldon Lee Cooper, som spelas av Jim Parsons
Vad: Sheldon är ett underbarn med ovanligt hög IQ. Han följer strikta rutiner och saknar helt förståelse för ironi och sarkasm.
Kommentar, Elias Lindblad: "Sheldon har tydliga aspergerdrag, han har sin speciella plats i soffan där ingen annan får sitta och när han säger något menar han det verkligen. Han utnyttjar sin asperger, vilket är roligt".

 

I RYMDEN FINNS INGA KÄNSLOR

• Film: I rymden finns inga känslor, svensk film från 2010, om en kille med asperger som har stora svårigheter att fungera socialt och hans bror som får ta hand om honom.
Karaktär: Simon, 18 år, som spelas av Bill Skarsgård.
Vad: Simon behöver ett extremt inrutat schema för att saker och ting ska fungera för honom. När allt blir för mycket kryper han in i sin rymdkapsel och gömmer sig.
Kommentar, Elias Lindblad: "Jag kände mig orolig över att folk skulle ta den här filmen på allvar. Visst kände jag igen mig i en del saker, men i filmen dras de till sin spets. Vi som har asperger vet att det inte finns någon som har precis alla symptom, som han har i filmen. Det är bra om man får en förståelse för asperger innan man börjar skämta om det"

 

RAIN MAN

• Film: Rain man, från 1988 med bland annat Tom Cruise i en av rollerna vann fyra Oscar. Under våren 2013 även som teater på Rival i Stockholm.
Karaktär: Autistiske Raymond Babbit, spelad av Dustin Hoffman (Robert Gustafsson gör rollen i svenska scenversionen).
Vad: Raymond Babbit inspirerades av Kim Peek. Peek hade ett otroligt minne och kunde bland annat berätta för folk vilken veckodag de föddes på och vad de stod på löpsedlarna den dagen. Däremot kunde han knappt klä på sig själv.
Kommentar, Elias Lindgren: "Det är en bra film, men den visar inte verkligheten, även om den är baserad på en verklig händelse. Det är Hollywood-versionen. Det blir problem när människor som ser det tar det på för stort allvar."

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!