Nej till fildelningslag i Frankrike

Publicerad
Författningsrådet i Frankrike beslutade på onsdagen att säga nej till en viktig del av fildelningslagen - ett besvärande nederlag för president Nicolas Sarkozy.
Författningsrådet, en motsvarighet till det svenska lagrådet, har nu prövat om lagen är förenlig med landets författning. Enligt rådets beslut på onsdagen är det en mänsklig rättighet att ha "fri tillgång till offentliga tjänster online" och endast en domare bör ha rätten att stänga av en enskild individ från internet.
Tidigare har lagen mot fildelning, som beskrivs som en av de strängaste på området, fått klartecken i både nationalförsamlingen och senaten. Om lagen skulle ha accepterats hade det inneburit en möjlighet att stänga av internetuppkopplingen i upp till ett år för den som laddar ned film eller musik olagligt, utan att betala. Systemet skulle bestå av en trestegsraket, där den misstänkte först får en varning via e-post, sedan ett vanligt brev och vid tredje förseelsen stängs internetkontot. Det finns även en ny statlig inrättning, känd genom förkortningen Hadopi, som skulle få ansvaret för att spåra och beivra fildelningsbrott.
Frågan är högaktuell även inom EU, där parlamentet i Bryssel förra veckan röstade för ett tilläggsförslag om att ingen ska kunna stängas av från internet utan ett domstolsbeslut i frågan.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag