Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Nedskärningar hotar i exportindustrin

Ungefär hälften av exportföretagen överväger att lägga planerade investeringar på is och snudd på en tredjedel är på väg att dra ned på personal, visar en färsk undersökning.

Högre elpriser ligger bakom de dystra utsikterna, enligt Business Sweden.

För de värst drabbade exportföretagen är situationen så pressad att de väntas avveckla verksamhet, visar undersökningen, genomförd på uppdrag av Business Sweden 31 oktober–23 november.

”En liten men ökande andel av företagen, 7 procent, väntas avveckla delar av sin verksamhet i Sverige”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Väntas dra ned på personal


Ännu fler, nästan 30 procent av exportföretagen, väntas dra ned på personalen de närmaste månaderna.

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, hade räknat med negativa effekter och vissa anpassningsåtgärder till följd av de höga elpriserna. Men hon är överraskad av hur dystert det ser ut när exportföretagen blickar framåt.

– Elpriser slår hårt, särskilt mot processindustrin – den energiintensiva industrin. Om hälften av de företagen lägger investeringar på is får det rätt stora konsekvenser, säger hon.

Samtidigt ser hon det som väntar som en anpassning som måste göras.

– Det är inte positivt att det kommer en elprischock för hushåll och företag. Men vi står ju också inför en omställning av hela energisystemet och företagen vi har intervjuat säger ju också att de vidtar åtgärder för att minska elförbrukningen, säger Sellgren.

– Nu ser alla över elförbrukningen och tänker till. Det kan ju bidra positivt också, tillägger hon.

”Det finns ett stödbehov här”


En del av exportföretagen – än så länge oklart hur många och när – väntas någon gång nästa år få samma typ av statligt elstöd som hushållen ska få i februari.

– Alla har kanske inte behov av elstöd. Men det finns ett stödbehov här, helt klart. Det är svårt politiskt, men du skulle egentligen behöva ha riktade åtgärder där du ser att det har en påverkan, säger Sellgren.

När det gäller stödet är det viktigt att det inte slår mot omställningen till en grönare exportindustri, framhåller hon. Sellgren ser även tajmingen av stödet som viktig. Det kan vara avgörande för enskilda företag om det kommer snart eller först senare i vår.

– 2023 kommer av många skäl att bli ett ganska kärvt år. Vi ser en ganska svag utveckling i hela Europa och Nordamerika, säger Sellgren.

Förutom turbulenta elpriser väntas inflation och högre finansieringskostnader prägla även nästa år.

– Vi går mot en helt ny finansiell miljö, säger Sellgren.

– Kalkylen ser så klart annorlunda ut. Och de affärsmässiga förutsättningarna förändras när du har en högre ränta, tillägger hon.

Hur exportföretagen drabbas av just räntelyftet varierar beroende på finansieringsmodell och skuldsättningsnivå.

– Jag tror det ser väldigt olika ut i olika företag. Men företagen verkar ändå vara rätt välkapitaliserade, säger Sellgren.

”Måste säkra energiförsörjningen”


Sellgren tror inte att de neddragningar på personal som står för dörren blir dramatiska.

– Jag tror att man är försiktig med att göra sig av med anställda. Det är svårt det här med kompetensförsörjning. Men det är klart, slår detta för mycket in på lönsamheten och får du inte ett stöd som gör att du klarar dig igenom detta, då kommer du till slut inte att ha möjlighet att betala ut löner till personalen. Då blir det varsel, säger hon.

Men även om det just nu inte ser ut att bli någon jobbslakt kan detta snabbt förändras, varnar Sellgren.

– Energifrågan är kritisk, en av de absolut viktigaste. Vi måste säkra upp energiförsörjningen framåt, för den gröna omställningen, säger hon.

Den försvagade kronan – kraftigt ned mot dollarn, men även försvagad mot euron i år – har hjälpt en del av exportföretagen. Valutaeffekten stärker konkurrenskraften för svenska företag gentemot företag baserade i euroområdet eller USA. Det gäller till exempel branscher som trävaruindustrin, enligt Sellgren.

– Men har du både export och import i utländsk valuta är det inte lika självklart. Det slår olika från företag till företag.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.