Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Natochefen: ”Sverige är välkommet”

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att Sverige är välkommet in i militäralliansen. Foto: OLIVIER HOSLET / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Nato fyller 70 år. Foto: TOMS KALNINS / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Dörren till Nato står vidöppen för Sverige, menar generalsekreteraren Jens Stoltenberg. 

Samtidigt understryker han att samarbetet inte räcker för att Nato skulle skydda Sverige vid ett eventuellt angrepp. 

– Sverige och Finland är strålande och hyggliga och fantastiska grannar, säger Stoltenberg till TT.  

På torsdag firar Nato sin 70-årsdag och i en intervju med TT och Sveriges Radio säger den tidigare norske statsministern Jens Stoltenberg att Sverige snabbt skulle kunna beviljas medlemskap i militäralliansen, så länge Sverige själva vill. 

– Jag förstår mycket väl att jag som generalsekreterare i Nato och särskilt som norsk generalsekreterare inte ska börja ge svenskarna råd om de ska bli medlemmar eller inte. Men jag är säker på att Sverige skulle vara välkommet och snabbt tas emot som en fullvärdig medlem, säger Stoltenberg till TT. 

Han säger vidare att Sverige i dag är värdefulla samarbetspartners men att samarbetet i nuläget inte räcker för att alliansen skulle ställa upp för Sverige vid ett militärt anfall.

”Försvarsgarantin gäller bara medlemmar”

– Sverige kan när som helst komma till Nato och be om konsultationer. Sverige kan när som helst sätta sig ner och diskutera en kris med Nato-länderna. Men den automatiska försvarsgarantin, som är Natos kärna, den gäller bara för Natos medlemsländer.  

Som partnerland förväntas inte Sverige lägga två procent av bnp på försvaret, vilket är Natos målsättning för medlemsländer.  

Till TT säger Stoltenberg att han respekterar att Sverige för närvarande bara lägger runt en procent på försvaret. 

– Vi är politiker och jag vet hur svårt det är att lägga pengar på försvaret. Politiker från alla partier vill normalt hellre lägga pengar på vård, utbildning, skola och infrastruktur än försvar. Därför skar Sverige och Norge och de flesta länderna i Europa ner sina försvarsbudgetar betydligt efter kalla krigets slut. Men nu ökar spänningarna igen.