Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

NASA-matematikern Katherine Johnson har dött

Katherine Johnson
Foto: NASA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Skådespelarna i ”Dolda tillgångar” tillsammans med Katherine Johnson.
Foto: CHRIS PIZZELLO / AP TT NYHETSBYRÅN

Med hjälp av hennes beräkningar tog sig människan till månen. NASA:s ”dator” Katherine Johnson är den verkliga kvinnan bakom den hyllade filmen ”Dolda tillgångar”. 

Nu har hon dött, 101 år gammal. 

Under måndagen avled Katherine Johnson, 101 år gammal, meddelar NASA. ”Hon var en amerikansk hjälte och hennes banbrytande arv kommer aldrig att glömmas”, skriver myndighetens administratör Jim Bridenstine på Twitter.

Katherine Johnson föddes 1918 i West Virginia och var en av verklighetens kvinnor bakom den Oscarsnominerade filmen ”Dolda tillgångar” från 2016. Handlingen i filmen, som på engelska heter ”Hidden Figures”, är baserad på tre afroamerikanska matematiker som arbetade för NASA under rymdkapplöpningen på 1960-talet. 

Katherine Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jacksons arbete förändrade landets historia, men deras namn förblev okända hos den breda allmänheten fram till att filmen blev hyllad, skriver NBC News. I filmen spelas Johnson av skådespelerskan Taraji P. Henson.

https://twitter.com/JimBridenstine/status/1231955135573757952

Johnson började arbeta för den amerikanska rymdmyndigheten på 1950-talet, under en tid då rassegregering fortfarande var högst gällande i USA. Som ”computer” var Johnsons jobb att göra avancerade manuella beräkningar. 

Under denna tidsperiod var de svarta kvinnor som arbetade som ”computers” föremål för dubbel segregering och förpassades till avskilda kontor, matsalar och badrum, skriver The New York Times. De separerades från både manliga anställda och vita kvinnor, som i sin tur var åtskilda från männen.

Hjälpte USA att bli först på månen

Det var bland annat med hjälp av Johnsons beräkningar av omloppsbanor för rymdfarkoster som USA lyckades genomföra sina första bemannade rymdfärder i kapplöpningen med Sovjetunionen. Hon gjorde även beräkningar för rymdprogrammet ”Apollo 11” som 1969 kom att ta människan till månen – och tillbaka.

2015 belönades Johnson med USA:s främsta civila utmärkelse ”The Presidential Medal of Freedom” av Barack Obama.

Barack Obama ger Katherine Johnson hedersutmärkelsen ”The Presidential Medal of Freedom”.
Foto: SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK

En tredjedels sekel, 33 år, hann Johnson jobba på NASA när hon år 1986 pensionerade sig. År 2017 dedikerade Johnsons tidigare arbetsgivare en byggnad efter henne kallad ”Katherine G. Johnson Computational Research Facility”.

”Ms. Johnson hjälpte vår nation att utvidga rymdens gränser samtidigt som hon gjorde stora framsteg som öppnade dörrar för kvinnor och svarta människor i den universella mänskliga strävan att utforska rymden”, skriver NASA-administratören Jim Bridenstine i ett pressmeddelande.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.