Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

När huset skakade kunde tidningsgeniet andas ut

Den klassiska Expressen-skylten i Gamla stan i Stockholm.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Expressen-grundaren Carl-Adam Nycop med Klara-katten Musse 1952.
Foto: OKÄND / EXP

Karin Olsson skriver mediekolumnen om kvällstidningarnas nya dygnsrytm.

Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Plötsligt händer det. Man får oväntat en stund över och råkar hitta en kvällstidning, en i papper alltså. Den kan ligga på bussätet, hos tandläkaren eller på hotellet. Jag lovar, inte ens den värsta mobilknarkaren kan låta bli att plocka upp den.

Det blir – om tidningsmakarna lyckats – dagens lilla present, en helkroppsupplevelse för både hjärta och hjärna. ”Dagstidningar produceras inte som konserver”, som Expressens grundare och första redaktionschef Carl-Adam Nycop skriver i memoaren ”Väcka, oroa, förarga” (1988). Och allra minst görs den tryckta kvällstidningen på rutin, den måste väcka intresse. 

I den erfarenheten ligger också att vi lever nära läsaren. Häromdagen meddelades att Expressen och Aftonbladet nu lägger om sin distribution. Tidningarna ska tryckas tidigare och köras ut till återförsäljarna med morgonpressen. Därmed kommer kvällstidningarna senare i år att kunna köpas redan i ottan.

Sydsvenskans Maria G Francke kommenterar nostalgiskt, det är ”slutet på en era”. Hon drömmer sig tillbaka till åren när hon skrev sena konsertrecensioner på Kvällsposten. ”Hetsen eldades på av vetskapen att morgontidningarnas läsare skulle få vänta ytterligare ett dygn på motsvarande text.” 

Dygnsrytmen i tidnings-Sverige bygger mycket riktigt på att kvällstidningen går och lägger sig sist. Eller snarare aldrig. Medan morgontidningen lunkar på med de andra kontorsarbetarna, även om digitaliseringen förlängt dagen även för dem.

Samtidigt har papperstidningen sedan länge ändrat karaktär. Mer av den perfekta sammanfattningen och spännande fördjupningen, och mindre av extraupplaga och nyheter från midnatt. Som chefredaktör Klas Granström påpekar är ”kvällstidning i dag en journalistisk hållning”, snarare än en tidpunkt.

Jag söker i Nycops memoarer efter vad han skulle ha tyckt. Han drev Expressen från ingenting 1944 till att på sju år bli störst av alla kvällstidningarna och på fjorton år största tidning i Norden. Ett publicistiskt och kommersiellt geni. 

När huset riste visste han att de var hemma.

På hans tid, i de klassiska tidningskvarteren i Klara, trycktes Dagens Nyheter på nätterna och Expressen på dagarna. En miljon dagstidningar flödade ut från Klara varje dygn. När tiden närmade sig för första upplagans presstart började Nycop snegla på klockan. Och lyssna! Om inte dånandet från tryckpressarna gick i gång började oron sprida sig i kroppen. Tidningsbuntarna måste ut i tid om inte ”tusentals köpare ska passera förbi kioskerna och tobakisterna, snabbköpskassorna och bensinmackarna utan att få sin kvällstidning.”

Faktum är att det är precis vad som händer i dag när allt fler vill köpa Expressen redan på morgonen, inte minst nu under pandemin. Deras tidning finns inte när de vill ha den.

Nycop låg i frontlinjen vad gällde distributionen. Han såg till att Expressen köpte in ett flygplan för att bli snabbare än den tågburna pressen. Till slut hade man en smärre flygflotta och släppte ned tidningarna med fallskärm. Precis som i dag räknade man på allt som gick: hur når man flest snabbast och vad efterfrågar publiken?

Hans sista dag på Expressen, en bister decemberdag 1962, stod Nycop som vanligt på redaktionen och lyssnade efter tryckstarten. När huset riste visste han att de var hemma. ”Det var som en osynlig jättes hand hade gripit tag om kvarteret och fått det att darra.” 

Jag föreställer mig att det är samma anspänning som när dagens nyhetschef ger klartecken om att breaka dagens stora story i en push. På mindre än en sekund börjar nyheten spridas till Expressens nu rekordstora digitala publik, med 2,3 miljoner användare i mobilen varje dag och på veckobasis 5,3 miljoner. 

Hon hör visserligen inte telefonerna som vibrerar, men känslan är nog densamma.


Karin Olsson är kulturchef och stf ansvarig utgivare på Expressen. Nästa vecka skriver redaktionschef Magnus Alselind Mediekolumnen.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.