”Illavarslande”. ”Förfärligt”.
Jag läser chockade reaktioner på uppgifterna om att kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, Ebba Östlin (S), röstats bort under kuppartade former, bland annat av personer med kopplingar till kriminella gäng.
Det är ingen liten sak, om förtroendevalda i Botkyrka måste få godkänt av den undre världen för att få sitta kvar. Mycket återstår att granska innan man kan slå fast vad som hänt. Om det är så att den högsta ansvariga över demokratin i en kommun med ungefär lika många invånare som Sundsvall, dessutom mindre än två mil från riksdagen, kan petas av personer med kriminella intressen, vad säger det om Sverige?
Kupp hos Moderaterna i Botkyrka
För några år sedan, 2016, granskade jag en annan politisk kupp som började bara meter från platsen där S förtroendeomröstning skedde i lördags, Hallunda Folkets Hus. Den gången var det inte en S-ledare, utan Moderaternas oppositionsråd i Botkyrka, som kuppades bort. Ersatt av en man som satt i styrelsen i en syrisk-ortodox kyrka. 150 kyrkomedlemmar och släktingar kom till årsmötet då i förhyrda bussar och fick under omröstningen indikationer på hur de skulle rösta. En snabb genväg in i kommunpolitiken, hjärtat av svensk demokrati.
Korruptionen kunde spåras från kommunhuset till ett köpcentrum som gängkriminella tagit över
I Botkyrka kunde korruptionen spåras från kommunhuset, till ett köpcentrum som gängkriminella hade tagit över i Norsborg, 800 meter från Hallunda Folkets Hus. Centrumet ägdes då av personer med kopplingar till inflytelserika, lokala kyrkor, hela vägen in i kommunhuset via kuppen i M:s årsmöte. Mammon, tron, makten.
Förra året visade Botkyrka kommuns externa granskning av ABF:s fritidsgårdar att personer dömda för grova brott arbetade med unga och att medlemmar med kopplingar till ett kriminellt nätverk hade vistats i lokalerna, där knark hittats. Kommunen stängde då ner fritidsgårdarna och en intern konflikt uppstod, en maktkamp, som vi ser resultatet av i dag.
Kommunens röstningsbussar sattes i brand
En sak är säker. Kriminella nätverk kommer aldrig nöja sig med att bara styra ett kvarter. Om gäng tillåts växa sig starka i ett utsatt område, styra ett nedgånget köpcenter, eller en fritidsgård, är det naturligt att de förr eller senare tar steget till att försöka påverka politiken.
När jag granskade gängkriminaliteten och korruptionen i Botkyrka 2016 fick jag ett mejl från kommunens pressansvarige som ville skriva ett inlägg som svar på granskningen: ”Bilden av Hallunda och Norsborg är ofta väldigt enkel. Verkligheten är mer nyanserad, med massa invånare som älskar sin ort och vill den väl, men som också ser brottslighet och andra problem i området”, skulle inlägget bland annat lyda, undertecknat av Ebba Östlin och Botkyrkas polisområdeschef.
Att majoriteten av invånare i Botkyrka älskar sin ort och vill den väl, är egentligen en självklarhet. Det är gängens framfart, hoten mot demokratin, som aldrig får bli självklar. Att Botkyrkas röstningsbussar sattes i brand strax innan de skulle börja rulla ut inför förtidsröstningen. Att valdeltagandet var det lägsta på 50 år. Sånt bör granskas, inte nyanseras.
”Medelklassen har tittat bort”
En orsak till att jag länge granskat och rapporterat om hur gängkriminella drabbat utsatta områden är för att jag vet att det finns så många invånare som älskar sitt område och förtjänar bättre. De förtjänar att inte behöva ha ett centrum som gängen kontrollerar, de förtjänar fritidsgårdar där barn inte rekryteras till den undre världen, kommunhus där det inte är de kriminella nätverkens intressen som styr.
2019 träffade jag invånare i medelklassområden i Stockholm som insåg att kriminaliteten de tidigare följt på avstånd nu började drabba dem också. En av de intervjuade uttryckte att medelklassen ”vänt förortens människor ryggen under lång tid, tittat bort”, i tron att våldet skulle hålla sig i utsatta områden. Men gängen stannade inte där.
Det som invånare i miljonprogrammen plågats med länge är nu hela Sveriges kris. Och den kriminalitet som inte stoppas på gatan, tar sig förr eller senare in i politikens finrum.
