Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Muslimsk ledare togs i förvar – Säpo berättade om hot mot rikets säkerhet

Hos Migrationsverket finns ett beslut registrerat om att ledaren skulle tas i förvar i torsdags. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

En muslimsk ledare i 50-årsåldern togs i torsdags i förvar av Säpo.
Samma dag publicerade myndigheten ett pressmeddelande om att en person kan utvisas ur landet om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet.

Mannen ska ha kopplingar till Abo Raad – som Säpo befarar utgör en risk mot rikets säkerhet.

– Man funderar över vad som kan ligga bakom det här, vi kan ju inte veta allt men önskar att han får en rättvis bedömning, säger en man i ledarens närhet. 

Det var Västerbottens-Kuriren som först rapporterade om händelsen. 

Enligt tidningen kom den muslimska ledaren, i 50-årsåldern, som vanligt till sitt arbete i torsdags morse. ”Men enligt uppgift från en källa som har kännedom om det inträffade, så återvände han inte hem från jobbet”, skriver Västerbottens-Kuriren.

Hos Migrationsverket finns ett beslut registrerat om att ledaren skulle tas i förvar i torsdags.

Säpo har inte velat kommentera ingripandet i medierna. Men samma dag som mannen togs i förvar publicerade myndigheten ett pressmeddelande på sin hemsida om lagen om särskild utlänningskontroll, LSU.

Om Säpo bedömer att en person är ett hot mot rikets säkerhet, och om personen inte är svensk medborgare, kan Säpo vidta särskilda åtgärder, bland annat att ansöka om utvisning av personen. 

– Det är viktigt att vi använder de lagar och regler som finns för att skydda Sverige och demokratin, och lagen om särskild utlänningskontroll är ett av de verktyg som Säkerhetspolisen har i det arbetet. Samtidigt är det en viktig uppgift för hela samhället att bryta tillväxten i extremistmiljöerna och här måste vi hjälpas åt, säger Säpochefen Klas Friberg i pressmeddelandet.

Det är Migrationsverket som prövar Säpos ansökan och fattar beslut. Om beslutet överklagas är regeringen nästa instans.

”Vi känner honom som en öppen och snäll person”

Expressen och Doku har pratat med personer som känner den muslimska ledaren, men ingen vill framträda med namn. På det telefonnummer som står som kontaktnummer till det samfund där mannen är verksam, svarar en man. Han säger att han inte har någon information om vad som har hänt med ledaren mer än vad som rapporterats i medierna. Han är skeptisk till att den muslimska ledaren skulle ha några extrema åsikter och beskriver honom som en tolerant människa.

– Han är öppen för dialog, och har både muslimer och icke-muslimer som vänner. Vi känner honom som en öppen och snäll person och vill ha en förklaring till vad som har hänt.

– Man funderar över vad som kan ligga bakom det här, vi kan ju inte veta allt men önskar att han får en rättvis bedömning.

Enligt mannen så ska den muslimska ledaren vara släkt med Abo Raad, men han vet inte hur nära de står varandra.

Beviljades permanent uppehållstillstånd 1997

Enligt Migrationsverket beviljades den muslimska ledaren permanent uppehållstillstånd den tionde juni 1997. Två gånger har han ansökt om medborgarskap, men det har blivit avslag båda gångerna, 2006 och 2013.

Enligt uppgift till Doku och Expressen så kom ledaren som kvotflykting från Irak.

År 2015 avslöjade Gefle Dagblad att en man som arbetade vid en av den muslimska ledarens verksamheter hade skrivit på Facebook att han ville ansluta sig till Islamiska staten. Senare meddelade verksamheten att mannens anställning avslutats, men inte på grund av hans IS-sympatier, utan på grund av att han inte var behörig för sin anställning i verksamheten, enligt Gefle Dagblad.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp känner till fallet med den muslimska ledaren, som han beskriver som en radikal salafist. Ranstorp uppger också att ledaren har flera kopplingar till Gävleimamen Abo Raad, som förra veckan togs i förvar efter beslut av Migrationsverket.

Abo Raad i Gävlemoskén. Foto: GEFLE DAGBLAD

Omhändertagandet av Abo Raad avslöjades av Expressen i samarbete med sajten Doku, som granskar islamistisk extremism. Även Abo Raads son togs i förvar.

År 2015 avslöjade Gefle Dagblad hur Abo Raad på sin Facebooksida hyllade Islamiska statens erövringar av irakiska städer och byar:

”Bröder och systrar, be till Allah om stöd för deras sunnisyskon i Irak, där de utkämpar ett ödesdigert krig mot svekfullhetens, kufrs och syndfullhetens styrkor (…) Be för era syskon och stötta dem med era pengar, er själva och era tungor”, skrev han bland annat (texten är översatt från arabiska, reds. anm.).

I Sveriges Television hävdade Abo Raad att han bara hade syftat på svenska hjälporganisationer. 

Hans son dömdes senare i tingsrätten till två månaders fängelse för att ha mordhotat Gefle Dagblads chefredaktör efter tidningens publiceringar. Hovrätten ändrade straffet till villkorlig dom och dagsböter.