Albert Einstein var dålig i skolan tills hans mamma gav honom en fiol.
I takt med att han lärde sig spela förbättrades hans betyg.
Nu visar forskning att hans mamma gjorde rätt.
- Man kan se positiva effekter på hjärnan hos pianister som övat från tidig ålder, säger Jan Fagius, docent och överläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hjärnan stimuleras
Undersökningar av hjärnan har visat att bland annat minnescentrum och hörselcentrum stimuleras - rent fysiskt - av musicerande.
Men han kan ändå ge belägg för att musik kan ha en positiv inverkan.
- Några slumpvis utvalda klasser i en skola i Schweiz fick utökad musikundervisning, från två till fem timmar i veckan. I stället blev de av med lika många timmar matte och modersmål.
Efter tre år visade det sig att musikklasserna klarade de andra ämnena lika bra som de vanliga klasserna - trots färre antal timmar.
Dessutom hade de utvecklat en bättre social förmåga än de övriga.
FAKTA/Musik och hjärnanFingerrörelserna hos en person som spelar ett instrument aktiverar flera centra i hjärnan, bland annat det som styr minnet.
Ett aktivt musikutövande involverar och stimulerar minst sex områden i hjärnan: Hjärnbryggan, hörselcentrum, hjärnbalken, limbiska systemet, pannloben och hjässloben.
Hjärnskanningar hos musiker har visat på stor aktivitet i hjässloben, där våra sinnesintryck samlas till en helhetsuppfattning.
De flesta forskare är i dag överens om att den så kallade "Mozarteffekten", som går ut på att man skulle bli smartare genom att bara lyssna till musik, inte fungerar.
Källa: Illustrerad Vetenskap
Personuppgiftspolicy
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
Läs mer i vår cookiepolicy.
