Albert Einstein var dålig i skolan tills hans mamma gav honom en fiol. I takt med att han lärde sig spela förbättrades hans betyg. Nu visar forskning att hans mamma gjorde rätt. - Man kan se positiva effekter på hjärnan hos pianister som övat från tidig ålder, säger Jan Fagius, docent och överläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Hjärnan stimuleras Undersökningar av hjärnan har visat att bland annat minnescentrum och hörselcentrum stimuleras - rent fysiskt - av musicerande. Men han kan ändå ge belägg för att musik kan ha en positiv inverkan. - Några slumpvis utvalda klasser i en skola i Schweiz fick utökad musikundervisning, från två till fem timmar i veckan. I stället blev de av med lika många timmar matte och modersmål. Efter tre år visade det sig att musikklasserna klarade de andra ämnena lika bra som de vanliga klasserna - trots färre antal timmar. Dessutom hade de utvecklat en bättre social förmåga än de övriga.
FAKTA/Musik och hjärnan
Fingerrörelserna hos en person som spelar ett instrument aktiverar flera centra i hjärnan, bland annat det som styr minnet.
Ett aktivt musikutövande involverar och stimulerar minst sex områden i hjärnan: Hjärnbryggan, hörselcentrum, hjärnbalken, limbiska systemet, pannloben och hjässloben.
Hjärnskanningar hos musiker har visat på stor aktivitet i hjässloben, där våra sinnesintryck samlas till en helhetsuppfattning.
De flesta forskare är i dag överens om att den så kallade "Mozarteffekten", som går ut på att man skulle bli smartare genom att bara lyssna till musik, inte fungerar. Källa: Illustrerad Vetenskap
