Mötet som ger Linde hopp – efter decennier av kriser

”Vill man spela en roll måste man ha förtroende hos båda parter”.
Statsminister Tage Erlander badar i Döda havet under ett officiellt besök i Israel 1962.
Foto: TT NYHETSBYRÅN REPORTAGEBILD
Israels förste premiärminister David Ben-Gurion besökte Sverige 1962.
Foto: ÄLDRE BILD PB PRESSENS BILD
Statsminister Göran Persson, till höger, träffar sin israeliska kollega Ehud Barak 1999.
Foto: JACQUELINE LARMA / PRESSENS BILD , AP
Selma Lagerlöf besökte Jerusalem.
Foto: NO BYLINE / TT NYHETSBYRÅN
Fredrika Bremer gjorde en resa i Heliga landet.
Foto: OKÄND / OKÄND

JERUSALEM. Från Heliga Birgitta till Ann Linde.

Det har aldrig saknats svenskar med intresse för den omstridda landremsan mellan Medelhavet och Jordanfloden, i dag känd som Israel/Palestina.

Relationerna mellan Sverige och det moderna Israel är som en bergochdalbana där perioder av kyla och värme avlöser varandra.

Utrikesminister Ann Linde har just avslutat en serie möten med de israeliska och palestinska ledarna. Som möjligen, på lång sikt, kan bidra till en nystart av den insomnade fredsprocessen. 

Hennes besök i Israel innebar en islossning efter många år av frusna svensk-israeliska förbindelser på hög politisk nivå. Det är en ny höjdpunkt i relationerna som har gått upp och ned genom åren.

Israels grundande 1948 blev inledningen, trots en frostig start, på en kärlekshistoria mellan Sverige och den nybildade judiska staten. En smekmånad som varade i decennier innan entusiasmen så småningom svalnade och relationerna blev kyligare, en utveckling som gick igen i en rad andra västländer.

Guppade i Döda havet

För snart 60 år sedan guppade den svenske statsministern Tage Erlander som en kork i Döda havet. Han var på officiellt besök i Israel och hade också tid för ett bad i den salta sjön. Sedan dess har det mestadels varit dåligt flyt i umgänget mellan de båda länderna – och ibland rena bottennapp.

Ann Lindes besök kom efter en lång kris, det var det första svenska utrikesministerbesöket i Israel på tio år. Hennes företrädare Margot Wallström var portad av israelerna

Den klassiska badbilden på Erlander från 1962, tagen på jordens lägsta punkt, symboliserar höjdpunkten i de svensk-israeliska förbindelserna. Den är lika typisk för den epoken som efterträdaren Olof Palmes hjärtliga famntag med den palestinske ledaren Yassir Arafat under senare tider.

Heliga Birgitta på besök

Det svenska intresset för Heliga landet väcks så snart kristendomen börjar vinna insteg också i norra Europas obygder. Runinskrifter vittnar om vallfärder till Jorsala (Jerusalem) redan på 1000-talet.

Enstaka korsriddare tar sig dit, men höjdpunkten är Heliga Birgittas pilgrimsfärd 1372. Det blivande helgonets många uppenbarelser under besöket har gått till eftervärlden.

Heliga Birgitta gjorde en pilgrimsfärd till Heliga landet 1372.
Foto: GÖRAN BILLESON / TT NYHETSBYRÅN

På 1700-talet skickar Karl XII tre vetenskapliga expeditioner till Heliga landet. Därefter följer en strid ström av svenska vetenskapsmän och teologer, författare som Fredrika Bremer och Selma Lagerlöf samt välbeställda turister – och med tiden också vanligt folk som vallfärdar till heliga platser och/eller åker på badsemester.

Staten Israels tillkomst 1948 blir en världshistorisk milstolpe. Dramatiken när det judiska folket efter 2000 år – och bara några år efter sin största katastrof, Förintelsen – kan utropa och försvara en egen stat engagerar en hel värld.

Den nya statens relationer med Sverige får en kylig start när judiska extremister 1948 mördar den svenske FN-medlaren Folke Bernadotte. Han försöker mäkla fred under det första arabisk-israeliska kriget, men anses allmänt i Israel vara avogt inställd till landet. Det förekommer demonstrationer under parollen ”Stockholm är ditt – Jerusalem är vårt”.

Den mördade FN-medlaren Folke Bernadottes begravning ägde rum i Gustav Vasa kyrka i Stockholm 1948.
Foto: SÜDDEUTSCHE ZEITUNG/IBL
FN-medlaren Folke Bernadotte.
Foto: STELLA PICTURES/ALAMY

Mordet på Bernadotte

Mordet på Bernadotte fördröjer det officiella svenska erkännandet av den nya staten till 1950. Israel gör en halvhjärtad utredning, Sverige visar sitt missnöje. Det blir en kortvarig kris, de svenska reaktionerna är relativt lågmälda och förbindelserna blir snabbt varma och hjärtliga.

1950- och 1960-talen blir en guldålder i relationerna. Umgänget mellan de båda länderna blomstrar. Den svenska fackföreningsrörelsen, kooperationen, frikyrkorna – alla välkomnar entusiastiskt den pånyttfödda judiska staten. De politiska partierna och allmänheten hyllar den enda demokratin i Mellanöstern som dessutom uppfattas vara kringränd av svurna fiender. Samtidigt beundrar israelerna storögt den svenska välfärdsstaten.

Samma långa smekmånad pågår mellan Israel och den övriga västvärlden. Men den svensk-israeliska vänskapen blir extra stark eftersom båda länderna under många år styrs av sina statsbärande socialdemokratiska partier.

Vänskapen kulminerar 1962 med ömsesidiga statsministerbesök. Tage Erlander reser till Israel, David Ben-Gurion till Sverige.

1967 trappar arabländerna upp krigsretoriken mot Israel och hotar att utplåna landet. Det inringade Israel går till attack och vinner en överväldigande seger över grannländerna i det så kallade sexdagarskriget. Israel lägger under sig stora arabiska områden.

Världen upptäcker palestinierna

Därmed börjar den kontroversiella ockupationen som pågår än i dag. Sverige och världen upptäcker palestinierna, Israel förlorar mycket av sympatin. Till detta nyvaknade intresse bidrar inte minst en rad spektakulära flygkapningar och blodiga attentat som palestinska terrorgrupper genomför under 1960- och 70-talen. Dessa placerar palestinierna på kartan och förvandlar vad som setts som ett flyktingproblem till en huvudfråga på den världspolitiska dagordningen.

I Sverige accentueras skillnaden när Olof Palme 1969 efterträder Tage Erlander. Nu blir tonen en annan, svenska fördömanden haglar över Israels politik och palestiniernas rättigheter skjuts i förgrunden. Palmes storgräl med israeliska socialdemokratiska ledare som Golda Meir blir legendariska.

Israels premiärminister Golda Meir grälade med socialdemokratiske partivännen Olof Palme.
Foto: MARY LEDERHANDLER / AP TT NYHETSBYRÅN
Olof Palme var kritisk mot Israel.
Foto: PETER JORDAN / STELLA PICTURES/ALAMY

Den svenska socialdemokratin är tidigt ute i den internationella opinionssvängningen. De första kontakterna med den palestinska nationella rörelsen PLO tas redan i slutet av 1960-talet.

Olof Palmes möte med PLO-ledaren Yassir Arafat 1974 är kontroversiellt, deras handskakning får mycket kritik. PLO-ledaren betraktas i vida kretsar som en ärketerrorist. Bara två år tidigare har Svarta september, en avläggare till Arafats grupp Fatah, genomfört massakern i München och mördat elva israeliska OS-deltagare.

Libanonkriget lågvattenmärke

Israel kallar 1975 hem sin Stockholmsambassadör i protest mot att Sverige röstar för PLO i FN. Relationerna mellan Sverige och Israel fortsätter att gå från kris till kris. Sverige kritiserar Israels ockupation och bosättningspolitik. Israels invasion av Libanon 1982 blir ett lågvattenmärke i förbindelserna.

Under 1980-talet fördjupar Sverige sina kontakter med PLO, utrikesminister Sten Anderssons självpåtagna medlarroll irriterar israelerna. I stället blir det Norge, som åtnjuter förtroende hos båda parter, som lotsar fram Israel och PLO till det historiska Osloavtalet 1993.

Göran Persson besöker Israel 1999 som första svenska statsminister sedan Erlanders berömda bad 1962. Han driver på egen hand igenom en svängning i den svenska politiken och tinar upp relationerna. Persson engagerar sig för upplysning om Förintelsen. Han försöker mäkla fred och är nära några gånger, men misslyckas som alla andra.

Med allt mer nationalistiska högerregeringar i Israel ökar klyftan mellan de båda länderna på nytt under 2000-talet. Utrikesminister Carl Bildt i alliansregeringen blir impopulär i Israel när Sverige driver på EU att ändra sin policy om Jerusalems ställning i en riktning israelerna ser som propalestinsk. Bildt kommer 2011 till Israel; det blir det sista svenska utrikesministerbesöket på tio år. Han är inofficiellt ”icke önskvärd” i Israel.

Utrikesminister Carl Bild möter sin israeliska kollega Tzipi Livni 2007.
Foto: SEBASTIAN SCHEINER / AP
Utrikesminister Sten Andersson försökte medla mellan israeler och palestinier.
Foto: PONTUS LUNDAHL / LUNDAHL PONTUS PRB PRESSENS BILD

Erkänner palestinsk stat

Som sin första åtgärd erkänner den nya svenska S-regeringen 2014 en palestinsk stat. Inga andra EU-länder följer efter. Israels utrikesminister Avigdor Liberman kallar det ”ett eländigt beslut”. Israel kallar hem sin ambassadör i protest mot erkännandet.

Efter en lång rad kontroverser förklarar Israel 2016 officiellt att utrikesminister Margot Wallström inte är välkommen i landet. Då har Israel under 2015 bland annat protesterat mot vad man uppfattar som att hon kopplat terrordåden i Paris till den israelisk-palestinska konflikten och att hon talat om ”utomrättsliga avrättningar” under en våldsvåg i Israel och de palestinska områdena.

Margot Wallström var portad i Israel.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

I september 2021 talar Israels nye utrikesminister Yair Lapid i telefon med Ann Linde, som har efterträtt Wallström 2019. Det är det första samtalet mellan ländernas utrikesministrar på sju år. Inget ändras i sakfrågorna, men klimatet förbättras ytterligare när de utbyter vänliga ord på Twitter.

”Nu vänder vi blad”

Den 18 oktober 2021 träffar Ann Linde de israeliska ledarna i Jerusalem. Det blir ett varmt och hjärtligt möte – och den senaste långa krisen mellan länderna är över.

– Nu vänder vi blad. Vänner kan höra kritik från varandra, säger Lapid.

Nästa dag möter Linde den palestinska ledningen i Ramallah på Västbanken och mottas med öppna armar. Som alla svenska ministrar där, Sverige har i många år stöttat palestinierna både politiskt och ekonomiskt.

De palestinska ledarna välkomnar att Sverige nu på nytt talar med Israel. De hoppas att Sverige därmed kan bidra till att få i gång fredssamtalen igen.

Ann Linde träffar Israels president Isaac Herzog 2021.
Foto: HAIM ZACH, GPO

Arne Lapidus: ”Remarkabelt hur fort det har gått”

Expressens Arne Lapidus på plats i Israel • Israel-kännaren Anders Persson gäst i Expressen TV.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.