Nya teorin: Lisbet var mördarens mål

Klockan 23.21, fredagen den 28 februari 1986, skjuts Sveriges statsminister till döds med en revolver på kort avstånd i centrala Stockholm.

Därefter skadeskjuts hans fru, Lisbet Palme, när mördarens andra kula rispar hennes rygg.

Det mordscenariot ifrågasätts nu i en ny bok – ”Olof Palmes sista steg” – av den tidigare SVT-journalisten Lars Borgnäs som i flera decennier granskat mordet. Den hyllade författaren Lena Andersson, som länge intresserat sig för mordet, har skrivit bokens förord.

Granskade vittnesmål på nytt

Expressen har läst boken inför boksläppet på onsdag.

Borgnäs berättar att han för några år sedan började fundera kring vad det skulle innebära om skottföljden var den omvända, och att han därefter började granska vittnesmålen från mordplatsen på nytt.

Det var då han kom fram till sin teori.

Skadan på Olof Palme har av rättsläkare och neurologiska experter beskrivits som förödande. 

Ryggmärgen krossades, vilket omedelbart leder till att man helt tappar förmågan att stå upp.

– Man släcks som en lampa. Han måste ha varit nere på gatan inom en halv sekund. Om han träffats av det första skottet så skulle han när det andra kom, enligt vittnesuppgifter uppemot två eller tre sekunder senare, inte ha kunnat stå upp. Det hade varit omöjligt.

– Men enligt vittnen som såg när andra skottet kom, så stod han upp. Då kan han inte ha träffats av det första. Det var alltså det andra skottet som träffade honom och det första träffade henne.

Borgnäs berättar om hur han presenterade dessa uppgifter för den rutinerade Palmeutredaren Ingemar Krusell.

– Krusell blev helt omskakad av detta och erkände att det inte är bevisat att Palme sköts med första skottet. Och han höll med om fakta och blev väldigt omtumlad av detta. Det är en omvälvande insikt att skottföljden var den omvända.

I boken framgår att Krusell hade svårt att ta till sig teorin, eftersom ett första skott mot Olof Palme är det logiska, men några fler möten med Borgnäs om saken blev det inte eftersom Palmeutredaren senare avled av sjukdom.

Utredarens anteckningar om mordet

Lars Borgnäs har i boken många teorier om vad den nya skottföljden skulle innebära, men säger att han inte är säker på vilka slutsatser som kan dras. 

En omvänd skottföljd, säger han, väcker många frågor men bör utredas närmare av Palmegruppen.

– Varför sköt han först mot henne? Hade han ett motiv till det? Och när han sköt mot henne, varför fullföljde han inte det inte utan lämnade henne bara skadad?

Den omvända skottföljden går stick i stäv med Lisbet Palmes egna uppgifter i förhör, där hon beskriver hur det var det första skottet som träffade maken och att hon besköts därefter.

– Jag trodde att några barn lekte med smällare. Jag vände mig till Olof för att kommentera det. Då såg jag hur han sjönk ner. Han blödde ur munnen och bröstet, har hon berättat i förhör.

I boken undersöker Borgnäs också det så kallade mötesscenariot, som även författaren Lena Andersson bakom bokens förord tidigare lyft fram, och framhåller vittnesuppgifter som talar för någon form av kontakt mellan gärningsmannen och paret Palme före mordet. 

Ett återkommande tema i Borgnäs bok är Lisbet Palmes agerande under och efter mordet.

Hur Palmeutredningen hanterat henne har under många år väckt debatt.

Den mest högljudda kritiken gällde utpekandet av Christer Pettersson i december 1988, när hon i förväg hade fått veta att den misstänkte var alkoholiserad och därefter pekade ut Pettersson som mördare. 

Den mångårige Palmeutredaren Lennart Gustafsson har sagt till Expressen:

– Det var ingen som riktigt vågade konfrontera henne. Hur man polisiärt har behandlat henne, det tycker jag varit under all kritik. 

Ifrågasätter Lisbet-förhör

Lars Borgnäs har nu sin bok kartlagt Lisbet Palmes förhörsuppgifter:

– Jag visar i boken att hennes beskrivning av vad som hände på mordplatsen inte överrensstämmer med fakta på flera viktiga punkter. Trots att hon varit det mest motsträviga och minst samarbetsvilliga av alla vittnen har hon ändå getts mest tilltro. Det är en stor paradox. 

– Min tolkning är att det måste ha funnits ett starkt skäl för henne att agera på det sättet och som jag ser det inte berätta fullt ut vad hon hade upplevt på mordplatsen och vad hon eventuellt kände till om gärningsmannen, bakgrunden till mordet eller gärningsmannens motiv. I boken förklarar jag också vilket det skälet kan ha varit.

Mårten Palme, Olof Palmes son som också var med under mordkvällen, är starkt kritisk till Lars Borgnäs slutsatser om mamman.

Han säger att det inte finns någon anledning att misstro de uppgifter mamman lämnat i förhör.

– Jag har ingen anledning att tro något annat än att min mammas vittnesmål var korrekta, säger Mårten Palme. 

”Många infall”

Spaningsledaren i Palmegruppen, Hans Melander, säger om uppgiften att Lisbet Palme sköts först:

– Det får stå för honom och det varken kan eller vill jag kommentera.

Han fortsätter:

– Jag vet att Borgnäs kommit med många infall och jag vill inte kommentera det utan det får du ta med honom. Det är inte min uppgift att kommentera hans utsagor.

Åklagaren tror sig veta vem som mördade Olof Palme:

Nytt åtal kan väckas i Palmemordet – reporter Leif Brännström: ”Inte förvånad”