Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Moderaterna kräver besked om biståndet

Sofia Arkelsten, Moderat ledamot i utrikesutskottet, vill veta vad regeringen har för plan med biståndsbudgeten. Foto: Lisa Mattisson
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) säger att det pågår diskussioner fortfarande men att hon värnar om biståndet. Foto: Lisa Mattisson

Regeringen är fortfarande oense internt om att skära i biståndet för att ha råd med flyktingmottagandet nästa år.

Nu kräver Moderaterna besked.

– Alla förstår att situationen är exceptionell. Men vi måste veta vad regeringen har för plan och vad det betyder för budgethanteringen, säger Sofia Arkelsten, Moderat ledamot i utrikesutskottet.

När regeringen lade sin budgetsproposition i september var Migrationsverkets huvudprognos för nästa år 73 000 asylsökande. I oktober skrev verket upp siffran till nästan det dubbla, 135 000, vilket innebär en kostnadsökning på cirka 30 miljarder kronor.

För att bekosta det ökande flyktingmottagandet har finansminister Magdalena Andersson, S, som en av flera möjligheter öppnat för att låta halva biståndsbudgeten gå till flyktingmottagande, att jämföra med omkring en femtedel som avräknas dag.

Enligt Sveriges Radios "Ekot" har finansdepartementet även bett utrikesdepartementet att beskriva vad som händer om andelen ökar till 60 procent. UD svarade att det vore "förödande".

Dragkampen fortsätter

Och dragkampen inom regeringen är inte avgjord.

– Det pågår diskussioner fortfarande, säger biståndsminister Isabella Lövin, MP, och fortsätter:

– Vi är ett av världens främsta biståndsländer och har ett mycket gott betyg från alla utvärderingar. Så det är självklart att jag värnar om biståndet. Vi måste kunna göra båda delarna, vi ska inte ställa utsätta grupper mot varandra.

Liksom sin kollega utrikeminister Margot Wallström, S, påpekar Lövin att huvuddelen biståndet redan är uppbundet i avtal med mottagarna. Av Sidas anslag för 2016 på 19 miljarder är hela 92 procent antingen avtalat eller under förberedelse för att bli avtalat.

– Vi har femåriga avtal med de flesta länder. Världsbanken och andra institutioner har vi lovat för ett antal år framåt, säger Isabella Lövin.

"Skulle skaka hela UNHCR"

De fria medlen går enligt Lövin främst till FN-organisationer som flyktingorganet UNHCR och livsmedelsprogrammet World food programme. Att dra in dem skulle bli förödande, anser hon.

– Om Sverige skulle gå från att vara världens femte största humanitära biståndsgivare till ingenting så skulle det skaka hela UNHCR. Det får konsekvenser för människorna på plats som behöver hjälp.

Vad vore rimligt att avsätta till flyktingmottagande, i procent av biståndet?

– Jag vill inte spekulera i någon procentsats. Jag kan bara konstatera att vi ligger mycket högt när det gäller avräkningar i dag. Och det är viktigt att vi, som alla andra givarländer, står fast vid våra överenskommelser. Det är viktigt för förtroendet för de fattiga ländernas förtroende för de rika länderna.

Kräver besked

Sofia Arkelsten, M, är ledamot i riksdagens utrikesutskott. Hon är kritisk till att regeringen inte kan ge besked i frågan.

– Vi har också drivit en politik där vi har avräknat från biståndsramen. Frågan gäller inte om det finns avräkningar eller inte. Det vi vill veta nu är hur regeringen ska finansiera flyktingmottagningen. Vad är förslaget och hur kommer biståndet att påverkas?

Tiden börjar bli knapp, menar hon. Den 1 december lägger utskottet fast sitt betänkande och den 14 december är budgetdebatten i kammaren. Dagen därpå är deadline för regleringsbrevet till Sida, där regeringen beskriver sitt uppdrag till myndigheten.

– Det är något som är skevt i den här tidsplanen, säger Sofia Arkelsten.

Isabella Lövin kan inte säga när regeringen kommer att vara överens men tror inte att det dröjer till den 15 december.

– Förhoppningsvis har vi besked tidigare än så.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!