Sverigedemokraterna har väckt misstroende mot statsminister Stefan Löfven, sedan Vänsterpartiet meddelat att man inte längre ingår i regeringsunderlaget. Även M och KD har sagt att man kommer rösta för att fälla statsministern.
Efter beslut från talmannen ska en omröstning hållas på måndag nästa vecka klockan 10.00. Minst 175 röster krävs för att avsätta Stefan Löfven, vilket innebär att samtliga riksdagsledamöter behöver vara på plats vid voteringen.
Endast 55 ledamöter har varit på plats i en så kallad miniriksdag på grund av smittspridningen under pandemin, men det kommer nu alltså att göras ett undantag från regeln.
Löfven kan utlysa extra val
Om V, SD, M och KD står fast vid sina besked kommer statsministern och regeringen av allt att döma tvingas avgå.
Stefan Löfven har dock möjlighet att utlysa extra val, antingen före en omröstning eller uppemot en vecka efteråt.
– Då har jag två val. Det ena är att utlysa extra val, det andra är att begära om entledigande. Det här måste man fundera igenom noga, säger Löfven själv.
Utlyser han inget extra val kommer talmannen ta över processen att hitta en ny regeringsbildare. Under tiden kommer Sverige styras av en övergångsregering.
Om talmannens förslag till regeringsbildare röstas ned fyra gånger kommer det också leda till ett extra val.
Skedde senast år 1958
Argumentet för att Stefan Löfven ska utlysa ett extra val är att han och regeringen då sitter kvar till dess att valet har hållits. Han kan då fortsätta att styra Sverige och ta politiska initiativ.
Skulle han avgå, och i stället leda en övergångsregering tills dess att en ny statsminister valts av riksdagen, tappar han den möjligheten.
Inom S finns det också de som tror att Moderaterna och oppositionen skulle straffas av väljarna i ett extra val efter att ha tvingat fram denna politiska kris. Om det faktiskt blir så är dock osäkert. Senast Sverige hade ett extra val var 1958.
