Mohammad Ammouri, 8, och Anna-Lena Svenson, 56, mördades i Linköping i oktober förra året. Nu kan utredaren vara mördaren på spåren.
Mohammad Ammouri, 8, och Anna-Lena Svenson, 56, mördades i Linköping i oktober förra året. Nu kan utredaren vara mördaren på spåren.

Misstänka vägrar lämna DNA

Publicerad
Uppdaterad
Polisen har förhört en handfull personer i utredningen om dubbelmordet i Linköping - som vägrar lämna DNA-prov.
- Mördaren kan finnas i den här gruppen, säger en källa med insyn i utredningen.
Den 19 oktober förra året var Mohammad Ammouri, 8, på väg till skolan. Samtidigt lämnade Anna-Lena Svenson, 56, sin bostad för att gå till jobbet. Ingen av dem kom fram. I drygt tio månader har dubbelmordet gäckat polisen i Linköping. Trots att utredningen gått lite på sparlåga under semestermånaderna kan utredarna nu vara mördaren på spåren. - Det här kan vara ett genombrott, säger en källa till Expressen. Det handlar om en handfull personer som har hörts i utredningen - men som vägrar lämna salivprov.

"Kan inte tvingas"

- Det är klart att de som inte vill lämna DNA är en nagel i ögat på utredarna. Lagstiftningen är sådan att en person som ska förhöras upplysningsvis inte kan tvingas att lämna ett prov. Vad kan orsaken vara? - Det kan vara av integritetsskäl. Det kan också vara av betydligt allvarligare orsaker. - Det finns ju en orsak till att de här personerna kommit in i utredningen och blivit förhörda. Därför är det inte tillfredsställande att vi inte har deras DNA för att kunna jämföra dessa med mördarens. Kan mördaren finnas i den här gruppen? - Det är klart att han kan, teoretiskt. Det är det vi måste vi gå till botten med. Polisens trumfkort i utredningen är just mördarens DNA. Det fanns på den blodiga butterflykniven som dumpades på mordplatsen. Det fanns också på den mössa som hittades slängd på ett tidningsställ. - Polisen måste finna bevis som binder någon av de här personerna vid brottet. Och det måste vara så pass bra bevis att det kan rubriceras som skälig misstanke.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag