Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ministern: ”Kunskapen om kvinnors smärtor är för dålig”

– Kvinnors hälsa och så kallade 'kvinnosjukdomar' försvinner ofta i samhällsdebatten, säger Annika Strändhäll. Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Angelica Lindén Hirschberg. Foto: Privat
Socialminister Annika Strandhäll. Foto: HOSSEIN SALMAZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lisa, Odette, Johanna och Jacqueline vittnar om hur livet försämras kraftigt flera dagar i månaden.

De tillhör den stora andel kvinnor som drabbas av svår PMS eller PMDS.

Trots mängden drabbade finns det inga nationella riktlinjer för hur de behandlas effektivt – och inte heller någon kunskap om hur mycket det kostar samhället.

– Genomgående går det bara att konstatera att kunskapen och stödet till kvinnor med olika typer av smärta, inte minst i samband med mens, är och har varit för dålig, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Socialstyrelsen som ansvarar för att ta fram riktlinjer för olika sjukdomar har än så länge inte prioriterat PMS eller PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom.

Just nu finns inte heller några planer på att utveckla riktlinjer.

Myndigheten känner inte heller till någon kartläggning av hur många som sjukskriver sig på grund av PMS av PMDS – eller hur mycket det kostar samhället. Samma sak gäller Försäkringskassan och Folkhälsomyndigheten.

PMS och PMDS går under radarn: ”Det mäts inte”

Enligt Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska institutet är PMDS och PMS ofta problem som går under radarn. 

– Man vet att många är borta från jobb och skolan under ett par dagar i månaden – men det mäts inte. I längden kan det ju bli ett problem om man är borta ofta även om det inte uppgår till två veckor åt gången, säger hon och fortsätter:

– Jag kan tänka mig att kvinnorna som inte klarar av att arbeta under de här perioderna ibland får andra diagnoser som till exempel nedstämdhet och ångest.

Enligt professorn Angelica Lindén Hirschberg behövs mer kunskap om PMS och PMDS bland anställda i vården.

– Jag tycker i första hand att kunskapen borde öka bland läkare och annan sjukvårdspersonal men det är möjligt att också Socialstyrelsen kan behöva mer kunskap.

– Jag kan tänka mig att kvinnorna som inte klarar av att arbeta under de här perioderna ibland får andra diagnoser som till exempel nedstämdhet och ångest, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Socialstyrelsen: ”Utesluter inte att det finns behov”

Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen, menar att det finns många viktiga områden för dem att behandla och att de måste prioritera var resurserna läggs.

I nuläget finns ingen planerad satsning på PMS eller PMDS.

– Vi fokuserar på vissa områden som berör många, svåra sjukdomar som innebär en del kostnader. Jag utesluter inte att det finns behov av riktlinjer eller annat kunskapsstöd för behandling av PMS eller PMDS, säger han.

”Handlar om stora pengar”

Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare inom gynekologi och obstetrik vid Uppsala universitet säger att det generellt är ont om forskning kring kvinnors sjukdomar.

En orsak till att det inte forskas mer på ämnet är att man inte dör av kvinnobesvär som PMS eller PMDS, av sköra slemhinnor eller stora mensblödningar, säger hon. Att forska om kvinnosjukdomar anses ha låg status, säger hon.

– Men det påverkar livskvaliteten för många kvinnor och deras familjer. Räknar man ihop kostnaderna för de 'obetydliga' kvinnosjukdomarna, så handlar det om stora pengar.

Att forska om kvinnosjukdomar anses ha låg status, säger Inger Sundström Poromaa. Foto: Privat

Statistiken över hur många kvinnor som är drabbade varierar. Inger Sundström Poromaa säger att de bästa kartläggningarna visar att 17 procent av kvinnor i fertil ålder lider av kraftig PMS och att mellan tre och sju procent har svåra besvär, PMDS. 

En annan orsak till att forskningen är skral är att det inte finns några forskningsfonder.

– Det finns många riktade fonder, exempelvis för hjärtlungsjukdomar och cancer, men inga för kvinnosjukdomar.

Annika Strandhäll: ”Försvinner ofta i samhällsdebatten”

Annika Strandhäll, socialminister (S), säger att regeringen vill prioritera sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor.

– Kvinnors hälsa och så kallade 'kvinnosjukdomar' försvinner ofta i samhällsdebatten och får sällan det utrymme vare sig i den politiska debatten eller i medier som de borde ha.

Enligt henne har regeringen flera olika satsningar på kvinnors hälsa. Inom satsningarna finns områden där PMS och PMDS skulle kunna ingå – till exempel om de identifieras som kunskapsluckor.

– Jag jobbar gärna vidare med PMS och PMDS i det fortsatta arbetet med kvinnors hälsa. Vi socialdemokrater vill fortsätta öronmärka pengar också de kommande åren för kvinnors hälsa. Exakt på vilket sätt kan jag inte lova i dag.

– Jag tror att hade män haft de sjukdomssymptom och den smärta många kvinnor har så hade både kunskap, forskning och resurser till kvinnors hälsa kommit längre och för länge sedan.

I juni i år fick statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppdrag av regeringen att kartlägga kunskapsläget för kroniska smärttillstånd hos kvinnor. Men det är inte troligt att PMS och PMDS kommer att ingå i det arbetet, berättar projektledaren Anna Christensson.

– Med den tid vi har till vårt förfogande misstänker jag att vi kommer att få arbeta mer övergripande och inte gå in i enskilda diagnoser.

 

Läs alla delar i artikelserien "Har du mens eller?"

Annie, 25: "Jag är rädd att andra ska vara rädda för mig" 

Martin och Lisa införde regler efter PMS-diagnosen 

Therese, 36, ville skiljas en gång i månaden: "Insåg att jag behövde hjälp" 

Ingen bryr sig om kvinnors besvär  

 

 

Så kan du upptäcka om du har PMDS

PMS står för premenstruellt syndrom och innebär att du får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens.

 

D:et i PMDS står för dysforiskt och betyder att symptomen är värre. De kan yttra sig som depression eller ångest. 

 

Symptomen, som oftast är psykiska, försvinner när mensen kommer.

 

Enligt Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska institutet är det en gradskillnad mellan PMS och PMDS som kan jämföras med vanlig spänningshuvudvärk och migrän.

 

Mellan tre och sju procent av kvinnor i fertil ålder har diagnosticerad PMDS.

 

Den som har PMS kan känna igen sig i följande symptom som listas av Vårdguiden 1177. För att diagnosticeras med PMDS måste fem av symptomen stämma in på dig och minst ett ska vara bland de fyra översta:

 

• Du känner dig irriterad och lättretad.

• Du känner dig orolig och ångestfylld.

• Du får snabba humörsvängningar.

• Du känner dig nedstämd och får mindre lust att hitta på saker.

• Du känner dig trött och får mindre energi.

• Du får svårare att sova.

• Du blir svullen i kroppen och särskilt över magen.

• Du känner av spänningar i brösten eller att de blir ömma.

• Du får huvudvärk.

• Du blir hungrigare än vanligt och sugen på sött.

 

Källa: Vårdguiden, 1177 

 

Det händer i kroppen

Varför man får PMS och PMDS är fortfarande inte helt kartlagt – men forskare tror att hormonet progesteron kan ligga bakom symptomen.

 

Under ägglossningen ökar halterna av progesteron i kroppen för att sedan minska igen efter ungefär två veckor.

 

Att du får PMS eller PMDS kan betyda att du är känslig för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ned, skriver Vårdguiden på sin hemsida.

 

Källa: Vårdguiden 1177