Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Min dotter hade kunnat äta hur mycket som helst”

Att uppmärksamma barns födelsedagar med glass eller sötsaker i förskolan har tidigare varit vanligt. Bilden är en genrebild. Foto: Shutterstock
"Vi har aldrig haft så många barn med fetma som vi har i dag", säger professor Claude Marcus. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Annika Janson, läkare vid Rikscentrum Barnobesitas. Foto: Karolinska Huddinge
Förskolan har en jätteuppgift i att lära barnen att äta rätt, menar Anna-Karin Quetel, näringsfysiolog på Livsmedelsverket. Foto: Livsmedelsverket
Över var fjärde flicka och en tredjedel av alla pojkar i Sverige är i dag överviktiga eller lider av fetma. Foto: Shutterstock

Svenska barn har aldrig varit fetare än i dag. 

Sedan 1975 har andelen flickor med fetma blivit dubbelt så många – och andelen feta pojkar har tredubblats.

Förutom risken för svåra följdsjukdomar visar studier att de klarar skolan 30 procent sämre än normalviktiga barn.

– Jag har lärt mig att min dotter äter mer än vad hon behöver, och är ingen vuxen med och säger att det räcker med en eller två små portioner hade hon kunnat äta hur mycket som helst, berättar en förälder.

 

LÄS MER: Sabina, 42: "Jag tänkte att det bara var mitt eget fel"

Över var fjärde flicka och en tredjedel av alla pojkar i Sverige är i dag överviktiga eller lider av fetma. 

Det visar en studie från WHO som publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet förra året.

Det är en markant ökning på 40 år, men utvecklingen har mattats av och ligger på ungefär samma höga nivå i dag som 2010. 

En av förklaringarna: Priset på godis störtdök 

Som kraftigast ökade barnfetman i slutet av 1980-talet, enligt professor Claude Marcus som forskar på barnfetma vid Karolinska institutet.

En förklaring menar han är att priserna på läsk och godis störtdök vid den tidsperioden, samtidigt som frukt och färska grönsaker blev dyrare. 

– Även om ökningen har stannat upp har vi aldrig haft så många barn med fetma som vi har i dag. Det är ett jätteproblem som vi bara måste hantera, säger Claude Marcus.

"Vi har aldrig haft så många barn med fetma som vi har i dag", säger professor Claude Marcus. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Förutom att leda till ökad sjuklighet och risk för social utsatthet klarar barn med fetma också skolan 30 procent sämre än barn som inte lider av fetma, enligt en studie från Karolinska institutet. 

Fetma riskerar nämligen att påverka den kognitiva förmågan och studien visar bland annat att minnet drabbas.

Att prata om barnfetma kan vara svårt. Ämnet är stigmatiserat och många föräldrar känner skuld och skam.

– Men vi är inte sämre föräldrar nu jämfört med för 30 år sedan. Det som har förändrats är samhället, säger Claude Marcus.

Barnfetma och övervikt bland svenska barn.

LÄS MER: Kia, 42: "Jag var hela tiden besatt av mat: När ska jag få äta, vad ska jag äta" 

"Till slut bröt jag ihop"

En förälder som Expressen varit i kontakt med, som vi valt att göra anonym för barnets skull, berättar om ett möte på barnavårdcentralen. Sjuksköterskan uttryckte stor oro för den fyraåriga flickans vikt och ville lämna över henne till en specialist.

– Sköterskan var själv pinnsmal och jag tror att det är väldigt lätt att säga sådana här saker när man själv inte är drabbad. Hon kallade det för det genetiska lotteriet. Till slut bröt jag ihop, berättar föräldern.

– Hon verkade tro att jag låter henne ligga hemma och kolla på tv och äta chips hela dagarna, men i själva verket är min dotter väldigt aktiv. 

Samtidigt äter dottern ibland mer än vad hon behöver, medger föräldern. Särskilt om ingen vuxen är i närheten för att säga till.

– Det jag ser hos min dotter är att hon säger att hon är hungrig när hon egentligen är trött och uttråkad. Det är samma mönster som att småäta som hos en vuxen.

 

Läkaren Annika Janson behandlar framför allt barn med svår fetma.

Annika Jansson: "Vi är ovana vid att säga stopp"

Annika Janson är läkare vid Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och behandlar framför allt barn med svår fetma. 

Hon bedömer att det finns ett stort mörkertal av feta barn som skulle behöva hjälp, men som av olika anledningar inte kommer i kontakt med vården.

– Tidigare har föräldrar haft som uppgift att föda sina barn. Det här är första gången i världshistorien som föräldrar har behövt begränsa vad barn äter. Vi är ovana vid att säga stopp, det räcker, säger Annika Janson.

Samtidigt som andelen feta barn är alarmerande betonar Annika Janson att fetma är en ärftlig sjukdom som inte alltid har med dåliga matvanor att göra. 

– Det är kanske nästan lika ärftligt att vara tjock som att vara lång. Många föräldrar känner en väldig skam, och vi försöker avlasta en del av den här skulden och samtidigt säga att det går att styra om barnets viktökning i rätt riktning, säger hon.

FAKTA: BMI räknas annorlunda för barn

Eftersom BMI inte fungerar för barn och ungdomar finns ett annat räknesätt som kallas isoBMI. Värdet beräknas på samma sätt som för vuxna men viktklassificeringen skiljer sig markant och gränserna för övervikt respektive fetma varierar för alla åldrar mellan 2 och 18 år.

Källa: Vårdguiden

Konsumtionen av godis har fyrdubblats

Våra matvanor och rörelsemönster har förändrats drastiskt över tid. Konsumtionen av godis har fördubblats och läskdrickandet fyrdubblats sedan 1960. 

Bilåkandet har ökat samtidigt som barns resor till skolan på cykel halverades under samma tid, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket förra året.

Vanorna lär vi oss från tidig ålder. Förskolan har därför en jätteuppgift i att lära barnen att äta rätt, menar Anna-Karin Quetel, näringsfysiolog på Livsmedelsverket.

– Även om föräldrarna har den viktigaste rollen är det många samhällsaktörer som är med och formar barns matvanor. Inte minst förskolan där barnen äter majoriteten av sina måltider, säger hon.

Att uppmärksamma barns födelsedagar med glass eller sötsaker i förskolan har tidigare varit vanligt. Bilden är en genrebild. Foto: Shutterstock

"Begränsa sockerrika livsmedel i förskolan"

Att uppmärksamma barns födelsedagar med glass eller sötsaker i förskolan har länge varit vanligt. Något som Livsmedelsverket starkt avråder från, och som på många håll har förändrats, enligt Anna-Karin Quetel.

– Det viktigaste man kan göra är att begränsa sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor i förskolan. Särskilt för att lära barn vad man kan äta till vardags och vad man bör spara till helgen.

Senast 2016 kom Livsmedelsverket med nya riktlinjer för maten i förskolorna, bland annat hur de bör förhålla sig till socker och hur man kan främja mer frukt och grönt. 

De är däremot inte lagstadgade och det finns inga siffror på hur många kommuner som använder sig av riktlinjerna.

– Många har efterlyst tydligare råd från oss. Inte minst kring pedagogernas roll vid måltiden för att det ska bli en pedagogisk, social och rolig stund, säger Anna-Karin Quetel.

Förskolan har en jätteuppgift i att lära barnen att äta rätt, menar Anna-Karin Quetel, näringsfysiolog på Livsmedelsverket.

Som en förebild i kampen mot barnfetma nämns ofta den finska staden Seinäjoki i Österbotten. Där la man om ett helt samhälle för att få bukt på problemet. 

Skolorna tog bort sötsaker och snabbmat, i stället infördes en och en halv timmes idrott per dag. 

De första vetenskapliga utvärderingarna visar en positiv effekt. Mellan 2009 och 2015 minskade antalet överviktiga och feta femåringar från 17 till 10 procent, enligt WHO.

– Det är den typen av helhetssyn som jag tror att man måste ha. Hur bygger vi, hur lever vi, kan barn promenera till skolan eller tycker föräldrarna att de måste åka bil? frågar sig läkaren Annika Janson.

ENKÄT: Är du orolig för barnfetma? 

Susanne Leander, 40, processledare inom region Jönköpings län, Eksjö. Tvåbarnsmamma till en 9-åring och en 11-åring." Generellt är jag orolig för samhället. Det är inte lika naturligt att vara ute och röra på sig i dag som det var när vi var små. Skärmar tar mycket tid nuförtiden, och det är enkelt för trötta föräldrar att ta till det. Vi har två skärmfria dagar i veckan. Vi försöker ta oss ut med barnen. På sportlovet var det skidor, skridskor och så var vi ute i naturen. Min flicka som är tolv år går på en skola där de har ett pulsprojekt, så hon har extra pulspass varje dag, för att skolarbetet ska bli bättre. Jag märker att hon tycker att det är roligare att röra på sig sedan de började med det. Från skolans håll får vi signaler att eleverna har lättare för att koncentrera sig." Foto: JOHANNA SVENSSON

 

Kristin Johannesson, 34, föräldraledig (annars konsultchef), Jönköping. Är trebarnsmamma, till en 5 månaders-bebis samt tvillingar, 5 år (På bilden även Ines, 5 månader)."Det börjar bli oroväckande vanligt med barnfetma, vi lever inte alltid så hälsosamt nu för tiden. Själva försöker vi tänka på det genom att bara äta gott på helgerna. Vi försöker tänka på att äta mycket sallader till maten och inte pizza och hamburgare för ofta. Våra killar, tvillingar på 5 år, rör på sig hela tiden. De leker konstant. Och de går på simning, knatteskutt och fotboll. Nu har de precis fått börja med skärmtid, de har inte haft det tidigare alls. Vi märker direkt att de sitter väldigt mycket. De får nog sluta med det igen, de blev beroende direkt." Foto: JOHANNA SVENSSON

 

Jocke Malmquist, 43, cafébiträde, Sandhem, pappa till16-årig dotter. "Jag oroar mig inte. Jag har en 16-åring dotter och hon sköter sig själv. Jag är lite emot den här hetsen att alla ska vara så nyttiga. Folk i dag är inte lyckliga om de inte går på gym. Jag är diabetiker, dubbelbenamputerad men dricker Coca Cola. Det blev julmust till frukost i morse med vitt bröd och ost. Jag är hårdrockare. Men det är klart. Det är väl ingen unge som mår bra av att äta chips sju dagar i veckan." Foto: JOHANNA SVENSSON

 

Joppe Pettersson, 44, möbelförsäljare, Sonarps Gård. Trebarnspappa till en 6-åring, en 10-åring och en 12-åring."Nej, jag är inte orolig. Våra tre barn går på idrott, gymnastik, fotboll och innebandy plus att de har idrott två gånger i veckan. Vi är väldigt restriktiva med socker i maten. Gör egen müsli, bakar bröd och har bara naturella yoghurts. Vi har två skärmfria dagar i veckan, övriga dagar får de sitta ungefär en timma per dag." Foto: JOHANNA SVENSSON

 

Peter von Rennenkampff, 35, Tvåbarnspappa, Jönköping. På bilden även Matilda von Rennenkampff, 7, och hästen Stampe: "Nej, det är jag inte, inte i vår familj i alla fall. Vi rör på oss väldigt mycket. Vi är i badhuset och simmar och är ute och leker mycket. Men barn behöver även vila. Vi äter en varierad kost, försöker äta rätt mat och inte småäta för mycket". "Det är roligt att rida. Särskilt att trava, för det går så fort", säger Matilda. Foto: JOHANNA SVENSSON

 

FAKTA: Sju livsstilsråd mot barnfetma

1. Begränsa intaget av söt dryck

2. Rör på dig sammanlagt minst 60 minuter varje dag

3. Begränsa din tid framför tv, dator och mobil

4. Ät frukost, lunch och middag

5. Begränsa intaget av godis, snacks, glass och fikabröd

6. Sov tillräckligt

7. Acceptera inte kränkande behandling

Källa: Rikscentrum Barnobesitas

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!