Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mimmi struntade i proven – fick svåra cellförändringar

Gynekologiskt cellprov tas för att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer. Så går det till.
”Jag ångrar i dag att jag inte gick tidigare.”Foto: Privat
Mimmi valde att ta bort hela livmodern, eftersom hon inte ville oroa sig för fler förändringar.Foto: Privat
Alla personer med livmoder kallas till cellprov efter 23 års ålder. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Mimmi Gustafsson fick kallelserna till cellprovtagning om och om igen.

Det var inte förrän en vän drabbades av svåra cellförändringar som hon tog tag i det – och fick samma besked. Till slut opererade hon bort hela livmodern.

– Det hade inte behövt gå så långt. Att gå på provtagningen är så mycket viktigare än många förstår, säger Mimmi. 

Cellförändringar på livmodertappen är ett förstadie till cancer. Upptäcker man förändringarna i tid och behandlar dem vid behov hinner de inte utvecklas till cancer.

Men det kan vara svårt att ta sig i väg till provtagningen.

Det var det för Mimmi Gustafsson från Haninge, söder om Stockholm. 

– För mig har det alltid känts så obekvämt att sätta upp benen och låta någon gräva i mig. Det tillsammans med rädslan att de ska visa sig att jag faktiskt har cancer har gjort att jag ignorerade kallelserna, säger hon. 

Undvek provet i sju år

Men en dag såg Mimmi ett Facebookinlägg från en vän, där vännen berättade att hon utvecklat svåra cellförändringar – efter att ha struntat i att ta prover i flera år. Det blev Mimmis motivation.

– När hon skrev det kände jag fan jag måste. Jag kan inte vänta mer.

Så 2014 gick Mimmi till slut till gynekologen, efter att ha undvikit kallelsen i sju år. 

– Det var inte så farligt som jag hade fantiserat ihop det. Det nöp till, men läkaren var väldigt ödmjuk och förstod min skräck. Men jag ångrar i dag att jag inte gick tidigare, säger hon.

För även Mimmi hade utvecklat svåra cellförändringar. Man delar upp förändringarna i lätta, medelsvåra och svåra och att ha fått de svåra förändringarna gjorde Mimmi rädd.  

– Det är ju ett förstadie till cancer så jag började tänka att okej, jag kommer få cancer. Det var lite som en dödsdom fast det inte är det. Jag tänkte hela tiden att hade jag gått tidigare hade de kanske kunnat upptäcka förändringarna innan de blev svåra.

VAD ÄR CELLFÖRÄNDRINGAR?

Cellförändringar i livmoderhalsen beror i nästan samtliga fall på en infektion av ett humant papillomvirus, HPV. HPV är ett samlingsnamn för flera hundra virus och är sexuellt överförbara. 

Cellförändringar kan leda till livmoderhalscancer, men detta tar oftast 10-15 år. Ett sätt att förebygga cancer är därför att gå på regelbundna kontroller.

För flickor i dag ingår vaccinering mot de vanligaste HPV-virusen i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Förändringar klassas som lätta, medelsvåra eller svåra. De kan läka ut av sig själva, men ibland kan cellförändringarna tas bort genom ingrepp.

Alternativen är att operera bort den bit av livmodertappen där förändringarna förekommer eller att förstöra vävnaden med värme, nedfrysning eller laser.

Ungefär 5 av 100 cellprov visar på förändringar.

Källa: 1177 Vårdguiden

Tog bort livmodern

För att få bort förändringarna frystes Mimmis livmodertapp genom så kallad kryoteknik. Efter det fick hon beskedet att hon skulle behöva göra nya prover en gång i halvåret, ett besked som fick henne att ta beslutet att ta bort livmodern helt och hållet, 36 år gammal. 

– Det var inte ett lätt beslut. Jag hade redan tre barn, men jag kände mig tom efteråt, som att jag var förbrukad, inkomplett som kvinna. Det har varit väldigt svårt att hantera. 

Mimmi vill nu uppmana andra att gå på varje kallelse. 

– Det är inte så farligt som många tror, som jag trodde. Men så viktigt. Testet går så fort, ändå är det ett avgörande prov, för det kan stoppa cancer, så det är orimligt att inte gå, säger hon och fortsätter:

– Man har en kropp och man ska leva i den så länge som möjligt, då måste man ta hand om det. Till skillnad från en bil går den inte att köpa reservdelar till. 

Läkaren: Proverna minskar risken

Alla kvinnor i Sverige får kallelse var tredje år från och med året de fyller 23. Och det är vanligt att de kallade går på proven, men inte alltid. 

79 procent går till varje kallelse, 16 procent deltar ibland, alltså kan missa en kallelse men sen gå på nästa, och resten, runt fem procent kommer inte för att göra cellprov alls. Och för dem sist nämnda är risken tio gånger så hög att utveckla cancer, förklarar Joakim Dillner, professor i infektionssjukdomar och ordförande för Nationellt kvalitetsregister för livmoderhalscancerprevention.

– Men jag säger hellre att de som deltar i provet minskar risken med tio gånger, för då upptäcker man det i tid innan det hinner bli cancer.

Livmoderhalscancer uppstår bara ur förstadier, som går att påvisa vid cellprov och är lätta att behandla och upptäcker man dem i tid så går det inte vidare till cancer. Därför är det så viktigt att gå på sina kallelser, menar Dillner. 

– Det är ett enkelt sätt att minska sin risk för allvarlig sjukdom och ett av de få sätt vi har att förebygga cancer som man kan utveckla. Det är runt två procents risk att utveckla livmoderhalscancer, men risken sänks till nära noll om man deltar i cellproverna. 

Så går ett cellprov till

Ett gynekologiskt cellprov är ett prov som tas från den nedersta delen av livmoderhalsen som kallas livmodertappen och som mynnar ut i slidan.

När du kommer in i gynrummet får du först ta av dig på underkroppen, sen lägga dig i en gynekologisk undersökningsstol.

Läkaren eller barnmorskan använder sen ett verktyg som förs in i slidan för att komma åt bättre.

Själva provet kan tas på olika sätt men oftast används en spatel som stryks mot livmodertappen och sedan en liten mjuk borste där livmoderhalsen börjar.

Att ligga i stolen kan kännas obekvämt, och en del tycker det känns obehagligt när provet tas, men det går över väldigt snabbt. Det kan blöda lite efteråt.

Svaret får du hem efter cirka sex veckor. Om provet inte innehöll tillräckligt många celler eller om man misstänker cellförändringar får du göra ett till prov. Ungefär 95 av 100 prov är utan cellförändringar och bedöms som normala. 

Följ med på ett cellprov:

Här besvaras alla dina funderingar om cellprov

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.