Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Miljöpartiet får igenom ny version av friåret

Miljöpartiet, med språkröret Isabella Lövin i spetsen, har fått igenom ny version av friåret. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Miljöpartiets Per Bolund. Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det gamla friåret kommer tillbaka i en ny kostym – men en betydligt mindre sådan. Utvecklingsåret kommer bara att gälla några hundra personer det första året, rapporterar SVT Nyheter.

Reformen är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget – då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.

När reformen är fullt utbyggd 2022 kommer den nu att kosta en knapp miljard och omfatta 5 000 personer, rapporterar SVT Nyheter.

Kritiseras av många

Isabella Lövin, vice statsminister och MP:s ena språkrör, skriver i ett pressmeddelande att utvecklingstid ger en möjlighet för den som arbetat länge att vidareutveckla sig, skaffa ny kompetens och också ha möjlighet att starta egen näringsverksamhet. "Detta är en reform som kan stärka Sverige och göra att människor har möjlighet gå vidare och utveckla sin fulla potential".

KD-ledaren kommenterar förslaget om ett utvecklingsår.
Finansmarknadsministern om utvecklingsåret.

Förslaget har kritiserats från flera olika håll. Både LO och TCO är skeptiska till ett införande, likaså Svensk Näringsliv. De sistnämnda skrev i sitt remissvar till regeringen att utvecklingsledigheten inte kommer att ha någon märkbar effekt för företagens kompetensförsörjning.

Krav på kompetens

Den största skillnaden mellan friåret och utvecklingsåret är att det nu finns krav på någon form av kompetensutveckling, men det är oklart vilken typ av kompetensutveckling som ska innefattas.

Linus Liljeberg från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har forskat på friåret som fanns från år 2005 till 2007 och som infördes av den dåvarande S-regeringen efter initiativ från Miljöpartiet.

– Friåret skulle vara ett nollsummespel där en person som var arbetslös skulle vikariera för den som var ledig, men det kunde räcka att personen bara hade varit arbetslös i en dag för att den skulle få vikariera.

Svårt dra slutsatser

Friåret resulterade alltså inte i att personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden fick in en fot, det går inte heller att dra några slutsatser om att de som vikarierade skulle ha varit fortsatt arbetslösa under en längre tid utan friåret.

Att så många tunga aktörer är emot den nya utvecklingstiden, även om man nu inte får vara helt ledig, utan måste studera eller starta eget, beror troligtvis på att arbetsmarknadens parter helst ser att deras anställda är på jobbet, säger Linus Liljeberg.

– De vill inte krångla med massa vikarier och det ses som en punktinsats för vissa individer.