Miina Almroth, 26, hoppas att män ska rannsaka sitt eget beteende. Foto: PrivatMiina Almroth, 26, hoppas att män ska rannsaka sitt eget beteende. Foto: Privat
Miina Almroth, 26, hoppas att män ska rannsaka sitt eget beteende. Foto: Privat
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅNFoto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Miina, 26, har sagt nej hela sitt liv – men det respekteras inte

Publicerad

Knuffar, markeringar och tydliga tillsägelser.

Miina Almroth, 26, berättar att männen sällan respekterar ett nej.

– Män får lära sig att de ska vara för handlingskraftiga och vi kvinnor får aldrig lära oss att vi ska säga nej, säger hon.

"Men Miina, kan du inte bara ta det som ett skämt?”

Kompisen som spred rykten när hon vägrade ligga med honom.

Killen som tjatade tills hon som 13-åring genomled smärtan.

Den manlige chefen som juckade mot henne och gav henne sparken.

Miina Almroth har alltid fått höra likvärdiga ursäkter när hon sagt ifrån. Skulden och skammen, som borde ha varit männens, blev Miinas börda att bära från tidig ålder.

– Vi får vänja oss sedan vi är små. Och att säga nej kan vara skitsvårt och läskigt.

Varje dag i fler veckor har hon sett kvinna efter kvinna ansluta sig till #MeToo-uppropet. Känslorna efter de egna upplevelserna, som Miina på senare år har kommit att bearbeta, stormade inombords.

"Det är ju våldtäktsretorik"

Miina Almroths berättelser sträcker sig till den första sexuella relationen. Hon var 13 år och sa nej till killen som tjatade.

– Men han tjatade sig till det ändå. Det gick inte, eftersom det gjorde för ont, säger hon.

Det dröjde inte lång tid innan rykten började smyga fram genom skolans korridorer.

– Han skröt om att jag fick ont och att jag började gråta. Han ville få det att bli något coolt.

Sexismen blev en del av Miinas vardag.Foto: Privat

Några år senare sov några vänner över hemma hos Miina efter en fest. Hon väcktes när en av killarna la sig i hennes säng och började tafsade på henne.

– Jag sa åt honom att sluta och försökte avleda honom. 

Men det funkade inte – snarare tvärtom. Han ville att Miina skulle kämpa emot, berättar hon.

– Det är ju våldtäktsretorik. Att det är sexigt att vara med en person som inte vill. Det här och tjatsex går hand i hand.

Sexism blev en del av vardagen

Miina Almroth minns hur en äldre man greppade tag om hennes rumpa och blev våldsam när hon knuffade bort honom. 

Då var hon 17 år.

Sexistiska kommentarer och trakasserier har varit en påtaglig del av hennes uppväxt och vuxenliv, berättar Miina. Tydligast minns hon de åtta månaderna hon arbetade på att kafé i Norrköping.

– Det var vardagssexism hela tiden, det var deras kultur, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Miina fick sparken – kaféet tvingades betala skadestånd

Personalen bestod till en början av tre manliga chefer och Miina. Kvinnorna som jobbade där tidigare hade slutat, berättar hon.

– Kollegorna pratade om att de ville ligga med en av chefernas styvdotter, inklusive chefen själv. Hon var 14 år då. De tjatade om det hela dagen.

Vid ett annat tillfälle stod en av de manliga kollegerna och stirrade på Miina. "Jag sparar en bild i mitt huvud som jag kan runka till sen", sa han till henne.

Miina skrek, ifrågasatte och fördömde. "Vet du att det där är olagligt? Att jag kan anmäla dig?", sa hon. Mannen bad om ursäkt och sa att det "bara var på skämt".

– Han tjatade till sig en kram, och då juckade han mot mig i stället.

"Män måste börja rannsaka sig själva"

Kort efter att ha lyft händelserna med en annan chef fick Miina Almroth sparken från kaféet i Norrköping.

Men hon gav inte upp. 

Med hjälp från facket lyckades hon få ut ett skadestånd från företaget.

– Men kocken som juckade mot mig är fortfarande kvar.

Trots att Miina gång på gång och vid åtskilliga tillfällen visat, gett uttryck för och tydligt sagt nej upplever hon att det inte har respekterats.

– Jag tror att det handlar om kulturen som både män och kvinnor får lära sig. Män får lära sig att de ska vara för handlingskraftiga och vi kvinnor får aldrig lära oss att vi ska säga nej eller att vi har rätt till vår egen kropp, säger hon.

– Man får lära sig att man är besvärlig om man säger ifrån. Det ligger så djupt inom en, att ens värde defini eras av att män vill ha en.

I samband med #MeToo känner Miina Almroth en kollektiv, växande makt. Hon hoppas innerligt att respekten för samtycke ökar och att en kvinnas "nej" ska få samma värde som en mans.

– Män måste börja rannsaka sig själva och förstå att vad de gör kan få konsekvenser.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag