Efter flyktingkrisen 2015 stramades den svenska migrationspolitiken åt. Tillfälliga uppehållstillstånd blev huvudregel, möjligheterna till familjeåterförening begränsades.
S, M och SD – riksdagens tre största partier – har alla förespråkat en fortsatt stram migrationslinje.
Ett första avsteg från den nya flyktingpolitiken gjordes i och med den så kallade gymnasielagen, som gav 9 000 ensamkommande en ny möjlighet till uppehållstillstånd. Lagen drevs igenom av Miljöpartiet och fick stöd av Centerpartiet, som därigenom för första gången öppet splittrade alliansen.
I det nya januariavtalet har C och MP fått igenom ännu en av sina gemensamma hjärtefrågor: från och med i sommar får alternativt skyddsbehövande återigen rätt till familjeåterförening.
Det betyder att dessa personers kärnfamiljer – äkta make, maka, registrerad sambo samt minderåriga barn – nu får rätt till tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.
Alternativt skyddsbehövande och familjeåterförening
Alternativt skyddsbehövande hade, innan den tillfälliga asyllagen började gälla, samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.
Till alternativt skyddsbehövande räknas bland annat personer som löper allvarlig risk att skadas i väpnad konflikt i hemlandet, men även personer som riskerar dödsstraff eller tortyr vid återvändandet.
Många asylsökande från både Syrien och Afghanistan klassas som alternativt skyddsbehövande.
”Ett av de mest generösa länderna i EU”
Så – hur många personer kommer att komma till Sverige till följd av de nya reglerna? Och vet partierna bakom januariavtalet svaret på den frågan?
Enligt en prognos från Migrationsverket från i höstas, gjord på beställning av regeringen, skulle denna förändring innebära en ökning med totalt 7 700 beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytning, åren 2019-2021.
Verket gör även prognosen att asylinvandringen skulle öka med 1 000 personer under samma period, till följd av de mer generösa reglerna för familjeåterförening.
Men i samma prognos skriver de också följande:
”En återgång till tidigare regelverk för anhöriginvandring skulle innebära att Sverige blir ett av de mest generösa länderna i EU för familjeåterförening, där inte minst Tyskland har gått i en mer restriktiv riktning”.
Bortsett från Migrationsverkets prognos så har konsekvenserna av de ändrade reglerna inte utretts.
Inget försörjningskrav under tre månader
Expressens genomgång av Migrationsverkets statistik visar att nära anhöriga till över 20 000 personer får rätt till uppehållstillstånd i Sverige när de nya reglerna börjar gälla.
Detta är gruppen alternativt skyddsbehövande som på grund av den tillfälliga lagen hittills inte haft rätt till familjeåterförening.
Så tog vi fram siffrorna
Den tillfälliga asyllagen trädde i kraft den 20 juli 2016.
Begränsningarna i familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande gäller inte dem som registrerades hos Migrationsverket senast den 24 november 2015, då den tillfälliga lagen presenterades.
För att räkna ut hur många som omfattas av begränsningarna tittade vi på Migrationsverkets statistik för beviljade uppehållstillstånd.
För ärenden som inkom till Migrationsverket 2015 var den genomsnittliga handläggningstiden 406 dagar – ungefär 13,5 månader. De flesta av ärendena som inkom senast den 24 november 2015, var alltså avgjorda av Migrationsverket vid slutet av 2016.
Vi utgick därför från hur många personer som beviljats uppehållstillstånd på grunden alternativt skyddsbehövande under hela 2017 och 2018:
2017 – 13 788 personer
2018 – 4 930 personer
Totalt blir detta 18 718 personer. Till detta antal kommer alla som kommer att beviljas uppehållstillstånd på grunden alternativt skyddsbehövande under det första halvåret 2019. Om Migrationsverkets prognoser stämmer, är detta ungefär 2 500 personer.
Januariavtalet innehåller även en tre månaders respit på försörjningskravet vid familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.
Det innebär att ingen av de 20 000 personerna kommer omfattas av något försörjningskrav för att deras anhöriga ska beviljas uppehållstillstånd. De behöver alltså varken kunna försörja sig själva eller sina anhöriga.
Detta så länge de anhöriga ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader från att de nya reglerna träder i kraft.
Morgan Johansson: ”Migrationsverket har gjort bedömningar”
Frågan om utökade rättigheter till familjeåterförening drevs i valrörelsen av både C och KD – men inte av Socialdemokraterna, som i maj 2018 presenterade sin nya, stramare migrationspolitik.
Expressen träffar den nytillträdde justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) dagen efter Stefan Löfvens regeringsförklaring, för en intervju om migrationspolitiken i januariavtalet.
Han tycker inte att de nya generösare reglerna för familjeåterförening står i konflikt med Socialdemokraternas migrationspolitik:
– Vårt kongressbeslut sedan några år tillbaka har ju egentligen två ingångar: Det ena är att Sverige inte kan ha lagstiftning som i allt för hög utsträckning avviker från andra EU-länder. Och det är erfarenheten från 2015 som säger oss det. Det andra är att möjlighet till familjeåterförening är viktigt utifrån integrationssynpunkt. Det står också i våra riktlinjer. Så man kan inte påstå att det här går rakt emot socialdemokratisk politik, säger Morgan Johansson.
Vad har ni gjort för analyser av vad det här kommer innebära i praktiken – av hur många som kommer komma till följd av det här?
– Migrationsverket har gjort bedömningar av framför allt om det här skulle innebära att fler söker sig hit. Och de gjorde en bedömning i höstas som visade att det är mycket, mycket marginella effekter av en sådan här förändring. För det är ju fortfarande så att det är många färre som söker sig till Europa än tidigare, och att det är mycket svårare att ta sig igenom Europa än tidigare.
Men då talar du ju om hur många fler som skulle söka asyl i Sverige, och inte hur många fler som skulle söka uppehållstillstånd för anknytning?
– Nej, men de effekterna är faktiskt inte heller så stora. Därför att när man ändrar lagstiftningen, då får man också en effekt i hur de asylsökande uppträder. Om man inte får möjlighet till familjeåterförening som alternativt skyddsbehövande, så är det fler som väljer att komma direkt med hela familjen. Och därmed så uppkommer inte den här återföreningsfrågan så småningom. Den effekten såg vi faktiskt under de här åren.
Samtidigt säger Migrationsverket själva att de här siffrorna är väldigt preliminära, och väldigt osäkra. Vår genomgång visar att det är 20 000 personer som nu, över en natt, får en ny möjlighet till familjeåterförening som de inte haft tidigare. Hur vet ni att det inte blir väldigt många fler som kommer hit?
– Ja, bland annat i och med det jag var inne på tidigare. I och med att vi ändrade lagen så ändrar också människor sitt beteende. Så det är ju väldigt, väldigt många hela familjer som kommit. Och för dem så kommer det inte att bli tal om familjeåterförening.
De skriver också att ”en återgång till tidigare regelverk för anhöriginvandring skulle innebära att Sverige blir ett av de mest generösa länderna i EU för familjeåterförening, där inte minst Tyskland har gått i en mer restriktiv riktning”.
– Ja, om man skulle ta hela klivet ja, med andra regler också.
Nej, det här refererar specifikt till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.
– Jag måste gå på siffrorna, på det som man ändå bedömer. De här 8 000, fördelade på tre år, är ju en effekt som är hanterbar.
Sen har de också sagt till mig att de räknar med en eftersläpning så att hela effekten inte kommer direkt, på grund av handläggningstider och så. Och det står ju faktiskt i prognosen att Sverige blir ett av de mest generösa länderna i EU vad gäller familjeåterförening. Säger inte Socialdemokraterna att det ska vara tvärtom?
– Nej men, samtidigt med det här pågår också en europeisk process där man ska ”ensa upp” reglerna för EU totalt sett. Så det är bra att vi hoppas att vi kan landa på regler som ligger på ungefär samma nivå i alla delar av EU.
Det hade inte varit bättre att vänta in EU?
– Nej, som sagt, inte när jag ser vad den totala effekten av det här ser ut att bli, säger Morgan Johansson.
