Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Midnattssol problem för Norrlands-muslimer

På lördagen inleds den muslimska fastemånaden. Foto: DEDI SINUHAJI / EPA / TT
Det är fortfarande oklart hur midnattssolen ska hanteras av norrländska muslimer. Foto: HANNA NILSSON

I dag inleder miljontals muslimer världen över sin månadslånga fasta.

Att ramadan sammanfaller med några av årets längsta dagar skapar problem för muslimer i norra Sverige.

Det råder fortfarande olika bud för hur midnattssolen ska hanteras.

Den muslimska högtiden ramadan innebär att man inte ska äta eller dricka mellan soluppgång och solnedgång. Under fastan ska man inte heller ha sex eller tala illa om någon.

I år inleds ramadan på lördagen och pågår en månad framåt. Att maj och juni har de längsta dagarna på året innebär en särskilt stor utmaning för fastande muslimer i norra Sverige. 

Midnattssol skapar förvirring

I vissa delar av Norrland är det midnattssol stora delar av sommaren, vilket innebär att solen är uppe hela dygnet. Det råder olika bud om hur muslimer i norr ska hantera den nästan obefintliga natten.

För ett par år sedan reste flera imamer från Europeiska rådet för fatwa och forskning till Kiruna för att undersöka hur man ska hantera problemet. Tidigare var riktlinjen att gå efter solens tider i Stockholm, men det blev fortfarande väldigt sena nätter. 

Långa dagar utan mat

En slutlig lösning väntas dröja, men tills vidare är deras nya rekommendation att muslimer i områden med midnattssol ska utgå från det dygn då det senast gick att urskilja dag och natt. 

– Det är problematiskt. Men det innebär att man ska bryta fastan vid den tid som har fastställts, även om solen inte har gått ner, sa Mahmoud Khalfi, talesperson hos Islamiska förbundet till TT då.

Det blir fortfarande långa dagar utan mat och dryck för många muslimer i norr. I Luleå innebär den nya riktlinjen en cirka 16 timmar lång fasta, om man utgår från solens upp- och nedgång i slutet av april.

 

Ramadan och id al-fitr

Ramadan inträffar den nionde månaden i den muslimska kalendern, vilket gör att den varje år förskjuts elva dagar bakåt i den väderländska kalendern.

Det var under Ramadan som profeten Muhammed fick sin kallelse. Fastan är en av islams fem grundpelare - och en högtid då man ska visa extra mycket uppmärksamhet till Gud.

När fastemånaden är slut firas den islamiska högtidsfesten id al-fitr.

Festen pågår i tre dagar och är något av islams "julafton". Familjer och vänner samlas, ger varandra gåvor och äter tillsammans på dagtid för första gången på en månad.

Högtiden firas också med särskilda mässor både utomhus och i moskéer, och med processioner på gatorna.

Id betyder "festlighet" på arabiska och fitr betyder "att bryta fastan".

En vanlig hälsning under högtiden är "Id Mubarak" (Välsignad id).

Källor: BBC, Reuters

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!