Sedan maj förra året har Mical Haile, 42, varit med på tio förlossningar. Gemensamt för mödrarna hon hjälper är att de är nya i Sverige, och många kommer från Micals hemland Eritrea.
Att vara nyanländ och gravid innebär att man löper större risk för komplikationer under graviditet och förlossning, visar rapporter från Socialstyrelsen. Förklaringen handlar delvis om en kombination av språkförbistringar och okunskap kring vården inom gruppen.
För att bryta trenden startades projektet ”Doula och kulturtolk” förra året i Stockholms län, inspirerat av ett liknande initiativ i Göteborg. Resultaten ska sedan utvärderas av forskare på Karolinska institutet.
– Jag var själv gravid i sjätte månaden när jag kom till Sverige, så jag vet hur det känns. Jag saknade att ha en mamma eller syster som stöd, och blev orolig när jag inte förstod vad läkare och barnmorskor sa till varandra, säger kulturtolksdoulan Mical Haile.
Doula hjälper nyanlända
I Stockholmsförorten Vårby bor den nyblivna mamman Akberet. Hon flydde Eritrea hösten 2015 och väntade sitt första barn när hon träffade Mical i somras.
Doulan blev en bonusmamma att vända sig till med frågor på hemspråket tigrinja.
– Jag fick jättemycket stöd av Mical under graviditeten och rädslan som jag kände tidigare släppte. Hon gav råd om hur jag skulle förbereda mig och under förlossningen hjälpte hon mig som en mamma skulle göra, säger Akberet.
Akberet vaggar sin lilla flicka i famnen. Hon har tidigare arbetat på förskola och säger att hon gärna vill fortsätta jobba med barn. Under mammaledigheten läser hon SFI men är fortfarande osäker på svenskan, och Mical översätter vant under samtalet.
Det har gått femton år sedan Mical kom till Sverige med sin man och dotter. I Eritrea arbetade hon som lärare i italienska och intresset för språk har varit användbart när hon nu tolkar åt blivande mammor.
Betalas av landstinget
Kulturtolksdoulorna är timanställda hos föreningen Mira som driver projektet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förutom att vara med på förlossningen ingår fyra obligatoriska möten med familjen: Två under graviditeten och två efteråt. De bygger förtroende och byter erfarenheter.
– Ibland träffas vi privat också, till exempel var jag med på hennes dop, säger Mical Haile.
Vissa kulturkrockar har uppstått under hennes knappa år som doula. Epidural är ovanligt i Eritrea och hon berättar att många är rädda för komplikationer från ryggbedövningen.
Enligt eritreansk tradition ska en nybliven mamma dessutom vara hemma i 80 dagar om man får en flicka och 40 dagar om det blir en pojke. Under tiden uppvaktas hon stort – något som sällan blir verklighet som ny och ibland helt ensam i Sverige.
Att doulan träffar kvinnorna även efter förlossningen är ett uppskattat stöd.
– Ingen ska behöva känna sig ensam, otrygg och stressad, varken under eller efter graviditeten, säger Mical Haile.
”Känner mig starkare”
Hon har ett par uppdrag som doula varje månad och studerar parallellt till medicinsk sekretare ”eftersom det är ett bristyrke”. Tidigare har hon jobbat som personlig assistent.
– Det bästa med att vara doula är att få hjälpa andra kvinnor. Jag utvecklas av jobbet och känner mig starkare för varje dag, säger Mical Haile.
– Vem vet, jag kanske får för mig att studera vidare till barnmorska efter det här.
Doula
Ordet kommer från grekiska och kan översättas till tjänarinna. Doula är en icke-medicinsk person som stöttar en födande kvinna och hennes eventuella partner under förlossning, både emotionellt och fysiskt vid behov, exempelvis genom att ge råd om positioner, andning och massage. Fenomenet har en lång tradition men är fortfarande relativt ovanligt i Sverige.
20 procent av alla förstföderskor känner förlossningsrädsla, och siffran är dubbelt så hög hos utlandsfödda kvinnor, visar en studie från förra året.
Förutom rollen som doula kan en kulturtolksdoula översätta mer subtila uttryck som en vanlig tolk kanske inte hade förklarat till kvinnans modersmål.
”Forskning visar att en kvinna som har kontinuerligt stöd av en person som hon känner sig trygg med under sin förlossning får en bättre upplevelse. Det kan också påverka det medicinska utfallet positivt”, säger Anna Jensen är barnmorska och projektledare för satsningen i Stockholms län.
Föreningen Mira genomför en omfattande rekryteringsprocess för de som söker till rollen som doula och kulturtolk. De som anställs genomgår sedan en obligatorisk utbildning under åtta dagar för att lära sig mer om graviditet och förlossning, vårdens uppdrag samt framför allt: sätt och strategier att ge stöd.
I dag har de 30 verksamma doulor som talar 20 språk. Enligt Anna Jensen är projektet en ”win-win”-situation eftersom många av kvinnorna som arbetar som kulturtolksdoula känner sig stärkta av rollen och läser vidare till olika vårdyrken eller tolk.
